1. Allmänt och nyheter

ALLMÄNT OM BLOGGEN Den här bloggen handlar om Gustaf Wilhelm Hagström (1810-1889) och böckerna om honom. Här finns faktarutor med mer information om personer i böckerna samt händelser och förhållanden med anknytning till det som beskrivs i handlingen. Ny faktaruta kommer den 28 i varje månad. Här finns också foton från platser där böckerna utspelas, information om intressegruppen Gustafsällskapet och om försäljningsställen, kommentarer från läsare, kalendarium, kontaktuppgifter m m.
 
NYHETER
 

Som svar på frågor jag fått om vad som är sant och vad som är påhittat i böckerna om Gustaf så gör jag en kort listning här över påhittade avsnitt

Bok 1

Ulv Isaksson är påhittad som person. Att en täljd trähäst av honom skulle finnas på Stockholms slott är därför fantasi. Det finns däremot faktauppgifter som har anknytning till Stockholms slott i bok 3.

 sid 54 Petter i Svallby  på väg att ”antasta” Maja i jordkällaren inför Majas bröllop

 sid 382, Lars Peter  ”antastar” Maja-Stina inför Gustafs och Britas bröllop

 Bok 2

Alla beskrivningar om ”uppknäppta blusliv” och ”under prästfruns kjolar”, ”solande tonårsflickor” med flera beskrivningar av sexuell karaktär saknar faktaunderlag.

 Sid 36, 78-79, 92, 299, 436. Enligt kyrkoarkiven fanns det en granne till Gustaf när han bodde i Sneby, en ung änka, med namnet Catharina Andersdotter, men det finns inga faktauppgifter om att Gustaf och hon hade några särskilda kontakter, allt detta är påhittat.

 Sid 321-345, sid 420 Hela avsnittet om besöket i Sätra brunn och de ”lösaktiga fruntimmer” som hölls där är påhittat. Den enda faktauppgift som finns är ett uttalande av Brita som vill ”ge igen” i ett trängt läge när hon blev instämd för horsbrott. Det fanns inte någon grund före hennes uttalande.

 Sid 375-382, samtalet med ”Petrus” på en Stockholmskrog är helt påhittat.

 Sid 385-398, mötet med kusinen Maximiliana och moster Lill-Stina i Stockholm är helt påhittade.

 I bok 3 finns inga påhittade händelser. Inte ens uppgifterna om kylan eller snöstormarna är fantasier, för även väderuppgifterna för de aktuella datumen finns att hämta ur historiska dokument. Ju närmare sanningen man förhåller sig desto trovärdigare blir berättelsen. Berättelsen om Gustafs liv behöver inte ”kryddas” med påhittade händelser. Hans liv är tillräckligt händelserikt ändå.  Det finns dessutom massor med uppgifter om verkliga händelser i Gustafs liv som inte kommit med i böckerna, delvis på grund av att påhittade händelser fått utrymme. Exempel finns i de 73 faktarutorna som hittills publicerats och ändå finns mycket kvar.

 
Romanerna om Gustaf
De historiska romanerna Gustaf  (2010), Andra boken om Gustaf (2013) och Tredje boken om Gustaf (2015)baseras på offentliga arkivfakta som har nedtecknats i romanform. Göran Källgården har forskat fram alla uppgifterna och även skrivit den tredje boken. Eva Emanuelsson och Göran Källgården har skrivit de två första. Romanen Gustaf  utspelas 1808-1830 och skildrar Gustaf Hagströms barn- och ungdomsår, huvudsakligen i Litslena socken utanför Enköping. I Andra boken om Gustaf, som utspelas 1842-1850, bor han kvar i Litslena, är bonde och familjefar. Den tredje boken beskriver händelserna fram till Gustafs död 1889.
   Böckerna skildrar Gustafs tankar, bekymmer och glädjeämnen, i vardag och fest, grå vardagslunk men även stora, spännande och hemska händelser i familjer, gårdar, byar, kyrkor och tingshus på landsbygden samt på gator och krogar i stadsmiljö.     
  Talbok Alla tre böckerna, Gustaf, Andra boken om Gustaf och Tredje boken om Gustaf finns som talböcker för Synskadades Riksförbunds studiecirklar i ABF. De går också att låna på bibliotek för dem som har rätt att låna talböcker.
  
Länk till Enköpings-Postens artikel om Tredje boken om Gustaf
https://eposten.se/enkoping/2015/10/28/sista-kapitlet-om-gustaf 

              

 
 

Publicerade faktarutor

1.  Sven Bladhs uppväxt
2.  Sven Bladhs trassliga affärer
3.  Uppsala rådhusrätt under åren 1815-1817
4.  Majas far och farföräldrar
5.  Majas mor och morföräldrar  
6.  Wilhelms far och farföräldrar     
7.  Wilhelms mor  och morföräldrar
8.  Angående Svinnegarns källor       
9.  Sven Bladh får böter och sockerbagarna en erinran
10. Beskrivning av borgaruniformen                          
11. Sven Bladh ansöker om att få sälja Gustafs andel i Skillinge 
12. Släktingarnas svar på Sven Bladhs ansökan 
13. Sven Bladhs förnyade ansökan, rättens utslag
14. Rotekontrakt mellan soldaten och rotebönderna i Skillinge
15. De första förmyndarna för den omyndige Gustaf
16. Eldsvåda hos Guldsmeden Fondelius i Uppsala 1817
17. Exra waktstyrka mot mordbrand (Sven Bladh)
18. Gustafs farbröder Lars Peter och Anton Hagström inför rätta, del 1
19. Farbröderna Lars Peter och Anton Hagström inför rätta, del 2
20. Farbröderna Lars Peter och Anton Hagström inför rätta, del 3
21. Efterlysningar den 21 juni 1822
22. Juliana Hallerström, Enköpings-Näs
23. Eldsvåda i Sättrarna, Litslena år 1825
24. Angående den exekutiva försäljningen av Häflinge 1819
25. Diverse sabbatsbrott i Litslena 1816                                              
26. Gustafs förtroendeuppdrag i Litslena socken
27. Frivilligt förbud mot utländska yppighetsvaror i  Litslena, 1817
28. Beslut om några ”Lösdrifvare” i Uppsala den 5   Mars1818
29. Överdådig ringning i kyrkklockorna, Litslena                    
30. Beredskapsåtgärder i Litslena vid koleraepidemin 1834
31. Salpetersjuderi i Litslena 1814 - 1830
32. Litslena år 1812
33. Auktioner i Trögd - mars 1819
34. Byordning för Sneby by, fastställd 1 maj 1823 - del 1
35. Byordning för Sneby by fastställd 1 maj 1823 -  del 2
36. Byordning för Sneby by fastställd 1 maj 1823 -  del 3
37. Litslena år 1839
38. Litslena 16 mars 1827
39. Litslena 1838-1844   
40. Giftermålsbalken - del 1
41. Giftermålsbalken - del 2
42. Giftermålsbalken - del 3
43. Beslutsärenden i Enköping - 1822 
44. Litslena 1827 - 1828
45. Sjöolycka på Björkfjärden, hösten 1809.
46. Gustafs fång och försäljning av Häflinge No 2 - Lillgården
47. Gustafs svärföräldrars fördelskontrakt - 1834
48. Gustafs svärföräldrars fördelskontrakt, igen -  1834
49. Gustafs svärföräldrars fördelskontrakt, 10 år senare - 1844
50. Det nya skolhuset i Litslena
51. Gustafs svärfar hade upplåtit mark för en torpstuga
52. Soldat Kraft har förlupit sin hustru
53. Anders Andersson okvädad på auktion
54. Överlastad dräng under högmässan, 1817
55.  Förbud mot överdådig ringning i kyrkklockorna, 1848
56. Det ökande problemet med tiggeri, 1869
57. Ett  vildsint och tygellöst sinnelag, 1865
58. Problem med lösaktigt och kringfarande folk, 1866  
59. Klockare Öberg belönad, 1863
60. Obändiga lynnen, svärfar och måg, 1869
61. Kreatursmarknader, 1869
62. Notiser i Enköpings Weckoblad, 1856
63. Sjukdom och dödsfall på Hagströms gård, 1869
64. Wilhelm van Rijswijk - del 1
65. Wilhelm van Rijswijk - del 2
66. Wilhelm van Rijswijk - del 3
67. Försvarslöse ynglingen Johan Asp.
68. Skollärartjänsten i Härkeberga 1853-1865
69. Den värnlösa flickan Stina Lisa, 6 år gammal
70. Intressekonflikt om Hällby hälsobrunn efter laga skiftet
71. Dråp vid Litslena gästgivaregård - del 1 
72. Dråp vid Litslena gästgivaregård - del 2
73. Dråp vid Litslena gästgivaregård - del 3
74. Sofia Ljungs tragiska död julaftonen 1827
75. Gustafs svärfars uppdrag i Litslena 1823
76. Ansökan om bygglov i Uppsala 1816
77. Stöld av en tupp 1878
78. Dråp i Uppsala 1816
79. Alkoholförsäljningen vid Litslena gästgiveri 1892
80. Dottersonen Gustaf W Hagström vid gästgivargården 1894-1901
       Faktarutorna 81 och framåt ligger under avsnitt 5.
81. Stupade soldater och gärdesgårdars beskaffenhet
82. Upphävande av äktenskapslöfte 1811
83. Upplösning af trolofning 1811
84. Gifvit rustningshäst sådana medicamenter att den störtat 1813
85. Nioåring omkom efter att ha blivit överkörd af häst och släde 1815
86. Äktenskaps upplösning och barnmorskas anlitande 1816
87. Sven Bladhs andra hustru, Juliana Hallerström
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                                                           

2010-10-28

2010-11-28

2010-12-28

2011-01-28

2011-02-28

2011-03-28

2011-04-28

2011-05-28

2011-06-28

2011-07-28

2011-08-28

2011-09-28

2011-10-28

2011-11-28

2011-12-28

2012-01-28

2012-02-28

2012-03-28

2012-04-28

2012-05-28

2012-06-28

2012-07-28

2012-08-28

2012-09-28

2012-10-28

2012-11-28

2012-12-28

2013-01-28

2013-02-28

2013-03-28

2013-04-28

2013-05-28

2013-06-28

2013-07-28

2013-08-28

2013-09-28

2013-10-28

2013-11-28

2013-12-28

2014-01-28

2014-02-28

2014-03-28

2014-04-28

2014-05-28

2014-06-28

2014-07-28

2014-08-28

2014-09-28

2014-10-28

2014-11-28

2014-12-28

2015-01-28

2015-02-28

2015-03-28

2015-04-28

2015-05-28

2015-06-28

2015-07-28

2015-08-28

2015-09-28

2015-10-28

2015-11-28

2015-12-28

2016-01-28

2016-02-28

2016-03-28

2016-04-28

2016-05-28

2016-06-28

2016-07-28

2016-08-28

2016-09-28

2016-10-28

2016-11-28

2016-12-28

2017-01-28

2017-02-28

2017-03-28

2017-04-28

2017-05-28

 

2017-06-28

2017-07-28

2017-08-28

2017-09-28

2017-10-28

2017-11-28

2017-12-28

 

 

 

 

 

 

 

    

 

 


2. Faktarutor 40 - 80 (2013 - 2017)

Faktarutor 1-15 finns under inlägg 4, faktarutor 16-39 - finns under inlägg 3.
 

FAKTARUTA 80- Dottersonen Gustaf W Hagström vid gästgivargården 1894-1901

 

Observera att den Gustaf Wilhelm Hagström (1862-1901) som nämns i den här faktarutan är barnbarn till Gustaf Wilhelm Hagström (1810-1889) genom dottern Helena (1835-1896).

 

Sockenstämman i Litslena den 28 oktober 1894:

Alla bönderna i Hallarby, däribland G.W. Hagström, hade genom hagelskada på vårsäden, enligt ojäviga vittnen, fått skador för tillsammans 5.292 kronor (375.000 kr i 2017 års penningvärde) och yrkade på att bli befriade från kommunalskatten för det kommande året, tillsammans 200 kr (14.000 kr i 2017 års penningvärde). Sockenstämman biföll yrkandet med villkoret att om någon annan by senare skulle drabbas skulle Hallarby bidra till att hjälpa dessa.

 

Under 1895 flyttar G.W. Hagström med sin familj från Hallarby och arrenderar jordbruket på gästgivargården i Litslena. Hans mor Helena flyttar med men avlider året därpå 61 år gammal, av ”slag”.

 

Sockenstämman den 22 december 1895:

G.W. Hagström i gästgivargården utses som ansvarig för snöploglagen i Gästgivargården och prästgården.

 

Sockenstämman den 15 mars 1896:

Innehavaren av Litslena gästgiveri hade avlidit och eftersom utskänkningstillståndet var personligt så förlorades möjligheten till utskänkning. Därför ansökte Arvid Karlsson i Västra Vällinge, J. Eriksson i Ullstämma och G.W. Hagström, arrendator av Gästgivargården hos sockenstämman om att få dess stöd vid deras ansökning hos Landshövdingeämbetet att tilldelas utskänkningstillstånd.

Sockenstämman biföll ansökan med 4326 röster för och 751 röster emot. (Fyrktalsröster)

Sockenstämmans ordförande Wilhelm Lindberg i Åby, hade överlämnat ansökningen och kommunalstämmans bifall till Landshövdingen men samtidigt givit ett eget utlåtande där han på det lifligaste afstyrkte ansökningen. Landshövdingen har tagit upp ärendet för bedömning och finner inte skäl att lämna bifall till ansökningen.

Lindbergs motivering till hans eget motstånd var att han under sin 33-åriga verksamhet som kommunalordförande, tid efter annan fått se och erfara det menliga inflytande de lätt åtkomliga rusdryckerna utöfvat. Exempelvis; fäder som åt sig bäddat en för tidig graf, arbetare som ofta förstört sin med svett och möda förvärfvade dagspenning, kringvandrande luffare som i rusigt tillstånd under skrän och otidigheter fortsatt sin vandring till de omkringliggande gårdarna. Pastor Åström hade också avstyrkt ansökningen å det kraftigaste, enär olycksbringande följder av rusdryckers förtärande, tid efter annan, medfördt förslappning i sedlighet och moraliskt hänseende.

 

Sockenstämman den 19 april 1896:

De sökande gav sig inte utan tog upp ärendet igen och motiverade den med den lifliga handelsverksamheten som ägde rum i socknen och det långa avståndet till närmaste städer, samt att det i Litslena i långliga tider det funnits ett ställe för utskänkning av spirituosa drycker. En av de sökande var G.W. Hagström. Sockenstämman stödde återigen ansökningen, men både pastorn och ordförande reserverade sig.

Utskänkningstillståndet beviljades.

 

Sockenstämman den 20 december 1896:

G.W. Hagström i gästgivargården är ansvarig för snöploglagen i Gästgivargården och prästgården

 

Sockenstämman den 19 december 1897:

G.W. Hagström i gästgivargården är ansvarig för snöploglagen i Gästgivargården och prästgården.

 

G.W. Hagström kom att avlida av ”blodpropp” den 28/3 1901 endast 38 år gammal. Han efterlämnade då sin hustru som han hade fått åtta barn med. Sju döttrar och en son. En av döttrarna dog som barn. Barnen var mellan 6 och 18 år gamla när pappan dog.

 

Gustaf W. Hagström d.y. (1894-1901)
                        

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll och kyrkböcker

Foto: Privat

 

FAKTARUTA 79- Alkoholförsäljningen vid Litslena gästgiveri 1892

 

Sockenstämman i Litslena den 14 juni 1892:

Sockenstämman hade fått frågan av landshövdingeämbetet hur många liter brännvin som beräknades komma att säljas vid gästgiveriet i Litslena under kommande försäljningsår. Man ville veta hur mycket skatteinkomster som kunde förväntas. Det högsta tänkbara antalet liter som sockenstämman bedömde skulle säljas uppskattades till det förut vanliga 30.000 liter. Denna volym ansågs kunna vara den försäljning som är beskattningsbar. (Det är mer än 80 liter om dagen varje dag hela året.)

 

Den 28 september 1892 deltar Gustafs dotterson, Helenas son, Gustaf Wilhelm i sockenstämman. Han är bonde i Hallarby vid den här tiden och var intresserad av gästgiveriet. Han kom senare att ta över gästgivargården.

 

Vid sockenstämman den 29 maj 1893 anges den årliga rapporten till landshövdingen angående brännvinsförsäljningen vid gästgiveriet. Den här gången är den detaljerat redovisad.

”Protocoll vid undersökningen och beräkningen af det litertal bränvin som kan anses böra försäljas vid Litslena Gästgifveri för försäljningsåret 1893.

§1. Wid genomseende af böcker och öfriga handlingar hörande till brännvinsförsäljningen vid Litslena Gästgifvaregård för år 1892, befans att följande kvantiteter inköpts och försålts

Januari     4681 liter bränvin

Februari    4661   ”      ”

Mars         4800   ”      ”

April         4800   ”      ”

Maj           4632   ”      ”

Juni           3464   ”      ”

Juli            4693   ”      ”

Augusti     4676   ”      ”

September  4672   ”      ”

Oktober      4672   ”      ”

November  4787   ”      ”

December  5567   ”      ”

Summa 46.663 liter

Afgår försålt fatvis (ej beskattningsbart)   10.000 liter

  ”   diverse förluster                                    6.663 liter

                           Summa beskattningsbart 30.000 liter

 

Som bränvinsförsäljningen vid Litslena för år 1893 icke kan anses blifva förökad, utan snarare minskas, torde 30.000 liter böra qvarstå som beskattningsbart.

Litslena den 29 Maj 1893, Kommunalnämnden”

 

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll

 

FAKTARUTA 78- Dråp i Uppsala 1816

 

Ärendet är något förkortat och delvis omskrivet i modern svenska.

 

8 April 1816

Drängen Eric Öberg åtalad som wållande till förre Hållkarlen Johan Eklunds den 28 Februari timade död. Öberg berättade om förloppet att han hade omkring kl 10 om aftonen den första marknadsdagen under årets disting eller den 5te Februari efter afslutad aftonmåltid inkommit i drängkammaren hos sin husbonde Källarmästaren Lindeman hade Eklund där funnits sittande framför brasan i kakelugnen; Och som Öberg haft sig bekant att Eklund då warit beswärad af ohyra hade han tilsagt Eklund att genast begifwa sig ifrån rummet, och enär Eklund dertil wägrat, fattat honom i kläderna och fördt honom til dörren, samt då Eklund dervid ytterligare gjordt motstånd och slagit Öberg i ansigtet öpnat dörren och skuffat Eklund framför sig så at han fallit öfwer drätten till det utanför drängstufwudörren stående wattenkar. När Eklund derefter upstigit hade han fattat Öberg i håret, hwilket gifwit Öberg anledning, att ånyo skuffa Eklund som derwid slått sig mot en nära intill warande slipsten samt derpå nedfallit nära inwid ofwannämnde wattenkar. Då Eklund åter upkommit hade han och Öberg ingått i drängsstufwan där under fortsatt ordvexling Öberg först skuffat Eklund emot fönstret samt derefter widare inwid kakelugnen slått Eklund, så att han nedfallit sittande på en där stående stohl. Eklund hade derpå bedt Öberg om förlåtelse för sitt upförande, samt sedermera om natten fått i stugan quarblifwa. Såsom wid ifrågawarande tillfälle af starka drycker öfwerlastad hade Eklund sjelf med sitt upförande retat och gifwit Öberg anledning at med honom på ofwannämnda sett förfara.

Och trodde Öberg i öfrigt att som äfwen flera dagar där gått källarmästaren Lindemans husfolk tilhanda med arbete och uppassning i huset, och hwarunder Öberg icke hört att Eklund fört någon klagan öfwer hwad emellan honom och Öberg förelupit eller att han däraf warit illamående:

 

10 April 1816

Pigorna och drängarna i samma hushåll kallas in för att höras om händelsen. De berättar att Eklund hade varit dem behjelplig med åtskilliga sysslor i huset men beklagat sig att han hade ondt dels i wänstra sidan och dels i bröstet af att han hade blifvit trampad där.

Öberg förnekade inte, dock utan att han sjelf kunde det minnas, att han under det Eklund legat på ryggen ute på gården wid wattenkaret med knäet kommit att stöta Eklund i bröstet, hwilket likwäl icke kunnat åstadkomma den wåldsamma werkan att något refben hos Eklund deraf kunnat brista, utan trodde Öberg att Eklund, som någon tid warit beswärad af fallandesjukan, under sådant anfall af sin sjukdom fallit ifrån någon höjd och sålunda blifwit skadad. Obductionen visade att det ovillkorligen varit de skador och bens krossande som orsakade dödsfallet.

 

Rätten beslutar att Öberg ska böta full mansbot, eller Tre hundrade daler Silfwerpenningar, hwilka med 100 Riksdaler Banco böra utgå samt derefter en söndag uti denna stads Domkyrka undergå uppenbar kyrkopligt, men i den händelse tillgång till böternas gäldande hos Öberg skulle brista, kommer han att umgälla sitt brott med 28 dagars fängelse wid watten och bröd.

 

18 Maji 1816

Öberg anmäler att han inte har några pengar att betala böterna med. Stadfiscalen fick i uppdrag att utreda om så var fallet.

 

Källarmästaren N. G. Lindeman förklarade att han inte skall återtaga Drängen Öberg i sin tjänst, då Öberg under ransakningen hotat att hämnas på de som witnat emot honom. Konungens Befallningshafvande anger, att enär Öberg inte har någon försörjning i staden, han antingen måtte förpassas till sin födelseort, Knutby socken, eller enligt 16 och 17 §§ uti Kongl stadgan angående Wärfning den 7 April 1802 förklaras skyldig att såsom lösdrifware antaga krigstjenst med förelagdt äfwentyr af kroppsstraff om han här i staden sig widare uppehåller.

(Här är ett exempel på att lösdriveri, dvs brottet att inte inneha fast bostad och arbete så att man kunde försörja sig själv, kunde innebära att man dömdes till tvångsrekrytering för krigstjänst. Dessa ”soldater” krävde extra bevakning för att inte rymma ur tjänsten.)

 

Källa: Uppsala rådhusrätt och magistrat och kämnärsrätt 1815-1817

 

FAKTARUTA 77- Stöld av en tupp 1878

 

Häradsdomaren Lars Larsson i Fiskvik och Litslena socken hade stämt arrendatorn Verner Wellén i Enhelga, Willberga socken för att denne skall från Lars Larsson föröfvat olofligt tillgrepp af en tupp och en yxa samt Gustaf Johansson i Boglösaby för medhjälp.

(Det finns åtminstone tre olika släkter Wellén i Trögd vid den här tiden, som alltså inte är släkt sinsemellan. Namnet kommer från Vällinge i Litslena. Denna Wellén är inte släkt med författaren, ifall någon undrar. Fram till 1901 var det tillåtet att ta sig vilket efternamn man ville, dock inte ett adligt namn.)

 

Gustaf Johansson förhördes först och berättade att han hade varit hos Wellén i Enhelga den 18 januari och hjälpt honom att tröska när Wellén bett honom följa med till Litslena Gästgivaregård för att köpa brännvin. Wellén ville ha sällskap på resan för han hade en unghäst och med den ville han inte åka ensam. När de var på hemväg på kvällen och hunnit i höjd med Hummelsta by i Litslena hade hästen börjat skena och på andra sidan Fiskvik stjälpte släden omkull, hvarvid ett krus som de hade med sig med brännvin uti föll ur och gick sönder samt Wellén slagit sig så att han blödde näsblod och hästen sprang ifrån dem så att de derefter måste gående fortsätta vägen hem till Enhelga der de påträffade hästen och släden, den sednare sönderslagen. De hade på resan inte varit inne i Fiskvik och Gustaf Johansson hade inte sett till vare sig tupp eller yxa och hade sig icke bekant på hvad sätt dessa bortkommit från Lars Larsson och bestred åtalet som alldeles obefogadt.

 

Lars Larssons ombud länsmannen Turén kallade in fjerdingsmannen Olsson som vittne. Olsson berättade att Lars Larsson hade, den 20 januari, efterskickat Olsson för att anmäla att han förlorat en tupp och en yxa. Samtidigt hade Fredrik Bom från Långarnö frågat Olsson om der upphittats något brännvinskrus som Wellén tappat. Olsson gick då ut och letade och hittade längs vägen vid Fiskvik ett sönderslaget krus liggande bland halm som var bestänkt med blod och blandad med dun af fjäderfä, hvaraf således syntes som om den af Lars Larsson förlorade tuppen der skulle blifvit slagtad.

Olsson berättade vidare att han därpå tillsammans med Lars Larssons son, Rickard, begivit sig hem till Wellén, medtagande det sönderslagna kruset som af Olsson bands ihop samt vid ditkomsten frågade Wellén om det var hans krus, medgaf han detta men sedan han fått veta att något brännvin ej fanns quar i detsamma slog han sönder det. Olsson hade frågat Wellén vilken kälke han hade åkt med och fått svaret ”jo, den står här och visade på en kälke som stod på gården”. Olsson gick fram till släden och fann halm längst bak och under halmen fanns blodfläckar och dun af fjäderfä. När Olsson frågade om anledningen till att det var blodfläckar och dun i släden svarade han att det inte var den släden de hade åkt i utan att den hade blivit sönderslagen och stod hos hemmansegaren Anders Hellén i Gådi för att lagas.

På återvägen från Enhelga passerade Olsson Gådi och besiktigade den släde som Gustaf Johansson uppgaf vara den som Wellén omtalat, men denna släde var ej söndrig vidare än att ett jern på ena skakeln var afbrutet, hvilket dock Hellén uppgaf hafva skett för längesedan.

Vid besöket hos Wellén hade Olsson också bett att få se hans yxa, men Wellén svarat att han för tillfället inte kunde få rätt på någon yxa.

När Olsson senare i februari besökte Wellén för att delgifva honom stämningen, uppgaf Welléns hustru att Lars Larssons yxa fanns der på gården och visade var den låg under en bodtrappa.

 

Wellén förnekade att han tagit Larssons tupp och yxa och visste inte huru yxan kommit att blifva liggande vid hans bod och att blodet i släden förmodligen kommit av att han blött näsblod.

 

Tingsrättens utslag blev att: Som Wellén, fastän besvärande omständigheter mot honom i målet förekommit, likväl ej blifvit, mot sitt nekande, öfvertygad att hafva föröfvat i fråga varande olofliga tillgrepp så finner Härads Rätten honom icke derföre kunna fällas till ansvar och skall vid denna utgång af målet Häradsdomaren Lars Larsson ersätta vittnena för inställelsen.

 

Lars Larsson var född 1818 och hade varit nämndeman länge. Det var han som kom med delgivningen 1846, när Gustaf och Brita kallades till tinget för att höras om Britas horsbrott. Han hade efter många år blivit häradsdomare. Titeln innebar att han var den, vid denna tingsrätt, som hade varit nämndeman längst tid.

 

Källa: Uppsala Trögds härads dombok 1878

 

FAKTARUTA 76 - Ansökan om bygglov i Uppsala 1816

 

Redan 1816 hade grannarna möjlighet att avge sina åsikter om en planerad nybyggnation. Detta protokoll hittades under sökandet efter händelser i Gustafs familj under den tid Gustaf bodde i Uppsala.

 

År 1815 den 5 December blef syn förrättad för den byggnad som Skepparen Johan Malmgren anmält sig vara sinnad att nästa åhr låta upföra uti sin under No 1 i Quarteret Svalan och Swartbäcks Roten här i Uppsala belägna gård.

 

Inställde sig Malmgren och hans grannar StadsCasseuren Välbetrodde J. E. Lindroth, Klensmeden C. G. Palmgren samt för afl Garfwaren Westrells barn, deras förmyndare Handelsmannen Jonas Hörlin och Garfwaren Chr. Norström.

 

Och utgaf Skepparen Malmgren att han tänkte låt upföra följande Nybyggnad

 

1mo: Ett Brygghus af korsvirke och tegel emot Rådman Lindroths vagnslider, 10 Alnar långt och 9 1/2 alnar bredt, och öfwer samma Brygghus, öfwer det nu warande Port Lidret, som äfwen framdeles kommer att bibehållas, samt öfwer en på andra sidan derom nu befindtelig Byggnad, bestående af en Källare ofwan jord och ett Kök, en Öfwervåning af timmer innehållande i en sträckning 33 alnar i längden, med fyra Boningsrum och en Förstufwa.

 

2do: En Öfwervåning, äfwen af timmer på en emot Waksalagatan nu stående byggnad, hwilken våning kommer att innehålla sju Boningsrum och en Förstufwa.

 

3tie: En Vinkelbyggnad af korsvirke och tegel, emot Klensmeden Palmgrens och Garfwaren Westrells Arfwingars Gårdar; bestående samma Byggnad, som blifwer 15 alnar lång på hvarje sida och 7 alnar bred, af hwarjehanda uthus med sädesskullar derofwan.

 

Och som Malmgrens grannar förklarade att de icke hade något att påminna mot gjorda anhållan, hwarför synemännen fann skäligt att tillåta samma Nybyggnads upförande med vilkor att alla Eldstäder ställes i murade Nicher ifrån hwilka Trädväggarne osv...

 

Källa: Uppsala rådhusrätt och magistrat- och kämnärsrätt 1815-1817

 

FAKTARUTA 75 - Gustafs svärfars uppdrag i Litslena 1823

 

Sockenstämma hölls som regel på söndagar efter högmässan när man ändå var samlade vid kyrkan. Det var inte så många ärenden att besluta om att sockenstämma behövde hållas varje söndag. Kallelse till stämma gjordes genom kungörelse i kyrkan efter predikan minst två veckor i förväg.

”Gamle” Anders Ersson som nämns i texten nedan är Gustafs svärfar. Det fanns två bönder i Sneby vid den här tiden som hette Anders Ersson.

 

Söndagen den 5 oktober 1823

Sedan församlingen funnit att Lagmannen för Sneby Roten gamle Anders Ersson i Sneby i anseende till dess försummelse och opålitlighet i sitt åliggande icke längre kunde bibehållas wid Lagmanstjensten, blef nu för denne Rote Bonden Jan Jansson i Sneby utsedd till Lag- och Brandsyningsman.

 

Söndagen den 19 oktober 1823

Då förre Lagmannen Anders Ersson i Sneby nu utfäste sig, att nästa Söndag i sockenstugan aflämna de återstående uppburna medlen, så wäl af förra bestämda sammanskottet (insamlingen) till prästgårdsreparationerna som och af det sednare, så lät församlingen för denna gång härmed bero.

 

Ekonomi var ju inte Anders Erssons starka sida så att anförtro honom betydande belopp som tillhörde socknen var kanske inte så lyckat. Tydligen motsatte sig inte Anders beslutet utan lovade att redovisa de medel som han samlat in men inte redovisat. Hur det avlöpte finns det ingen notering om i sockenstämman.

  

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1814-1838)

 

FAKTARUTA 74 – Sofia Ljungs tragiska död julaftonen 1827

Den 17 Januari 1828, hölls rannsakning angående att flickan Sofia Ljung, 14 år, i Litselby i Lillkyrka den 24 December 1827 aflidit på grund av för hård behandling av sin fader Soldaten Olof Ljung. Liköppning skedde i Häflinge den 4 Januari 1828. Flickan hade varit hemifrån de senaste 2 åren och födt sig med betlande. Hon hade blifvit sjuk i Weckholms socken och tagit sig till Wiggby varifrån fadern hade blifvit kallad att hämta sin sjuka dotter. Fadern hade vid ankomsten till Wiggby fattat henne i kläderna och gifvit henne med en käpp några slag på länderna och fadern tillsagt henne att börja gå hemåt. Efter ett stycke hade en skräddardräng mött fadern, då flickan låg på wägen och fadern åter willa med stryk twinga henne att gå och då hon dertill war oförmögen, bars hon till ett torp under Wiggby hwarest hon afsomnade efter ungefär halfannan timme kl 8 på aftonen den 24de December.

 

Flickan hade på flera ställen omtalat att hon haft frossan hela sommaren. Obduktionen visade att hon hade vattensamling inom hjernan och uti bröst och käkpartierna, men att döden påskyndats af rädsla och förkylning.

 

Vittnena berättade bland annat att: Flickan hade tidigare beklagat att hon blivit övergifven af sina föräldrar. Att, fadern hade tvingat henne att gå och sagt att ”om jag gjorde rätt skulle jag kasta dig i diket”. Att hon hade mycket dåliga kläder som varit ringa skydd mot kylan.

 

Soldat Ljung dömdes att böta half mans bot med Femtio Riksdaler eller i brist däraf med fängelse i 14 dagar wid watten och bröd.

 

Källa: Trögds härads dombok, Urtima ting 1828

 

FAKTARUTA 73 – Dråp vid Litslena gästgivaregård – del 3

 

Fortsättning på händelserna ifrån Faktaruta 72:

 

Huselius har blivit funnen, häktad och förd till Litslena

Garvargesällen Carl August Huselius har blivit häktad i Nedre Svördalen i Norge och förd till länsfängelset i Uppsala. Huselius hade vid ett polisförhör i Norge erkänt att han tilldelat Tyr ett slag i huvudet så att han några dagar senare avlidit. Huselius hade blivit gripen och förhörd efter att en annan garvarlärling Sven Wilhelm Pettersson anmält att Huselius hade överfallit och misshandlat honom. Pettersson talade då om att Huselius hade blivit efterlyst i svenska tidningar. Huselius inställdes därför för polismästaren i Levanger i Norge

 

Det gjordes nu rannsakning i Litslena tingshus. Huselius berättade att han var född 29/9 1840 i Malmköping. (Han var alltså 24 år vid händelsen.) Att han var son till en skomakare som dött 1864. Modern hade dött tidigare, när han var 7 år. Fadern som var sjuk var intagen på fattigstugan. Där hade Huselius bott tills han var 15 år och konfirmerades. Efter det hade han varit målargesäll på flera ställen i Malmköping, Eskilstuna och Nyköping. Sedan hade han blivit anställd som lärling hos en garvare i Nyköping. Därefter hade han haft tjänst hos olika garvare i Nyköping, Enebacken i Västergötland, Mariestad, Öfverby, Eskilstuna och Enköping varifrån han den 21/11 1864 hade gått mot Litslena.  Efter uppehållet här vid Litslena hade han först gått till Uppsala och vidare genom Sigtuna till Stockholm, Södertälje, Trosa, Nyköping, Malmköping, Eskilstuna, Köping, Arboga, Örebro, Nora till Säter. Därifrån norrut mot Härjedalen och Jämtland till Levanger i Norge dit han kommit vid påsk 1865. Därifrån vidare till trakten av Trondheim och Svördalen där han var när han blev häktad.

 

Efter uppträdet vid Litslena hade han kommit till en skomakare vid namn Holm vid Ekolsund där han tillbringat natten. Han hade dagen därpå gått tillbaka förbi Litslena och vidare mot Uppsala där han fått veta av två garvargesäller att Tyr hade dött och att han själv var efterlyst.

 

Huselius bedyrade under synbar rörelse och tårar att han inte haft avsikt att tillfoga Tyr någon skada. Han hade inte känt honom och han ångrade djupt sin våldsamma gärning som han utan att veta vad han gjorde hade begått. Han hade alltsedan han fått veta att Tyr dött känt samvetskval vilket han berättat för polisen i Levanger. Samvetet hade inte lämnat honom någon ro, varken dag eller natt.

 

Huselius dömdes till straffarbete i fyra år. Huselius förklarade sig nöjd med domen.

 

(Källa: Trögds härads domböcker åren 1864-1869)

 

FAKTARUTA 72 – Dråp vid Litslena gästgivaregård – del 2

 

Fortsättning på händelserna ifrån Faktaruta 71:

 

Efterlysning och vittnesförhör

Huselius efterlystes och länsman Sandqvist förhörde vittnen:

Gästgiveriförestånderskan hustru Öfverberg berättade att Huselius hade kommit till gäststugan mellan kl 2 och 3 på eftermiddagen och var redan då tydligt berusad. Han hade varit där tills Björkman och Tyr kommit dit i sällskap. Samtidigt hade snickargesällen Häggquist också kommit in dit. Det hade uppstått samtal om en kniv men hustru Öfverberg hade inte hört hela samtalet för hon hade gått ut och in i olika bestyr. Huselius hade begärt att få köpa mera brännvin men hustru Öfverberg hade nekat honom det, dels för att han redan var rusig och dels för att Häggquist varnat henne för att Huselius var en mindre väl känd person.

 

Snickargesällen Häggquist höll på att flytta till Häggeby och hade tillsammans med sin far skogvaktaren Häggquist, som skjutsat honom, kommit resande från Enköping den aktuella kvällen. Han hade gått in i gäststugan och sett Huselius där. Han var lite bekant med honom sedan sin tid i Enköping. Huselius hade vid samtal med Björkman och Tyr haft en fällkniv framme där bladet var till hälften uppfällt. Huselius hade hållit vad med Björkman om femtio öre att Björkman inte skulle kunna fälla upp kniven. Men sedan Björkman fällt upp bladet hade Huselius vägrat att betala och det blivit tvist mellan dem om det.  Häggquist hade då gått ut ur stugan genom en annan dörr än den vanliga för att slippa träffa Huselius. Han hade då sett dem stå på gården och gräla med varandra. Han hade stannat och lyssnat på dem en stund och hört Björkman säga: ”nå få wi inte punschen nu, som du lofvat på knifven?” Därefter hade Häggquist gått bort till sitt åkdon. När han kom dit hade han sett Huselius gå förbi honom i riktning mot vägen som går åt Bålsta. Häggquist hade därefter gått in i gäststugan för att dricka kaffe. Gästgivaren Adolf Jansson hade då kommit emot Häggquist med en lykta i handen och frågat honom om det var han som hade huggit en karl i huvudet med en kniv. Men hustru Öfverberg hade rättat Jansson som insett sitt misstag.

 

Björkman hade kommit till gästgivargården för att köpa ett kvarter brännvin när han träffat en garvargesäll vid namn Huselius som höll på att fälla upp en fällkniv och lovat 50 öre till den som kund fälla upp den. Både Tyr och Björkman hade försökt och Björkman hade lyckats. När Björkman hade begärt sina utlovade 50 öre hade Huselius blivit otrevlig och börjat gräla. Det hade han fortsatt med när de kom ut på gården. Då hade gästgivaren Adolf Jansson kommit förbi och sagt till Björkman att gå hem så att det inte skulle bli något bråk. Tyr hade stått kvar vid trappan när Björkman gått sin väg. Huselius hade gått efter Björkman och skrikit och hotat att slå honom.

 

Adolf Jansson hade varit ner till drängsstugan på kvällen när han hört gräl utanför gästgiveriet. Där hade han påträffat Björkman i ordväxling med en annan person och sagt till Björkman att gå hem och inte stå där och träta. Björkman hade då begivit sig iväg. Då hade en obekant person gått fram till Björkman och sagt: ”Du långa smedfan: du skulle ha”. När Jansson kom upp på trappan hade han vänt sig om och sett samma karl komma vägen tillbaka till tre andra som stod ungefär 5 meter från trappan. En framför de två andra. Mannen gick fram till den som stod först och gav denne två slag, ett på vardera sidan av huvudet så att han fallit omkull. Den som fått slagen hade skrikit till. Jansson hade känt igen Tyr på rösten. De andra som stod bredvid var skogvaktaren Häggquist, som tidigare hade sagt att: ”pojkar kunna ni inte sämjas”. Jansson hade då gått för att hämta en lykta och när han återkom hade han frågat unga Häggquist om det var han som slagit Tyr. Denna hade då svarat att det var en garvargesäll från Enköping som redan begivit sig iväg på vägen åt Uppsala. Då hade Jansson skickat två av sina drängar för att leta efter honom men det hade inte hittat honom. Jansson hade då gått in i drängstugan där Tyr suttit på en soffa och höll handen på huvudet som han hade haft ombundet med en halsduk. Han kräktes. Han hade inte sagt något. Jansson hade sagt åt några kvinnor på gården att se till Tyr. När han kom ner till drängstugan nästa morgon var Tyr medvetslös. Han skickade då efter doktor Stiegler från Enköping som hade lagt nytt bandage och sagt att så fort Tyr kommit till sans skulle han skickas till Länslasarettet i Uppsala. Men när Tyr fortfarande var medvetslös på torsdagen skickades Stiegler efter igen. När han kom hade han gett order att sända Tyr till Länslasarettet i Uppsala omgående.

 

fortsättning följer …

 (Källa: Trögds härads domböcker åren 1864-1869 

 

FAKTARUTA 71 – Dråp vid Litslena gästgivaregård – del 1

Dråp

Rekryten vid Upplands regemente No104 Adolf Tyr, Tyresta i Litslena, hade vid ett våldsamt uppträde vid gästgivargården i Litslena den 21 november 1864 blivit så illa sårad att han den 26 november hade avlidit. (Adolf Ahlström var bara 22 år gammal och ogift. Han hade fått ”ärva” soldatnamnet Tyr efter sin föregångare, Eric Tyr, på roten. Adolf kom att efterträdas av Fredric Tyr. Dessa soldater är inte släkt trots att de har samma efternamn som soldater.) Mellan kl 7 och 8 på måndagkvällen hade Tyr sammanträffat med en garvargesäll som hette Huselius och som var på vandring från Enköping, samt smeden Carl Johan Björkman från Graneberg. Gräl hade uppstått varvid Huselius hade tagit fram en fällkniv och frågat om vem skulle kunna öppna den. Huselius hade ingått ett vad med Björkman om det. Sedan de alla tre gått ut ur gäststugan och Tyr och Huselius stannat alldeles nedanför trappan medan Björkman gått litet åt sidan, hade Tyr fått ett hugg av en kniv i huvudet så att han fallit omkull men strax rest sig upp och gått in i drängstugan som låg 30 meter därifrån, där han lade sig och förlorade medvetandet. På tisdagen blev doktor Stiegler efterskickad från Enköping. Han förband honom och sa att om inte Tyr kom till sans på torsdag skulle han skickas till Länslasarettet i Uppsala. Det skedde på torsdagen men Tyr avled där två dagar senare av skadan.

Huselius hade begärt att få bo på gästgiveriet över natten men efter händelsen hade han fort tagit sig därifrån och hållit sig undan. Efterforskningar hade vidtagits men han hade inte stått att finna.

Länsman skulle anhålla Huselius för dråp på Tyr och skickade ut en efterlysning på honom.

 

Utdrag ur läkarrapporten från sjukhuset i Uppsala: Tyr kom till sjukhuset på torsdagsmiddagen efter att ha fått ett slag mot huvudet av skaftet av en igenfälld kniv varvid ett mer än en tum långt öppet sår uppstått. Ur såret kom en blandning av blod och hjärnsubstans ur pannbenet. Pupillerna var sammandragna, patienten var medvetslös och ur stånd att tala, hade blossande kinder och 84 i puls. Nytt förband lades på såret och isblåsa på hufvudet, koppning i nacken och lavemang med ättika och salt med mera. Någon medicin genom den krampaktigt slutna munnen kunde inte införas. Efter koppningen sjönk pulsen något men i övrigt var det samma tillstånd fram till lördagen då pulsen ökade till 150 och andningen ökade markant. Patienten avled omkring kl 6 em på lördagen.

Obduktionen visade att Tyr avlidit av ett slag mot huvudet med ett kantigt tillhygge som inträngt i huvudskålen och orsakat ett sår varur en del av hjärnan runnit ut.

 

fortsättning följer…

 

(Källa: Trögds härads domböcker åren 1864-1869)

 

FAKTARUTA 70 – Intressekonflikt om  Hällby hälsobrunn efter laga skiftet

 

Hällby hälsobrunn i Litslena benämndes år 1860 som ”…en från äldre tider begagnad hälsokälla.”

 

1850 hade därför ett bolag bildats för att etablera en brunns- och badinrättning i Hällby. Mark för brunnsplatsen omkring källan arrenderades på 50 år för den blygsamma summan av 3 Riksdaler / år av de dåvarande markägarna. (J. Pettersson, Hans Larsson, Vilhelm Lindberg och Anders Andersson.)

Intressenter och delägare i bolaget var, en del av etablissemanget i bygden:

Provincial Läkaren Doctor A. W. Stiegler,

Länsman Carl Johan Sandquist,

förre Nämndemannen Adolf Andersson i Vålhammar i Kungs-Husby,

Landtbrukaren Carl Rudolf Gederblom vid Saflinge i Härkeberga och

Hemmansegaren Anders Winberg i Hällby 

 

Man annonserade om att:

Bolaget erbjöd kalla och varma bad, gyttje- och tallbarrsbad liksom ”artificiellt vatten”.  Verksamheten kom snart igång men bedrevs endast sommartid.

 

1860 genomfördes laga skiftet i Hällby och Tibble byar och brunnsplatsen kom att läggas till en annan gård med en annan markägare, Erik Vesterstén i Tibble. Han vill inte alls ha hälsobrunnen på sin mark. Han ville odla upp marken och använda den i jordbruket. Han ansåg sig ha rätt till det eftersom inget undantag hade gjorts för marken vid laga skiftet. Om hälsobrunnen skulle vara kvar ville han ha ett kraftigt förhöjt arrende. Bolagsintressenterna gick inte med på det utan det blev en långdragen konflikt som kom att pågå under många år. Det tog flera år för ett laga skifte att vinna laga kraft och under tiden diskuterades frågan parterna emellan, men man kunde inte komma överens.

 

1863 Expropriation

Brunnsbolaget ansökte därför, efter tre år om expropriation av marken, den så kallade Brunnshagen.

Westerstén motsatte sig expropriationen med motiveringen att man borde inte få tvångsinlösa mark för verksamhet som inte är till gagn för allmänheten. Westerstén ansåg att en expropriation endast skulle gynna de som driver brunnsverksamheten.

Kung Karl XV ger dock sitt tillstånd till expropriationen och anser att den är samhällsnyttig. Priset skulle bestämmas av opartiska personer, och om brunnsverksamheten senare upphörde skulle marken utan kostnad återläggas till grundfastigheten.

Vesterstén begärde det pris som generellt hade åsatts för tomtmark vid laga skiftet. Det skulle innebära ett pris av 450 Rdr (Riksdaler) för Brunnsparken. Dr Stiegler som var talesman för bolaget ville inte gå med på mer än 300 Rdr 

Vesterstén hade byggt en loge på marken som förut varit avsatt till hälsobrunnen. Han ville ha den kvar där och erbjöd annan mark istället för den där logen stod. Om inte bolaget gick med på det kunde han gå med på att logen flyttades på bolagets bekostnad. Han var bonde och inte alls intresserad av att ha en hälsobrunn på sina ägor.

Bolaget ville inte gå med på att logen skulle stå kvar och inte heller ville de stå för kostnaderna att flytta den eftersom Vesterstén hade byggt den efter att tvisten om marken hade startat.

En kommitté av tre ojäviga personer tillsattes nu men skulle vänta med värderingen till dess att lantmätaren hade ”rörlagt”, (stakat ut) markbiten. Kommittén kom så småningom fram till ett pris av 354 Rdr.

Nu drog sig alla intressenterna ur utom Adolf Andersson från Wåhlhammar som löste ut de andras andelar.

 

1864 blev Vesterstén instämd till tinget av bolaget (Adolf Andersson) för att han hade tagit bort en gärdesgård, flyttat på prydnadsträd (3 popplar, 1 lönn och 2 askträd), plöjt upp brunnsplatsen och sått havre där, satt upp en loge och använt platsen till bete för kreatur.

Bolaget stämde Vesterstén för kontraktsbrott. Det ursprungliga arrendet var på 3 Rdr och om antalet besökare skulle uppgå till fler än 50 någon sommar skulle arrendet höjas till 6 Rdr.

Bolaget ville ha ersättning för den förlust dom gjorde genom att antalet betalande besökare minskat till följd av avsaknaden av den trevnad som förut funnits där, efter Vestersténs åtgärder. Föregående sommar hade antalet besökare minskat till hälften mot tidigare.

 

”Utdrag af årsräkenskaper för Hummelsta brunns och badinrättning för nedanstående år.

                                                                                       Antal gäster                     Inkomster Rdr

År 1854                                                                                 78                                      161

 ” 1855                                                                                  93                                      187

 ” 1856                                                                                 112                                     223

 ” 1857                                                                                 104                                     209

 ” 1858                                                                                  94                                      190

 ” 1859                                                                                 103                                     229

 ” 1860                                                                                 126                                     254

 ” 1861                                                                                 107                                     225

 ” 1862                                                                                  73                                      153

eller per medium                                                                 100                                      203

 ” 1863 då Westersten inkräktat å platsen                            50                                      110

 

Vesterstén försvarade sig och beskrev vad han hade gjort för åtgärder. Han hade sagt upp bolaget till den 15/6 1863, alltså året innan. Sedan var allt han gjort, åtgärder för att han skulle kunna bruka marken som han blivit tilldelad vid laga skiftet. Han beklagade sig över att brunnshusets dörr stod öppen så att kreatur kunde komma in och störta ner varandra i källan. Han hade därför satt upp ett stängsel så att ingen olycka skulle ske. Det borde bolaget vara tacksamma för tyckte han.

Vad beträffar att antalet gäster minskat betvivlade han inte det eftersom gästerna klagade på att doktorn aldrig kom dit annat än när det gällde att driva in betalningen.

Det var inte heller populärt bland brunnsgästerna att det satt ett anslag där att ungdomarna skulle få hålla bal mot en avgift av 1 Rdr. De ville inte att brunnshuset skulle bli nöjeslokal.

 

                                                     Utslag

Häradsrätten kom fram till att arrendekontraktet som började gälla 1850 hade behörigen intecknats vid tinget och ansågs gälla. Vesterstén hade därför inte varit behörig att vidta de åtgärder han gjort.

Han dömdes att betala skadeståndsersättning med 54 Rdr och att flytta bort den vanprydande logbyggnaden. Däremot kunde det inte bevisas att minskningen i antalet brunnsgäster orsakats av Vestersténs åtgärder varför han frikänns från det anspråket.

 

1869 Ersättning för flyttning av loge vid Hällby hälsobrunn

Bolaget hade redan 1863, begärt att Westerstén skulle flytta bort sin loge. När expropriationen blivit klar och Adolf Andersson löst ut de andra delägarna hade han byggt en stor lagård så nära Westersténs loge, 2,5 alnar, (75 cm) så att Westerstén inte kunde köra in med sin gröda i logen utan blev tvungen att flytta logen. Därför begärde Westerstén skadestånd med 73 Rdr som var kostnader för att flytta logen.

Andersson hävdar att Westerstén hade mot Anderssons förbud byggt logen på mark som Andersson arrenderade.

 

                                                            Utslag

Westersténs yrkande om ersättning för att ha flyttat logen ogillades.

Den här brunnsplatsen som han fått på halsen vid laga skiftet var alltså något som orsakade Westerstén mycket arbete och kostnader.

Brunnsplatsen kom att vara kvar till i början av 1900-talet när den paviljong som stod där brann ner i samband med en danskväll. Ungdomar hade hållit till där och festat på platsen under flera år då. Paviljongen byggdes inte upp igen.

 

(Källa: Trögds härads domböcker åren 1864-1869)

 

FAKTARUTA 69 - Den värnlösa flickan Stina Lisa, 6 år gammal.

 

Den här dagen den 28 juni år 1829 fattade Litslena sockenstämma följande beslut:

På grund av att det oäkta barnet Stina Lisa som var 6 år gammal och vars mor nyligen avlidit blivit helt värnlös beslutade sockenstämman i Litslena att flickan skulle mot en betalning av 40 riksdaler placeras hos kyrkvaktaren Bengt Lundell och hans hustru på Granebergs ägor. Paret var kända för sedlig och anständig levnad.

(Bengt Lundell och hans hustru var båda 50 år när detta hände. De hade haft en dotter som hette Anna Maja och hade dött av ”slag” fyra månader tidigare den 3 februari samma år. Anna Maja var sex år gammal när hon dog, det vill säga lika gammal som Stina Lisa var när de tog emot henne som ”fosterdotter”.)

 

Stina Lisas avlidna mor var Anna Lisa Jacobsdotter, piga hos torparen Eric Berg på Granebergs ägor. Anna Lisa var 46 år när hon dog i lungsot den 11 juni.

 

Exakt ett år senare, den 28 juni 1830, visades Stina Lisa upp för sockenstämman och var då klädd med snygga och hela kläder och hon hade ett friskt utseende. Placeringen av Stina Lisa hos Lundells förnyades därför, den här gången på 3 år. Hon blev kvar hos Lundells tills hon blev 13 år och flyttade för sin första pigtjänst.

 

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1814-1838)

 

Stina Lisa var född 23/2 1823 i Härkeberga. Hon flyttar till Vallby socken som piga i Vallby by 1838 och tar då fosterfaderns efternamn, Lundell. Hon flyttar tillbaka till Litslena 1840.

 

FAKTARUTA 68 – Skollärartjänsten i Härkeberga 1853-1865

 

Utdrag ur Härkeberga sockenstämma, delvis sammanfattat och delvis moderniserat språk.

 

6/11 1853

Vice skolläraren Herr Olof Petter Strandberg i Härkeberga by, 25 år gammal, ”Förmodas hafva blifvit mördad i trakten kring Stockholm den 6/11 1853, men afföres först nu, den 16/7 1854”.

 

12/3 1854

Tre sökande hade anmält sig till den lediga tjänsten som skolmästare. Det var

vikarierande skolmästaren Johan Petter Pettersson i Svinnegarn, 21 år.

vikarierande skolmästaren Schön i Skokloster

Skolmästare Hedlund i Härnevi

Pettersson fick nästan samtliga röster vid valet i sockenstämman och han utsågs till skolmästare.

 

7 ÅR SENARE

 

25/8 1861

Som skolmästaren J.P. Pettersson, 28 år, oaktadt vederbörligen erhållen warning likväl befinnes försumlig å förrättandet af sin tjenst, icke blott att han under terminerna ger skollof när han så för godt finner, utan äfven helt och hållet underlåter, att under ferierna varje onsdag meddela undervisning, och dessutom ådagalägger ett sådant uppförande att han ej bör såsom lärare längre behållas, beslutade ”skolstyrelsen” att säga upp Pettersson från lärartjänsten.

 

29/9 1861

Skolmästaren Pettersson hade anfört besvär över avsättningen hos Domkapitlet. Domkapitlet begär en förklaring från skolstyrelsen.

Petterssons föreburna skäl till sitt afvikande från skolan hösten 1858 ansågs sakna all betydelse i synnerhet derföre att han få dagar innan låtit föra bort 2ne lass ved och följaktligen sjelf vållat brist derpå. Det var 6 famnar ved som församlingen anslagit till skolans och lärarens behof, men ej gifvit honom tillstånd att afyttra. Pettersson hade medgifvit att han afyttrat ved, flera gånger tidigare, även hela lass.

Pettersson hade på eget bevåg lämnat skollof 2 dagar och flera gånger har han lämnat skolan före lästidens slut på dagen och låtit barnen sköta sig själva. Pettersson säger sig ha läst över normal tid för att ta igen de två dagarnas extra lov, men genom klockaren Brandström säger han sig ”hafva förlagt journalerna”.

Prästen orerar på: Beträffande ferieläsningens försummande som af Pettersson erkändes, undrades om hans föreburna indanflykt derpå borde tillskrifvas dumhet eller glömska eller trotsighet, hvilket sednare hölls sannolikast, ty det kunde lika litet förmodas, att en skolmästare ej skulle förstå meningen med ordet: lof vid examen, o s v.

Ordföranden meddelade att samma förhållande gällde i Långtora, men skolmästaren där, som är en redig man, söker icke undanflykter utan gör nitiskt och villigt sin pligt enligt Reglementet.

(Carl Gustaf Hellman, 28 år, lärare, klockare och organist i Långtora 1855-1909 i 54 år, född i Forsmark, död 1909 76 år gammal, gifte sig 35 år gammal med en 10 år äldre änka med 3 barn. Fick inga egna barn)

 

Domkapitlet hade uppmanat skolstyrelsen att genast åter öppna skolan och tills vidare anställa en vikarie.

 

22/12 1861

Den 27 november hade domkapitlet yttrat sig och hade inte funnit anledning att ändra skolstyrelsens avsättande av Pettersson. Petterson hade sedan hos Kongl Majt anfört besvär över domkapitlets utslag, och skolstyrelsen svarade nu Kongl Majt på detta besvär.

Svaret är väldigt nedgörande för Pettersson. Det lästes upp från predikstolen den 5/1 1862.

Pettersson bor kvar i Härkeberga i ett och ett halvt år men flyttar till Stockholm i sept 1864.

 

Från 1862 till 1865 vikarierar Anders Axelsson Walén, 30 år, från Uppsala, som skollärare. Därefter tillsätts en ordinarie skollärare.

 

Källa: Sockenstämmoprotokoll Härkeberga 1857-1909  (Härkeberga KII:1)

 

FAKTARUTA 67 – Försvarslöse ynglingen Johan Asp 

Litslena kyrkostämma 26/12 1869

§6.

Med anledning af förut å kommunalstämma fattadt beslut, företogs nu frågan om försvarslöse Ynglingen Johan Asps inaccordering till afgörande, hvarvid ordförande tillkännagaf det endast ett anbud inkommit, neml: från arrendatorn af Graneberg, Herr Edvard Bergenstråhle, hvilken förklarade sig villig emottaga bemälte yngling och förse honom med husrum och föda, mot 50 Rd Rmt (Riksdaler Riksmynt) i ersättning af församlingen för år räknadt, med vilkor det ifrågavarande person skulle kännas skyldig att, för Herr Bergenstråhles räkning vid Graneberg eller annat anvist ställe uträtta hvarjehanda förefallande arbeten. Som socknemännen samtliga erkände billigheten i Herr Bergenstråhles fordran i berörde afseende, antogs anbudet med tacksamhet, dock på obestämd tid, eller intill dess det visat sig huru ynglingen i sitt uppförande och lefverna ville sig förhålla, och församlingen till följe deraf annat beslut i ärendet kunde komma att fatta. Åt gästgifvaren Adolf Johansson uppdrogs att med möjligaste första föranstalta det Johan Asp blifver till sitt nya ställe afförd.

Bara tre veckor senare på nästa sockenstämma, den 16/1 1870 afhandlades följande:

Af förekommen anledning beslöts det Ynglingen Johan Asp skulle förflyttas till Smeden Pettersson å Sneby ägor, hvilken förklarat sig villig emottaga Asp mot ett underhåll af 1 Rd Rmt för hvarje vecka; berörde afgift skulle af fattigcassans medel bestridas och beräknas att utgå endast till den 1 Maj innevarande år, efter hvilken tid Socknemännen trodde att ynglingen, åtminstone för sommaren sjelf skulle kunna sig försörja.

 

Källa: Litslena kyrkostämmas protokoll KIIa:1 (1866-1916)

 

FAKTARUTA 66 - Wilhelm van Rijswijk – del 3

 

Fortsättning av sammanfattande beskrivning av van Rijswijks tid på Bäddarö.

 

Talet på lantbruksutställningen

I van Rijswijks tal på lantbruksutställningen på Högby gård betonade han vikten av djuraveln och skötseln av djuren. Han tryckte på hur viktigt det var med bra ladugårdsbyggnader som värnade om djurens hälsa och underlättade skötseln. Han visade hur utvecklingen hade varit under hans tid på Bäddarö. Han berättade att han hade låtit föra 20 mjölkkor till lantbruksutställningen. 17 var ”hemfödingar” och 3 inköpta som kvigor.

Han hade ställt upp dem så att mödrar och döttrar stod intill varandra för att kunna jämföras med en vanlig lantras och en förbättrad upplaga därav.

Vid varje djur fanns ett anslag uppsatt med uppgift om ålder, mjölkavkastningen per år, senaste kalvningen, hur mycket det mjölkat sammanlagt och hur länge det legat i sin.

Van Rijswijk berättade att lantrasen gav lika god mjölkavkastning men var grövre och knotigare byggd och hade svårt att ansätta kött.

Hans slutord var: ”Det är med Ladugårdsskötsel som med allt annat hvad man företager sig, att utan möda, utan omtanke och ihärdighet, winnas ej några resultater, vilket här är detsamma som inkomster.”

 

"Mekanisk mjölk-kärna"

Det producerades mycket mjölk på Bäddarö. År 1857 mjölkade de 30 korna 42.750 liter. Drygt 42 kubikmeter mjölk. Mjölkade för hand, tre gånger om dagen av statarnas hustrur. Av en del kärnade man smör. Det blev 104 Ltt (Lispund. 1 Ltt = 8,5 kg, dvs 884 kg smör) och man ystade ca 100 Ltt (850 kg) ost.

 

För att underlätta det tunga och ensidiga arbetet med att kärna smör så försökte man sig på en mekanisering. van Rijswijk hade anlitat en byggmästare från Munsö som hette Anders Andersson. Han hade gjort förbättringsarbete på byggnader och en del jordbruksredskap. Han hade byggt mekaniska drivanordningar (oxvandringar) på andra ställen, Tranbygge i Västra Ryds socken till exempel. Han föreslog att man skulle bygga en sådan "för kärnandet av mjölken" på Bäddarö för att effektivisera arbetet. I stället för att det gick åt två personer på heltid för att kärna mjölk skulle det med en oxvandring bara behövas en person. Van Rijswijk tyckte det lät bra och gick med på förslaget. Det blev dock inte som någon av dem hade tänkt sig, för van Rijswijk var inte nöjd med resultatet och betalade därför inte ut någon lön för arbetet med drivanordningen. Det blev rättssak och van Rijswijk kallade dels in hemmansägaren Johan Ericsson i Ågersta och dels Gustaf Ericsson i Grillby för att avge ett utlåtande om drivanordningen.

 

Den bestod av ett liggande hjul som var fastsatt på en ställning ovanför mjölkkärnan så att en lodrätt axel från hjulets nav drev runt ”vingen” nere i mjölkkärnan. Det liggande hjulet drevs av en järnkätting som gick runt ett annat också liggande större hjul ett stycke därifrån. Detta större hjul satt på en ställning ovanför själva oxvandringen. Oxarna drog detta större hjul vilket gjorde att det mindre hjulet på kärnan genom utväxlingen roterade med en avsevärt högre hastighet.

 

Synemännen klagade på att hjulen var skeva, att konstruktionen var undermålig genom att järnkättingen skulle nöta ut hjulen och göra att de blev obrukbara.

 

En av drängarna på Bäddarö motsade dock detta och intygade att han sett anordningen i drift lång tid efter att Andersson gjort färdigt det och att det fungerat med stor lätthet så att det behövts endast en häst för drivningen.

 

Länsman Kindborg i Hummelsta i Löt avfärdade drängens vittnesmål med att han bara var en dräng medan de andra vittnena var hemmansägare. (Det hör nog till saken att en av hemmansägarna bodde i Ågersta och Kindborg i Hummelsta, en kilometer ifrån varandra. De kände varandra väl).

 

Andersson svarade på detta med att ifrågasätta Kindborgs påstående att: ”drängen Söderströms vittnesmål icke skulle förtjena något afseende, derföre att han är ”blott dräng”, och såsom sådan ”ej kunde anses äga den sakkännedom och förmåga att bedöma arbeten af det ifrågawarandes beskaffenhet som betyget förutsatte”. Andersson fortsatte: "I anledning häraf vågar jag påstå: att varje ärlig och trovärdig person – om än blott dräng – äger lika anseende inför lagen, och att en drängs vittnesmål innebär lika mycket bevisning som en annan persons, så länge han icke är beslagen med lögn eller tvetalan.”

 

Det låter som en mycket vettig och objektiv synpunkt, men det hjälpte inte i det här fallet. I nämnden som satt och fattade beslut satt bekanta och grannar till både Kindborg och van Rijswijk. Drängens vittnesmål avfärdades med motiveringen att ”den parten eger vitsord som bästa vittnen hafver, de der klaraste skäl och omständigheter vid handen gifva”. Man gav större trovärdighet till dessa hemmansägare som såg verket vid ett tillfälle och innan det var färdigbyggt än till drängen på Bäddarö som såg det dagligen.

 

Beslutet blev att van Rijswijk befriades att betala för de 17 dagsverken som Andersson lagt ner på att bygga verket, men Andersson skulle ha rätt att avhämta verket från Bäddarö.

 

Det här avhandlades 1857 och van Rijswijk började komma på obestånd och ville hålla i pengarna. Arbetet med produktionen på gården gick bra, men det var svårare att avyttra produkterna till tillräckligt bra priser. Han tvingades sälja gården strax därefter och familjen kom att flytta till Helgesta i Hacksta. Han började få problem med hälsan och avled i början av 1859 av ”maginflammation”, bara 37 år gammal.

 

Källor:

Uppsala läns hushållningssällskap, Protokoll och handlingar

Trögds häradsrätts domböcker

 

FAKTARUTA 65 - Wilhelm van Rijswijk – del 2 

 

Fortsättning av sammanfattande beskrivning av van Rijswijks tid på Bäddarö.

 

Köpet av gården

I december år 1845 köpte Gustaf Wilhelm van Rijswijk Bäddarö, Bodarna och Vreta gårdar, sammanlagt 5 1/4 mantal och några markområden på andra sidan Ekolsundsviken i Håbo, för 49.000 Riksdaler Banco av Friherre Löjtnant Carl Falkenberg. Falkenberg flyttade sedan till Uppsala.

 

I köpet ingick allt lösöre som hörde till gårdarnas drift. Det var alla jordbruksredskap såsom vältar, harvar, sladar, årder, vagnar för hästar och oxar, grepar, spadar, skoflar, yxor och hela djurbesättningen. Det var följande dragare: 3 hästar med all utrustning som selar, tömmar, grimmor, täcken. Det var även 8 par oxar med ok och tömmar. Det var en mjölkbesättning på 22 kor och 15 ungnöt. Det var 10 tackor. Hö och halm som foder till djuren ingick också, liksom 5 tunnor korn och 5 tunnor havre som utsäde för det kommande vårbruket.

 

Falkenbergs tjänstefolk erbjöds fortsatt tjänst under van Rijswijk. De allra flesta stannade kvar och såg fram emot en spännande tid under en ung oerfaren ”stockholmare” med ”vilda idéer” men med ett uppenbarligen brinnande intresse för jordbruk. Att tjäna under den bistra och hårdföra militären Löjtnant Falkenberg hade inte alltid varit så muntert. Nu var det visserligen inspektorerna som hade direktkontakten med honom men han var ute och kontrollerade arbetarna ibland.

 

Van Rijswijk gifte sig med Betty Glosemeijer 4 år efter köpet. Hon var dotter till en förmögen Grosshandlare i Stockholm. Van Rijswijk kände nog Glosemeijer sedan tidigare för Glosemeijer hjälper till att finansiera köpet Bäddarö genom att ge van Rijswijk ett lån på 37.000 Rdr, en stor del av köpesumman på 49.000 Rdr (75 %). Möjligen hade Wilhelm och Betty ”sällskap” redan när han köpte Bäddarö men att Bettys far och giftoman ansåg henne för ung för att gifta sig och bli husmor på en så stor gård. (Hon var bara 18 år då).

 

Förhållandet mellan säljaren, Falkenberg, och köparen, van Rijswijk, blev inte helt problemfritt. Falkenberg kom efter drygt ett år och ville ha betalt för 7 par oxtömmar, 8 järnpinnar till en slad och 8 harvkrokar och 2 famnar ved. Sakerna var värderade till 12 Riksdaler och småsaker jämfört med den jätteaffär de gjort upp emellan sig. Van Rijswijk nekade och hävdade att oxtömmarna var en del av selarna, järnpinnarna var en del av sladen, harvkrokarna tillhörde harven. Falkenberg stämde van Rijswijk och det blev rättegång.

 

I stämningsansökan hade Falkenberg skrivit att han fodrade att van Rijswijk skulle betala 12 Riksdaler till sig själv!!!. Han hade gjort en pinsam felformulering i stämningen. Van Rijswijk hävdade att målet skulle ogillas eftersom det saknade all betydelse.

Rätten överlade och beslutade att van Rijswijks invändning ogillades och målet togs upp för behandling. Det slutade med en kompromiss som innebar att van Rijswijk slapp betala för allt utom veden.

 

Tre år senare var det dags igen. Då har Falkenberg begärt att en av fjärdingsmännen i Trögd, Johan Krafft (han stavade sitt namn så) i Hacksta, skulle hämta ett tröskverk som stod på logen i Bäddarö. Krafft hörde sig för med van Rijswijk om det var rätt. Van Rijswijk svarade att tröskverket var hans och att Falkenbergs begäran var en stor dårskap. Krafft vägrade därför att hämta tröskverket tills det var utrett vem som ägde det. Det hamnade inför Trögds häradsrätt igen.

Falkenberg hävdar då att han skall ha betalt för tröskverket som han påstod inte ingick när van Rijswijk köpte Bäddarö. Tröskverket hade inte nämnts någonstans, vare sig i köpebrevet eller i den lösöresförteckning som beskrev vad som ingick vid köpet. Falkenberg hade ägt Bäddarö i 10 år. Han hade köpt gården år 1835 av en Erik Gustaf Stenberg som numera var handlare i Uppsala.

Det visade sig att orsaken till att Falkenberg ville ha betalt för tröskverket var att han hade blivit stämd i sin tur av Stenberg för att Stenberg ville ha ersättning för tröskverket trots att det hade gått 13 år sedan Stenberg sålde gården.

Rätten anlitade ett antal betrodda personer som fick syna tröskverket. De beskrev att tröskverket var fast monterat i logen och skulle inte betraktas som lösöre utan som tillhörande den fasta egendomen. Rätten beslutade då att tröskverket tillhörde van Rijswijk.

Dessutom fastställde rätten att det hade gått mer än 10 sedan Stenberg sålde gården varför han försuttit rätten att besvära sig över köpet.

 

Källor:

Trögds häradsrätts domböcker

 

 FAKTARUTA 64 - Wilhelm van Rijswijk – del 1

 

Sammanfattande beskrivning utifrån nedanstående källor

 

Gustaf Wilhelm van Rijswijk, godsägare och lantbrukare på Bäddarö gård i Löt höll invigningstalet på Lantbruksmötet vid Högby gård i Villberga. Han var född i Stockholm 1821 och kom inflyttandes därifrån när han köpte Bäddarö 25 år gammal år 1846. Han hade då omdömet ”hedrande vandel och var ledig för äktenskap”. Han gifte sig i början av 1849 med grosshandlardottern Beata Glosemeijer från Stockholm och hon flyttade till Bäddarö.

 

Paret kom att få sex barn. Först föddes sonen Henrik och därefter fem döttrar, Carolina, Agnes, Anna, Barbara och Betty. Betty föddes i januari 1859 men några veckor därefter avlider Wilhelm i ”maginflammation” bara 37 år gammal och lämnar hustrun Beata med 6 barn, det äldsta 10 år och det yngsta några veckor gammalt samt kolossala skulder. Paret hade strax innan sålt Bäddarö och flyttat till Helgesta i Hacksta. Dödsboet var konkursmässigt och änkan ansökte hos Trögds häradsrätt om ”urarfva förmån” och flyttade till Stockholm. ”Urarfva förmån” innebar att man avstod alla boets tillgångar mot att man blev befriad från alla skulder. Man började helt enkelt om på noll igen, en slags dåtida skuldsanering.

Vid sista husförhöret innan paret flyttade från Bäddarö finns följande notering om Wilhelm i husförhörslängden. ”Vägrat att vid förhör afgifva svar på några frågor till utrönandet af hans Christendomskunskap”.

 

Källor:

Löt B:1, 1841-1860

Löt AI:8, 1843-1851

Löt AI:9, 1851-1855

Hacksta B:1, 1843-1860

Hacksta AI:11, 1851-1860

Hacksta F:1, 1817-1861

Trögds häradsrätts dombok AI:108b, sommartinget 1860

 

FAKTARUTA 63 – Sjukdom och dödsfall på Hagströms gård, 1866

 Litslena kyrkostämma 13/5 1866.

 

13/5 1866

Som till undertecknad ordförande (Wilh. Lindberg, Åby) anmälan blifvit gjord derom att en svårartad sjukdom utbrutit uti frälsearrendatorn (Erik) Hagströms gård i Wällinge, hvilken till den grad utbredt sig att husets hela personal vore sängliggande, och en tjenstedräng (Elof) derstädes nyligen aflidit, tillsporde ordförande socknemännen om man icke borde gå i författning om tillsättandet af någon lämplig person som öfverhandtoge vården om de sjuka och omsorgen för deras tillhörigheter, alldenstund grannarna tillkännagifvit det de ej längre förmådde ifrågavarande ansvarsfulla åliggande bestrida; Socknemännen som tagit ärendet i öfvervägande, och sedan upplyst blifvit det provincialläkaren Herr Doctor Stiegler redan åtskilliga gånger besökt de sjuka och nyssnämnde läkare förklarat sjukdomen icke vara smittosam, öfverlämnade till kommunalstyrelsen att med ifrågavarande angelägenhet på bästa sätt ordna och för det svåra förhållandet vidtaga de åtgärder som ansågos nödiga och för ändamålet välgörande.

 

Källa: Litslena kyrkostämman protokoll KIIa:1 (1866-1916)

 

FAKTARUTA 62 – Notiser i Enköpings Weckoblad, 1856 

Nyheter från Landsorten

Den 5 Mars öppnades den första swenska jernbana för lokomotiv, den emellan Örebro och Nora: det första wagntåget afgick från Örebro till Nora med 100 passagerare och några lastwagnar. Wägen, som utgör 3 mil, tillryggalades på 1 timma och 5 minuter.

 

Förloradt

Emellan Enköpings Stad och skogen Sneden bortkom, första dagen af Enköpings marknad, eller Onsdagen den 5 innevarande Mars, kl omkring 7 på aftonen, från ett åkdon efter en skenande häst: en prestrock jemte några halskläden, liggande i en blårosig bomullsduk, hwarutanpå war lagd en fyrskäftad linne-handduk. Derjemte förlorades ett rödbrunt hästtäcke, en hästgrimma med jerngrimskaft, en mindre dyna till en kappsläda, en täckgjord, en grönmålad simmerstäng(?) samt ett papperskomvolut med medikamenter. Den som det förlorade, serdeles det omnämnda klädesplagget, tillrättaskaffar, eller lemnar upplysning, hwarest det kan tillrättafås, erhåller hederlig wedergällning af undertecknad, hwars adress är Enköping och Hwittinge Kyrkoherde-boställe.

J.J. Ehrnström.

 

Källa: Enköpings Weckoblad 13/3 1856

 

FAKTARUTA 61 – Kreatursmarknader, 1869

 Litslena kyrkostämma 31/10 1869. (Efter 1862 ersattes kommunalstämman med en kyrkostämma. Det var både kyrkliga och kommunala ärenden som behandlades.)

 

Till undertecknad ordförande hade ankommit en så lydande skrifvelse:

”Då så kallade kreatursmarknader å flera trakter inom riket på sednare tider hafva uppstått, hvilka i betydlig mon och på ett önskvärdt sätt befordrat omsättningen af kreatur för så väl större, som isynnerhet mindre jordbrukare, och då aflägsenheten från en större stad gör behofvet känbarare af en sådan marknad med tillfäle för köpare och säljare att anskaffa och föryttra ej mindre kreatur än äfven ladugårdsprodukter i den mon ladugårdsskötseln egnas större omtanke samt gör framsteg, så får jag anhålla om kommunalstämmas utlysande för församlingens hörande om den skulle åstunda, att, i likhet med nuvarande förhållande inom nästgränsande Westmanlands Län, en så kallad kreatursmarknad måtte för denna ort hållas i Enköpings stad sista Lördagen i varje månad, antingen hela året om eller endast vissa månader; Och torde utdrag af protocollet i afseende på detta ärende varder mig tillsändt.

Enköping i kronofogdekontoret den 23 September 1869, C.E. Wallin”

hvarefter och sedan Socknemännen tagit ärendet i äfvervägande samtliga de närvarande insåg och erkände den fördel detta skulle medfara och lyckönskade företaget.

 

Källa: Litslena kyrkostämman protokoll KIIa:1 (1866-1916)

 

 FAKTARUTA 60 – Obändiga lynnen, svärfar och måg, 1869

 

Litslena kyrkstämma 30/5 1869.

 

På anmälan av Wällinge byamän hade kommunalstämma till denna dag blifvit utlyst att hållas för att öfverlägga och besluta i en fråga som vore af mindre vanlig beskaffenhet. Förre frälsebonden Eric Jansson i Wällinge, hvilken under en tid af omkring 15 år bott och arbetat hos sin måg bonden Eric Ericsson i nyssnämnde by, hade sistlidne vår kommit i oenighet med berörde sin måg. Enligt byamännens utsago hade missämjan å ömse sidor tilltagit till den grad att Eric Ericsson slutligen förnekat svärfadern få hafva sin bostad uti nyssberörde Ericssons hem, hvilket haft till följd att Eric Jansson i saknad af några närmare anhöriga, börjat ligga grannarna till last för erhållande af sitt lifsuppehälle för dagen; dessutom fruktade byamännen det denna lefnad förr eller sednare hos Eric Jansson skulle, i händelse ingen ville vårda sig om honom, urarta till grubblerier och sinnesförvirring.

Så väl undertecknad ordförande som öfriga socknemännen uppmanade på det allvarligaste Er. Ericsson, hvilken vid tillfället var närvarande, att med fridsamhet och försonlighet söka närma sig svärfadern, men tycktes Ericsson i den vägen vara obeveklig; lade skulden ensamt på svärfaderns obändiga lynne, och påstod det ingen menniska kunde lefva i frid med honom. Emedlertid och då af Wällinge byamän upplyst blifvit, det Er. Jansson hos ofvanbemälte sin måg bott och arbetat under en längre följd af år , utan att för samma arbete erhålla annat än egentligen kost och husrum, samt att misshäligheten vore lika mycket Ericssons skuld som svärfaderns, ansåge socknemännen det vara Ericssons skyldighet att med vänlighet bemöta sin svärfader, samt låta honom hädanefter som hittils få åtnjuta de förmoner hvartill han tvifvelsutan vore berättigad, mot skyldighet för Eric Jansson att iakttaga ett värdigt och stilla lefverne samt tillhandagå sin måg med villighet och arbetsamhet. I händelse af behof ville socknemännen för tillfället försträcka Eric Jansson någon fattighjelp af mjöl och saltvaror, om hvilket fattigvårdsstyrelsen vid blifvande sammanträde finge närmare besluta.

 

Källa: Litslena kyrkostämmans protokoll KIIa:1 (1866-1916)

 

FAKTARUTA 59 – Klockare Öberg belönad, 1863

 

Litslena kyrkstämma 22/3 1863. Sammanfattad och moderniserad text.

 

Klockaren Gustaf Julius Öberg hade med flit och nit utfört sitt arbete som organist, klockare och vaccinatör i 40 år. Pastor Bladin höll ett långt tal om Öbergs alla dygder och skulle skriva till Domkapitlet för att Öberg skulle få någon passande utmärkelse. Bladin framhöll i talet Öbergs dygder, inom tjänstemannabefattningen som Bladin i nära 30 års tid tillsammans med Öberg gemensamt uppehållit Tempelandakten. Sockenmännen framhöll hans oförtrutna möda och en aldrig tröttnande ifver vid att å högst oländiga backar och stenbunden mark hafva anlagt särdeles smakfulla och ändamålsenliga planteringar, så väl vid klockarebostället som äfven vid hans eget, under idoghet och flit förvärfvade landtställe.

 

Källa: Litslena kyrkostämmans protokoll KI:6 (1863-1865)

 

FAKTARUTA 58 – Problem med lösaktigt och kringfarande folk, 1866

 

Litslena kyrkstämma 8/7 1866.

 

Sedan af åtskilliga Sneby byamän anmälan blifvit gjord derom hurusom en skara af lösaktigt kringfarande folk esomoftast långa tider inlogerade sig hos Torpare och Backstugusittare boende i berörde bys egor, och att detta sällskap vid sina besök å nyssnämnde ställen i sitt uppförande och lefverne utöfvade å hvarandra och innevånarna i grannskapet våldsam behandling, samt andra lagstridigheter och tygellöshet i högsta grad, hvaraf icke allenast husfolket ofredades utan äfven byns innevånare ledo väsentlig mehn, öfverlade nu socknemännen huruvida icke någon gräns skulle kunna sättas för nämnde ofog; - efter öfverläggning i ämnet fattades det beslut att protocollsutdrag häröfver skulle tillhandahållas Sneby byamän, hvilka sedermera hos ortens kronobetjente eller Konungens Befallningshafvande ägde att i laga ordning saken till beifran anmäla.

 

Källa: Litslena kyrkostämmans protokoll KIIa:1 (1866-1916)

 

FAKTARUTA 57 – Ett vildsint och tygellöst sinnelag, 1865

 

Litslena kyrkstämma 14/5 1865. Sammanfattad och moderniserad text.

 

Åtskilliga av Hummelsta byamän hade lämnat in klagomål över grannen, backstugumannen Berg, som var av ett vildsint och tygellöst sinnelag, samt allt som oftast for ut i svåra hotelser mot sina grannar. Överlades nu med sockenmännen hvilka åtgärder man lämpligast borde vidtaga. Man informerade om att orsaken till mannens ilska kom sig av att en jordlapp invid hans stuga blivit fråntagen honom vid laga skiftet. Man beslutade att eftersom Berg var helt utblottad och förut tillhört fattigvården, skulle jordbiten återlämnas till honom och jordägaren får ersättning från fattigvården. Om Bergs sinnestillstånd förbättrades förklarade jordägaren att han var villig att gå med på överenskommelsen.

 

Källa: Litslena kyrkostämmans protokoll KI:6 (1863-1865)

 

FAKTARUTA 56 – Det ökande problemet med tiggeri, 1869

 

Litslena kyrkstämma 26/12 1869.

 

§7. För att lindra den tunga och alltför dryga uppoffring som de hushåll måste vidkännas hvilka inom denna socken befinnas nära stora Landsvägen eller annan allmän farväg i och för utdelandet af en bit bröd eller mat åt hungrande nödställda, oftast från aflägsna orter vandrande gesäller eller arbetare, hade förslag af åtskilliga socknemän blifvit framställdt derom, huruvida man icke, i likhet med hvad i åtskilliga andra församlingar vore stadgade, borde gå i författning om inrättande af ett gemensamt matställe, afsedt just för sådana personer hvilkas, i ett eller annat afseende, vore på vandring stadde, men icke ägde för stunden hvarmed de, utan medmenniskors hjelp och bistånd, kunde sig lifnära. Sedan undertecknad ordförande till Socknemännens ompröfvande framställdt ärendet, och dervid framhållit fördelen af, det sådant understöd, hvarom nu vore fråga, utdelades på endast ett ställe inom socknen, och att kostnaden derför finge bestridas gemensamt af hela församlingen efter den grund hvarom beslut skulle kunna fattas; - uppstod en liflig diskussion, hvarunder särskilt pastor Bladin för sin räkning bestämdt förnekade ingå på en sådan öfverenskommelse, samt framställde till ordföranden den frågan, om icke gällande fattigvårdsförordning tydligen förbjöd allt, tiggeri eller s.k. bettlande, och att derföre inrättandet af ett mathem i ofvanberörde syfte, vore helt och hållet stridande mot den allmänna lagens föreskrifter. Undertecknad ordförande genmälde det Herr pastorns åsigt om tiggeriet i allmänhet visserligen vore juridiskt riktig, men kände derföre icke till någon lagparagraf der det förbjödos enskildta personer eller samhällen, att, efter sig förestående omständigheter och på ett för dem lämpligaste sätt, åt en nödlidande nästa, räcka en hjelpande hand. – Efter det öfverläggningen förklarats afslutad, framställdes propositionen, hvilken af de flesta närvarande med nej besvarades; hvadan alltså något åtgörande i saken icke vidare vore att vidtaga.

 

Källa: Litslena kyrkostämmans protokoll KIIa:1 (1866-1916)

 

FAKTARUTA 55 – Förbud mot överdådig ringning i kyrkklockorna, 1848

 

Litslena sockenstämma 16/4 1848 §4. Sammanfattad och något moderniserad text.

 

Diskuterades åter åtgärder mot öfverdådig ringning av kyrkklockorna. Om någon ringde sönder märkena. Böter 2 Rdr. Om man, under ringningen, sparkar med foten mot ”klockbredden” skall ett vite af 1 Rdr utgå. Sådana sparkar kan skada klockorna.

Då erfarenheten visat, och ofta, särdeles vid begravningar ett öfverflödigt antal af obehörigt folk, dels af ringarna sjelfva i klockstapeln upkallades, dels opåkalladt sig inträngde, äfvensom att ringarna vid dylika tillfällen stundom med öfverflödig tractering förseddes, hvarigenom vanligen oordningar och ofog af ofvannämnde art blifvit en följd. Det bestämdes att varning ifrån predikstolen mot detta oskick skulle meddelas.

(Vid den här tiden, 1848, var det personer från den gård varifrån den avlidne kom som skulle sköta klockringningen vid begravningar. Av någon anledning hade det hänt att det ofta och i synnerhet vid begravningar obehöriga personer hade uppehållit sig i klockstapeln. Det var dels sådana som kallats dit av de som skulle sköta ringningen och dels hade personer trängt sig in där utan tillåtelse. De som uppehållit sig där hade varit ”med öfverflödig tractering försedde”, dvs onyktra. Det var detta ofog man ville stävja för att inte klockorna skulle skadas.)

 

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll KI:5 (1838-1849)

 

FAKTARUTA 54 – Överlastad dräng under högmässan, 1817

 

Litslena sockenstämma 19/1 1817

 

Över det angivande hos pastor, att drängen Carl Jonsson i Kromsta skulle sistlidne annandag jul varit av starka drycker så överlastad, att han i kyrkan under gudstjänsten givit över, hvarom följande personer skulle veta, som förhördes:

1: Bonden Carl Jansson i Sneby, att Carl Johnsson under predikan inkommit i kyrkan och gått på läktaren, samt efter en liten stund återkommit och gått ifrån kyrkan; funnits att det inte stod rätt till med honom.

2: Bondesonen Jan Jansson i Sneby, att Carl på kyrkovallen legat i en släde sovande, under gudstjänsten.

3: Drängen Jan Ersson i Hummelsta, att han sett Carl kastat upp i läktartrapporna, vilket efter hans övertygelse skedde av överlastande emedan hans spyor gav brännvinsstank ifrån sig.

4: Kyrkovaktaren Munter, att Carls uppkastning i läktartrapporna haft brännvinslukt.

5: Drängen Erik Hedlund i Åby, att han funnit Carl utanför kyrkan vara av starka drycker så ankommen, att han rådt honom icke ingå i kyrkan, vilken han likväl gjort.

Många flera skulle kunna wittna, men som målet skulle till tinget förwisas så läto de härvid bero.

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1814-1838)

 

FAKTARUTA 53 – Anders Andersson okvädad på auktion

 

Nedanstående utdrag ur domstolsprotokollet beskriver en händelse då Anders Andersson var på auktion. Året är 1822. Då var Gustaf 12 år och bodde hos Anders Andersson och hans familj. Andersson var samtidigt Gustafs förmyndare.

 

S.D. Till detta ting hade Bonden Anders Andersson i Skillinge Litslena socken utwerkat stemning å Skräddaren Eric Peter Lundin på Tibble ägor, samma socken, med påståendet Lundin lagligen måtte wara ansedd för det han under en uti Kromsta by nu i höst hållen auction, skall oqwädat Anders Andersson, så och ersätta Lagsökningskostnaden.

 

Då detta mål till handläggning upropades inställde sig parterna i egna personer hwarwid Anders Andersson anförde, det nu öfwerklagade förhållande deruti bestått att sedan Lundin jemte flera andra upstigit på ett af Anders Andersson wid förenämnde auction inhandladt bord, samt blifwit af Anders Andersson erinrat att bordet derigenom kunde fördärfwas, hade Lundin till käranden yttrat ”hwad är du för en Rackare”. Lundin erkände sig hafwa af förhastande fällt berörda utlåtelse den han ock nu rättade och återkallade, hwarefter Anders Andersson åberopade såsom wittnen i målet Nämndemannen Eric Johansson i Bårskär, Mjölnaren Eric Holmström och hustrun Caisa Svensdotter i Hallarby, hwilka personer härwid tillstädes och ojäwige befunne aflade wanlig wittnesed, warnades för följderna af dess missbruk, samt hwar för sig hörde, berättade:

 

1o: Eric Johansson, att han wid ifrågakomna tillfälle hört Lundin erkänna, det han kallat Anders Andersson Rackare samt derför begärt tillgift (förlåtelse).

Upläst och widkänt.

 

2o: Holmström, det han icke hade något i målet sig bekant. Upläst och widkänt.

 

3o: Caisa Svensdotter, att hon wid öfwerklagade tillfälle hört Lundin nämna Rackare, men kunde icke uplysa åt hwilken samma utlåtelse warit rigtad. Upläst och widkänt.

 

Lundin förklarade numera, det oftaberörde utlåtelse icke skulle warit ämnadt åt Anders Andersson; hwarefter

 

                                            Resolverades

Emedan Skräddaren Lundin inför Härads Rätten instämdt och otwunget widgått sig hafwa wid ifrågawarande auctionstillfälle, uti större samqwäm kallat Anders Andersson ett ohöfwiskt ord; Ty och utan afseende derå att Lundin numera sökt förebära, det samma yttrande icke skall warit rigtat åt Anders Andersson, pröfwar Härads Rätten, i förmågo af 17 Cap 36 § Rättegångsbalken och 60 Cap 6 § Missgerningsbalken skäligt fälla Lundin att böta Twå Daler silfwermynt med Tretiosex shillingar, så och ersätta kärandens rättegångs-utgifter med fyra Riksdaler Banco.

 

Hwilket beslut afsades med tillika lemnad underrättelse om sättet att deruti söka ändring.

Källa: Trögds härads dombok Höstting 1822

 

FAKTARUTA 52 – Soldat Kraft har förlupit sin hustru

 

Vid Vintertinget 1821 avhandlades följande:

Afskedade soldaten Johan Krafts i Litslena hustru Cajsa Lisa Johansdotter anhöll om lysning efter sin man som egenwilligt öfwergifwit henne och i flera år icke låtit sig afhöra. Det måtte warda utfärdat kungörelse det han ofördröjligen skall infinna sig hos hustrun, wid äfwentyr at eljest blifwa skiljd från henne. Kyrkoherden Edenlöf utfärdade ett intyg med följande innehåll: Johan Kraft är född i Litslena 1782. Afgick med ordenteligt betyg till Walby socken den 29/5 1813, återkom den 25/9 samma år med vittnesbörd at han der tjenat såsom kusk under namnet Johan Skillgren, samt skulle då flytta till Stockholm. Skillgren skulle sedermera en eller annan gång warit till församlingen utan att anmäla sig hos socknens prästerskap, och hwarest han nu uppehåller sig skal wara okändt. Under sin vistelse här var han känd för ostadig och mindre ordenteligt upförande. Även hustrun är född i Litslena, 1792, och här vistandes i mycket knappa omständigheter med tre minderåriga barn, är känd för klanderlös lefvnad. 22/3 1821.

 

Johan Kraft eller som han numera kallar sig Skillgren skulle för att ha förlupit sin hustru, efterlysas i Häradets alla kyrkor samt i häradet angränsande kyrkor, att inom natt och år infinna sig hos sin hustru, samt wid rätten höras öfwer hennes påstående om skillnad i äktenskapet.

Källa: Trögds härads dombok Winterting 1821

 

Vid Sommartinget 1823 fortsätter målet från Vintertinget 1821, se ovan.

Hustrun Cajsa Lisa Johansdotter förnyade nu sin ansökan om skillnad i äktenskapet sedan 2 år gått sedan efterlysningen gjordes vid tinget. Under tvänne år har efterlysningen varit anslagen å rättens dörr, äfvensom har efterlysning gjorts från predikstolen den 14 April 1822 i Häradets alla kyrkor och även i Enköpings stad, Biskopskulla och Fröjeslunda kyrkor. Johan Kraft eller Skillgren som han också kallat sig har dock inte i orten låtit sig afhöras.

Rätten dömer därför till skillnad i äktenskapet mellan Kraft och Cajsa Lisa Johansdotter och anse mannen hafwa förwerkat hela sin lott i boet. Så som en följd må Cajsa Lisa Johansdotter hos högvördige DomCapitlet i Upsala om skiljebrefs anhållande sig anmäla.

Källa: Trögds härads dombok Sommarting 1823

 

FAKTARUTA 51 - Gustafs svärfar hade upplåtit mark för en torpstuga

 

Vid vintertinget 1846 försöker Skomakaren Per Gustaf Lundgren i Sneby få en förnyad inteckning registrerad som säkerhet för marken där han köpt en torpstuga med ekonomibyggnader. Byggnaderna står på ofri grund på fastigheten Sneby No 1. Lundgren hade köpt stugan av Anders Ersson, 20 år tidigare, år 1826.  

 

Anhöll Skomakaren Per Gustaf Lundgren på Sneby egor i Litslena socken å egna och sin hustrus wägnar, om förnyadt intecknande af ett Kontrakt, som med deri befintliga anteckningar lydde sålunda.

Anders Ersson säljer till Per Gustaf Lundgren sitt ägande torpställe beläget å Sneby egor, bestående af stuga och fähus samt befintlig åkervret, på femtio års tid räknat ifrån den 14 mars 1826 till samma tid 1876, då husen kommer att tillfalla Lundgrens barn eller arfvingar men jorden och gärdesgården kommer att tillfalla kommande jordägare. Lundgren betalade 222 Rd Rgs. Köpeaftalet undertecknades 22 April 1826.

År 1833 den 2 April wid Lagtima Wintertinget blef köpekontraktet intaget till wederbörlig säkerhet.

Undertecknad har blifvit tillställde communication å detta Contract, men icke erhållit del deraf, som intygas af Sneby den 6te augusti 1845.

G.W. Hagström.

Efter upläsandet hwaraf och sedan uplyst blifvit att Bonden Gustaf Hagström nu mera wore egare till det 1/2va mtl under No 1 i Sneby, hvartill den i afhandlingen gjorde uplåtelsen hörde, samt att twist ifråga om lösningsrätt som rörde samma hemman upstått emellan honom och förre egaren deraf, Bonden Anders Ersson i samma by, så

 

                                            Resolverades

Sedan afhandlingen utvisar att nuvarande ägaren Gustaf Hagström hwarken innehöll något medgifvande eller bestridande till sökta inteckning, warder inteckningsansökningen utställd till communication med såwäl Hagström som Anders Ersson vid nästa i Häradet infallande lagtima Ting. Hvilket afsades.

 

Vid hösttinget 1846 tas ärendet upp igen och nu med godkännande både från Anders Ersson och från Gustaf. Och trots att Lundgren inte ansökt inom laga tid så godkänns förnyelsen av inteckningen eftersom både Anders Ersson och Gustaf godkänt den.

S.D. Uppstod från Rätten Nämndemannen Lars Larsson i Fiskwik och å Skomakaren Pehr Gustaf Lundgrens wägnar fullföljde dennes wid Winter Tinget den 19 sistl Martii gjorde ansökning om förnyadt intecknande af en emellan Bonden Anders Ersson i Sneby och Lundgren den 22 April 1826 uprättad afhandling, hvarigenom Anders Ersson till Lundgren och hans rättsinnehafvare underpå 50 år räknadt från den 14 mars 1826 till samma tid 1876, uplåtit en lägenhet i Sneby hemmans mark, hvilken ansökning blifvit till communication med egaren af den hemmansdel i Sneby, hwarå ifrågawarande lägenhet inom belägna Rusthållaren G.W. Hagström och Anders  Ersson, till föreläggande att å Första Rättegångsdagen af sisthållne Sommarting öfwer ansökningen sig föryttra(?), wid äfwentyr att densamma blifwer fastställd, derest Lundgrens ansökning då fullföljde och med xxx xxxx blifwit behörigen fullgjordt; och inlemnade härwid Nm Lars Larsson den här ofvan omförmälde afhandling, hwarå fanns tecknadt följande bevis:

”Undertecknad har blifwit tillställd communication af förestående Contract som af mig godkännes.

Sneby den 25 October 1846

Anders Ersson                                                                G.W. Hagström”

Som uplästes, hwarefter

 

                                            Resolverades

Ehuru Sökanden Skomakaren Lundgren icke inom den af Härads Rätten föreskrifne tid nu inteckningsansökningen fullföljt, finner likväl Härads Rätten enär Anders Ersson och Hagström uti deras å afhandlingen öfver delgifwandet tecknade bevis, densamma godkändt, skäligt, att afhandlingen ånyo inteckna, till Skomakaren Lundgrens och hans rättinnehafvares säkerhet för fortfarande besittning af den till honom deri uplåtne lägenhet å Sneby hemmans egor.

Hwilken inteckning gäller med förmonsrätt från detta Ting; dock bör densamma för att bibehålla gällande kraft, hwart 6(?) år förnyas; Och skulle bevis häröfwer genom utdrag af Protocollet samt påskrift å afhandlingen meddelas.

 Källa: Trögds härads småprotokoll, AIIC:4 1845-1849

 

FAKTARUTA 50 - Det nya skolhuset  i Litslena

 

Efter 1842 års skolstadga där det beslutades att alla socknar var skyldiga att tillhandahålla barnen skolundervisning, behandlade sockenstämman i Litslena frågan om uppförande av ett nytt skolhus flera gånger. Texten är delvis nedkortad och moderniserad.

 

2/6 1844

Diskussioner och planerande för byggande av en ny och större skolbyggnad. Ev entreprenad för bygget i Nora, men tveksamheter pga den långa hemtransporten. Förfrågan borde kunna ställas på närmare håll, förslagsvis Vittinge. Frågan gick till Vittinge men där fanns det bara en person och som skulle timra av gran. Socknemännen ville dock ha skolan byggd av furor. Förfrågan ska därför ställas till Nora.

 

29/9 1844

Långa diskussioner om skolhusets utseende och storlek och planlösning hade hållits under en längre tid. Nu enades man om att huset skulle vara 26 alnar långt och 14 alnar brett för att rymma de 142 barn som finns i församlingen mellan 8 och 13 år. Höjden skulle ökas till 4 ¾ alnar. Man räknade på 2 kvadratalnar för varje barn. Man hade tillgång till en ritning öfver det nybyggda skolhuset i Tillinge som fått mycket beröm för sin ändamålsenlighet. Ett byggnadsråd utsågs nämligen Skattebönderna Jan Olsson i Ullstämma och Lars Eric Ersson i Skolsta och pastor A. Bladin. Byggnadsrådet fick i uppdrag att ”gå i författning” med Bonden Olof Nilsson i Nora som lämnat in ett anbud på 377 Rdr (Riksdaler) inkluderande virke, arbete och plank enligt ritning.

Till slut skrevs ett kontrakt som slutade på 240 Rdr.

 

8/3 1846

Det konstaterades att en del trassel inträffat vid afhemtningen av skolhusbyggnaden, emedan en del timmer blef qvar på platsen och inte kunde medföras, för att alla transportskyldiga inte fullgjort sin del af åtagandet. Säljaren, Bonden, Olof Nilsson skulle erbjudas att mot en betalning af 20 Rdr hitforsla det kvarvarande timret.

För afhemtning af de brädor och plank som beställts från Ålands socken skulle 19 par dragare behöfvas och upbudas.

 

1/11 1846

Sedan det nya skolhuset nu blifvit färdigt, fattades beslut om att gården skulle planeras genom att grus och sand skulle påföras.

 

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll KI:5 (1838-1849)

 

FAKTARUTA 49 - Gustafs svärföräldrars fördelskontrakt, 10 år senare - 1844

 

Det har nu gått 10 år och Gustafs svärföräldrar ansöker igen om inteckning i fastigheten som säkerhet för att få ut sina fördelsförmåner. Det är den här ansökningen som avses med "afhandling" i första meningen här nedan.

 

Hösttinget 1843

Wid hwilken afhandling, som och uplästes, fogades ett utdrag af denna Härads Rätt. Inteckningsprotocoll för den 18 Junii 1834, deraf inhämtades, att Anders Ersson och hans hustru Maria Ericsdotter, vid då sökt enahanda inteckningssäkerhet för Afhandlingens bestånd men det Hds Rtn förklarat sådant ej kunde meddelas förr, än det af Anders Ersson och Maria Ericsdotter utfärdade Uplåtelsebref till Gustaf Wilhelm Hagström och hans hustru å ett Tredjedels mantal af hemmanet No 1 i Sneby by företeddes och till behörig lagföljd anmäldes, samt derföre ålagt de sistnämnde vid 5 Rd Bco vite att de näst derpåföljande lagtima Ting med berörde Uplåtelse bref till Hds Rtn inkomma.

 

Häröfwer, Resolverades: (beslutades)

Vid det förhållande att ofvannämnde af Anders Ersson och hans hustru Maria Ericsdotter, till deras måg och dotter Gustaf Wilhelm Hagström och Maria Ericsdotter utfärdade Uplåtelsebref å 1/3 mtl af Rusthållshemmanet No 1 i Sneby, ännu icke blifvit till lagföljd företedt, samt uplysning inkommit att det hinder, som derföre må hafva funnits, pröfvar Härads Rätten nödigt  höra Rusthållaren Hagström öfver Inteckningsansökningen, hvilken derföre såframt den icke skall såsom förfallen anses, bör, genom sökandens försorg, så lång tid före nästa i Häradet infallande lagtima Ting, som lagen uti 11 Cap 4§ Rättegångs Balken angående stämnings tillställande föreskrifwer, delgifwas bemälte Hagström, som åligger, att å första rättegångsdagen af berörde Ting, med förklaring i ärendet hit inkomma hvarefter och ehvad Hagström förklaringsskyldigheten fullgör eller icke, Hds Rtn vill, på xxxx anmälan af sökanden, vidare utlåtande i denna inteckningsfråga meddela.

 

Vintertinget 1844

S.D. Såsom Intecknings Protocollet för Höste Tinget den 16 nästlidne November, under §21, utvisar, Fördelsmannen Anders Ersson sökt, intecknande af den skriftliga Afhandling under den 8 Martii 1834, hvarigenom han och dess hustru Maria Ericsdotter uplåtit till deras Måg och Dotter, Gustaf Wilhelm Hagström och hans hustru Brita Lisa Andersdotter 1/3dels Mantal uti hemmanet Sneby No 1, Litslena socken, emot tillgodonjutande af deraf betingade fördels- och undantagsförmåner, men Hds Rtn, vid det förhållande, att ofvannämnde af Anders Ersson och hans hustru Maria Ericsdotter till deras Måg och Dotter, Gustaf Wilhelm Hagström och Brita Lisa Andersdotter utfärdade Uplåtelsebref å 1/3dels Mantal af Rusthållshemmanet No 1 i Sneby ännu icke blifvit till lagföljd här företedt, samt uplysning saknades om det hinder, som derföre må hafva mött, funnit nödigt höra Rusthållaren Hagström öfver Inteckningsansökningen, hvilken derföre, så framt den icke skulle såsom förfallen anse, borde genom sökandens försorg, få lång tid före nu pågående Ting, före Lagen uti Cap 11 4§ RB angående stämnings tillställande föreskrifver, delgifves bemälte Hagström, som det ålåg, att å första Rättegångsdagen af detta Ting med förklaring i ämnet till Härads Rätten inkomma; hvarefter och ehvad Hagström förklaringsskyldigheten fullgjorde eller icke, Hds Rtn ville, på skeende ansökan af Sökanden, vidare utlåtande i denna inteckningsfråga meddela; Så fullföljde nu Anders Ersson i egen person ofvannämnde ansökning, dervid Hagström tillstädeskom och inlemnade Kongl Majts Befallningshafvandes i Länet under den 20 December 1834 gifne Resolution, deraf inhemtades, att Hagström och hans hustru Brita Lisa Andersdotter då fått på sig transporterad åborätten till ifrågavarande Ett Tredjedels Mantal Sneby No 1, som vore af Krononatur. Och kunde Härads Rätten enär Hagström och hans hustru sålunda icke voro egare till berörde hemmansdel, utan densamma tillhörde Kongl Majt och Kronan, den sökta Inteckningen  ej eller meddela; Hvilket afsades.

 

Gustaf hade gjort vad som ålagts honom redan 1834, nämligen ansökt hos landshövdingen i länet om att bli registrerad som innehavare av fastigheten Sneby No 1. Däremot kunde han inte ansöka om lagfart för fastigheten för det var staten som var ägare till alla rusthåll och eftersom Sneby var ett rusthåll så kunde Gustaf aldrig få lagfart på gården. Det borde Anders Ersson ha vetat eftersom han själv varit i samma situation och aldrig hade haft lagfart på gården han heller när han övertog efter sin far.

 

Källa: Trögds härads småprotokoll, AIIC:3b 1843-1844

 

FAKTARUTA 48 - Gustafs svärföräldrars fördelskontrakt, igen - 1834

 

I förteckningen över inteckningar vid hösttinget 1834 återkommer Gustafs svärföräldrar Anders Ersson och Maria Ericsdotter med ett förtydligande av villkoren i det fördelskontrakt som Gustaf och Brita gjorde med Britas föräldrar.

 

Den 21/11 1834. Med anledning af Härads Rättens beslut vid nästlidet Ting, då jemlikt hvad §5 uti Inteckningsprotocollet uplyser, Rusthållaren Anders Ersson i Sneby och hans hustru Maria Ericsdotter, sökt inteckning uti 1/3dels mtl Skatte Rusthålls hemmanet No 1 uti Sneby by, Litslena socken, till säkerhet om utbekommande af de fördelsförmåner, som de, vid Rushållsdelens uplåtelse genom gåfva till deras måg Rusthållaren G. W. Hagström och hans hustru, Brita Lisa Andersdotter, så deraf betingat, läto nu Anders Ersson och hans hustru förete, uti bevittnad afskrift det åberopade gåfvo- och uplåtelse Brefvet, af följande lydelse:

 

I kraft af detta vårt öppna gåfvobref gör jag Anders Ersson tillika med min kära hustru Maria Ersdotter härmed vitterligt, att vi af mogen eftertanke och Sundt förnuft, nu uplåter och borttgifver vår ägande fastighet 1/3dels Ett tredje dels Mantal om 4 öresland 4 tunneland i Hemmanet No 1 i Sneby by, Litslena socken Trögds Härad och Upsala län, till vår måg G.W. Hagström och vår k dotter Brita Lisa Andersdotter i Sneby, emot uppfyllande af det fördels Contract med oss öfverenskommet; Att så afstår vi ofvannämnda Hemmansdel samt fullo ägo tillägna det samma vår måg G. W. Hagström och vår dotter Brita Lisa Andersdotter att för sig och barn everdeligen äga, bruka och behålla, såsom all annan deras Lag och Välfångna egendom, med Hus jord, och alla tillhörande ägor, sådant det nu befinnes att nu genast tillträda ifrån nedanskrifne dag.

Äfven öfverlämna vi till vår måg och dotter all vår Lösa Egendom, utom de persedlar vi i fördelsContractet undantagit; Då likväl all vår gäld och skuld af vår måg och dotter betalas, ifrån nedanskrifne dato, enligt lista utgifven.

Men skulle den Högsta Guden hedankalla vår dotter Brita Lisa och dess barn framför oss, gånge då gåfvan åter, mot det vår måg G.W. Hagström skall åter utbekomma de penningar, han hafver betalt till vår gäld och skuld.

Till yttermera visso hafva vi detta gåfvobref med egna händer underskrifvit i nedanstående vittnens närvaro hvilket skedde i Sneby by och Litslena socken d 7 mars 1834.

Maria Ersdotter                  Anders Ersson i Sneby

Att Anders Ersson egenhändigt underskrifvit sitt och dess hustru Maria Ersdotter sitt bomärke intygas af oss på än gång närvarande vittnen

G.J. Öberg, organist           Jan Andersson

 

                                             Resolverades

Som den fastighet eller 1/3 mtl Rusthåll under No 1 i Sneby by, deruti Inteckning nu sökes, kommit uti G.W. Hagströms och hans hustrus, Brita Lisa Andersdotters hand genom fång, som lagfaras bör, kan, innan Hagström och hans hustru anmält sig om Upbud och Lagfart å förenämnde Rusthållsdel, Härads Rätten, emot stadgandet uti 12te § af Kongl Förordningen den 13 Julii 1818, den af Anders Ersson och hans hustru sökte, Inteckningen till säkerhet för de betingade förmånerna, icke meddelas; Hvilket afsades.

 

Nu var alltså överlåtelsebrevet och fördelskontraktet godkända men inteckningen kunde inte registreras förrän Gustaf och Brita hade ansökt om lagfart på fastigheten.

 

 Källa: Trögds härads småprotokoll, AIIC:1, 1830-1834

 

FAKTARUTA 47 - Gustafs svärföräldrars fördelskontrakt - 1834

 

I föregående faktaruta, 46, finns beskrivet att Gustaf säljer sin kvarvarande fastighetsdel i Hävlinge, år 1831, för 220 Riksdaler. Pengar som han använder till att betala delar av svärföräldrarnas skulder med.

 

I dombokens förteckning över inteckningar vid sommartinget 1834 finns här nedan en beskrivning av det fördelskontrakt som Gustaf och Brita sedan gjorde med Britas föräldrar. Det är Gustafs svärfar Anders Ersson som tar ut inteckningen för att säkerställa att de verkligen skulle få ut sina fördelsförmåner (undantag) när han och hans hustru överlät gården till Gustaf och Brita.

 

Den 18 juni 1834, företedde Rusthållaren Gustaf Hagström i Sneby å hans svärföräldrars, Anders Ersson och hans hustru, Maria Ericsdotters, vägnar en anhållan att till säkerhet om utbekommande af de fördelsförmåner, som de, vid uplåtelse af 1/3dels mantal Rusthållett No 1 i Sneby i Litslena socken, xxxx xxx, bemälte Hagström och hans hustru Brita Lisa Andersdotter, sig deraf betingar enligt nedanskrifvne afhandling hwilken kunde varda uti sagda hemmansdel beviljad.

 

                                             Afhandlingen lydde sålunda

Till våra kära föräldrar fader och swärfader Anders Eriksson och moder samt swermoder Maria Ericksdotter såsom hittills egare af 1/3dels mantal Numro 1 Sneby Litslena socken hafwer underskrifne barn och arwingar och käraste uti begges deras lifstid determinerat följande fördelskontrackt eller innehåll så af hus, spannmål och foder för kreatur samt wedbrand med flera förefallande behofver nemligen

Numro 1. Såsom boningsrum efterlåter den mindre byggnaden på gården bestående af Brygghuskammaren och kammaren i farstu och wisthusboden, alt i samma recka och den kammaren på ena öfwer wardagstugan och en spis skall anskaffas i brygghuskammaren med det förtesta-rum i wargdagsstugan och brygghuset för bakning och bryggning och annan matlagning med mera samt rum för kreaturen i fä- och fårhuset samt rum för fodret blir skullen åfwan fä- och fårhuset rum i källaren för dricka och Potatis, alla dessa hus skall af jordbrukaren underhållas med takning och innanredning.

2o. Såsom årlig fördel förbehålles 4 1/2 tunna råg 4 tunnor korn, 1 tunna blandsäd, 1 1/2 tunna wete inalles Tio tunnor och Tio Riksdaler Riksgälds i penningar och samma till wåra kronpenningar för hwarje år i ren och strid säd lemnas helgmessotiden.

3o. Förbehålles twenne åkrar i stora wreten närmast Karl Pers-skifte på öfra änden närmst byn och i södra gerdet det åkerstycket på tredje skiftet nedanför Solbodswegen wid kjellan – en plog i engen nermast Öbergs åker och årligen utfå 2ne kappar ärter i samfellt ertland, att setta kål i samfäldt kålland samt halfwa treggården och halfwa teppan wid gården och Långbenken förbehålles ensamt

4o Förbehålles bete för en ko och en kalf i skogsmarken och i engen samt beten samfeldt i hustomten för en ko och en tomt? kalf.

5o Skall hemmansbrukaren lemna in natura höö warie år 90 Ltt helgmessotiden samt 8 tjåg halm 5 tjåg råghalm 3 tjåg kornhalm logbundne kjerfwar samt 8 tunnor agnar 5 tunnor kornagnar 3 tunnor rågagnar.

6o Skall hemmansbrukaren lemna dragare att kjöra wåra åkerbitar med och hest till kyrka och quarn samt andra nödwändiga resor.

7o Skall hemmansbrukaren lemna och hemföra bränsel af skogen hwad som åtgår men om sjukdom eller dödsfall inträffar skall det hemföras 1 stafmon? torrwed om året och widare brensel hwad som åtgår. 

8o När endera af oss dör så förswinner tredjedeln af fördelen men i lika beskaffenhet af hö och halm lika mycket som förut.

Med detta fördelsContrackt förklarar wi oss till alla delar nöjda på ömse sidor som skedde i Sneby och Litslena socken den 8 mars 1834.

Gustaf Wilhelm Hagström och Brita Lisa Andersdotter (bomärke) och så well Gustaf Hagström och dess hustru Brita Lisa Andersdotter egenhendit underskrifwit sina namn äro wi på en gång nerwarande wittnen

Johan Johansson i Sneby    Jan Andersson

 

Å hwilken handling en så lydande påskrift befinnes meddelad

 Wad som wi skall hafwa till wår fördelshjelp i hushåll

Twenne kor en som wi skall lösa igen, en begäre(?) i Stockholm med

Twenne xxxx kalfwar en sugga, en wintergris

Tränne takor

Silfwer

1 1/2 qwarter kagg

Koppar

1 liten kittel

1 skål

1 panna, 1 caffepanna, 1 skopa

Then

2 tennfat

2 stakar, 4 tallrikar

1 skål

Jernsaker

1 gryta, 1 grytpanna

1 Tackjernspanna

Laggkäril

1 dalkarlstunna

1 kar, 1 Tina, 1 Så, 2 ämbar

3 bunkar, 1 stefwa

Nödwändiga slögdsaker

Swarfstol

Hyfwelbänk

1 Bränwinsankare

Inwändigt

1 Skenkskåp

1 Birån, 1 Linskåp, 1 Bord, 3 stolar

1 Klåckan i kammaren

1 Spegel, Spannmålslåren

1 mat-slock?, 2 standfot

1 säng med dyna den semre

3 Bolster, 2 sengtecken

2 fällar

1 fickur af silfwer

1 kista, 1 koffert

1 Bibel och andra Historieböcker

1 Cristallsflaska

1 dito flaska

1 boutelg

 

                      Efter upläsning, Resolverades

Att Häradsrätten finner den sökta inteckning icke kunna meddelas, förrän de af Rusthållaren Anders Ersson och hans hustru Maria Ericsdotter utfärdade Uplåtelsebref till G.W. Hagström och hans hustru Brita Lisa Andersdotter å 1/3dels mantal af No 1 i Sneby by hvilken handling ligjer xxxx pant för då upretat fördels Contrakt varder företedh af två behöflig fölgd anmält xxx åligger det altså de xxxx, at tillagda xxxxx inkomma med bevist uplåtelxxx vid dem förelagdt vite af fem Rikcdaler Banco; Hwilket afsades.

 

Tingsrätten godkände alltså inte inteckningen på grund av att det saknades ett upplåtelsebrev som visade att de verkligen överfört innehavet av fastighetsdelen till Gustaf och Brita.

 

Källa: Trögds härads småprotokoll, AIIC:1, 1830-1834

 

FAKTARUTA 46 - Gustafs fång och försäljning av Häflinge No 2 - Lillgården

 

Vid vintertinget 1831 beslutas om lagfart eller ”fastebref” för den nya ägaren av Hävlinge Nr 2 efter det att Gustaf sålt fastigheten för att få loss kontanter för att kunna reglera sina svärföräldrars skulder.

 

Gustaf säljer sin del 1/6dels mantal af Kronoskattehemmanet Häflinge Nr 2, för 220 Rdr Banco till Inspectoren Anders Petter Bergstrand i Häflinge och hans hustru Anna Margareta Johansdotter.

 

1o Salubref: Det mig i arf efter min aflidne moder Maria Helena Bladh, född Erlandsson och dels efter Brodren Sven Mauritz Bladh tillfallna andelar om tillsammans 1/6dels Mantal af Kronoskattehemmanet No 2 i Häflinge, Lillkyrka socken, Trögds härad af Upsala län för en betingad köpeskilling stor Twå hundrade Tjugu /220/ Riksdaler Banco Transport sedlar; Och som jag förenämnde summa 220 Rd Banco denna dag af köparen till fullo nöje erhållit. Och således härmed quitterade warda, Ty afhänder jag mig och öfriga arfwingar alla rätt till berörde 1/6dels mantal om 22 1/3dels penningeland och tillegna det bemälde Bergstrand, dess hustru, Barn och öfriga arfwingar, med alt hwad dertill af ålder lydt, nu lyder eller hädanefter genom laga dom tillwinnas, att fardagen den 14de mars 1831 tillträda samt hedanefter oqualt nyttja och bruka ewerdligen äga och behålla, såsom all annan deras lag och wälförwärwad; förbinder jag mig till humul efter lag till yttermera wisso hafwer jag detta salubref i så wäl min förmyndares, Rusthållaren Anders Andersson i Skillinge, Litslena socken som nedan tillkallade gode mäns närvaro egenhändigt underskrifwet, som skedde i Häflinge, Lillkyrka den 6 December 1830.

G. W. Hagström i Skillinge                      Anders Andersson i Skillinge

 

Förewarande förmyndare för G. W. Hagström och hans biträde wid nu ifrågaställde hemmanshandel.

 

2o: Att efter Garfwaren S. L. Bladhs aflidna hustru Maria Helena Bladh född Erlandsson den 3 October 1818 uprättadt arfskifte, som, i hwad del egenteligen åberopades lydde sålunda:

”År 1818 den 3 October förrättades af undertecknad, i närwaro af arftagarna uti aflidna fru Maria Helena Bladh född Erlandssons sterbhus, Enklingen Logarfwaren S. L. Bladh, och å omyndiga stjufsonens Gustaf Wilhelm Hagströms wägnar förmyndarna Logarfwaren och handelsmannen P. Sandström i Enköping och Rusthållaren Anders Andersson i Skillinge, Litslena socken, laga utredning och arfskifte som följer:

============

S.D. företeddes ett wid Häflinge den 25 September 1815 uprättadt delningsinstrument rörande fastigheten efter aflidna fru Bladhs äfwen aflidna moder Christina Larsdotter, som utwisar, att förenämnde fru Bladh i arf bekommit 1/4dels mantal skatte om 1 öres och 9 ½ penningeland i Häflinge By, hwaraf wid dödsfallet tillkommer efterlemnade sönerna Gustaf Wilhelm Hagström 1/8dels mantal och Sven Mauritz Leonhard Bladh 1/8dels mantal hwardera om 16 ¾ penningeland.

 

Sedan den sistnämnde sonen S. M. L. Bladh den 4 augusti 1817 med döden aflidit, tillfaller af dess i lifstiden ägande 1/8dels mantal, enklingen hr Bladh 1/12dels mantal och sonen G. W. Hagström 1/24del mantal; efter hwilken sednare delning enklingen herr Bladh äger 1/12dels mantal om 11 1/6 penningeland och dess stjufson Gustaf Wilhelm Hagström 1/6dels mantal om 22 1/3dels penningeland i skattehemmanet Lillgården i Häflinge by och Lillkyrka socken, hwaraf honom i moderfadrens Anders Erlandssons lifstid, endast arrende tillkommer enligt ofwan åberopade delning och derwid träffad öfwerenskommelse, 2 1/3 Tunna spannemål, hälften Råg och hälften Korn.

============

och 3o: Ett af wederbörande häradsskrifware den 10 mars 1827 meddeldt Jordeboksutdrag, som uplyste att Häflinge No 2, helt består af ett mantal Kronoskatte om fem och ett halft öresland, med räntan xxxx hr Öfwersten wid Uplands Infanterii Regemente på lön.

 

Laga faste för Bergstrand och hans hustru beviljas.

 

Källa: Trögds härads småprotokoll, AIIB:1 1830-1834

 

FAKTARUTA 45 - Sjöolycka på Björkfjärden, hösten 1809

 

Soldaten i Myrby rote i Boglösa, Johan Leijon, hade, i mars 1810, stämt Skepparen Hellman i Wallby för att utfå 50 Rdr (Riksdaler) som ersättning för den skada som han tillfogats genom att Hellman vid segling med lastad segelbåt, på hvilken Leijon haft ett kokreatur och En Tunna råg, så oförsiktigt och vårdslöst framfarit, att kokreaturet helt gått förlorat; Parterna infann sig tillika med hustru Leijon som upgaf att ehuru sådan storm varit den dagen nästförliden höst då skadan timat, att medan Skeppare som jemte Hellman legat med segelbåtar uti hamn, icke vågat sig ut, hade dock Hellman seglat och kommen uppå så kallade Björkfjärden, förlorat segel och måst med största lifsfara för hustru Leijon och de flera quinspersoner hwilka åtföljt Hellman på båten, wärka tillbaka, då ock båten, lemnad utan all styrsel, med den häftighet stött emot land, att kokreaturet blifwit från båten upkastadt och tagit sådan skada, att det genast måst stickas; Äfwensom att rågtunnan kommit uti vatten och säcken gått sönder så att hustru Leijon deraf icke fått bärga mer än omkring 1 Fjärding skadad råg.

Hellman medgaf det som hustru Leijon berättat men förebar att stormen icke varit sådan, att han vid utläggning med båten från hamn kunnat inse, något äfventyr af segling, och, hördes i öfrigt Hellman att Leijons förlust på longt när icke kunde hafva upgått till fordrade summan, hällst hans hustru warit ämnad att sälja kokreaturet i Stockholm och hon för kött och hud som här i Landsorten blifvit föryttrade med 12 Rdr.

Och som efter något ytterligare tvistande kommo parterna överens om att Hellman skulle betala 12 Rdr.

 

Källa: Trögds härads dombok Winterting 1810

 

FAKTARUTA 44 - Litslena 1827 - 1828

 Utdrag ur sockenstämmoprotokollet. Delvis moderniserat språk och sammanfattat.

 

10/6 1827

Sedan öfverdådig ringning af Ungdom, i synnerhet vid begrafningar nu åter börjar taga öfverhanden, hvarigenom klockornas skadande befaras, blef i anseende häruppå öfverenskommit, att nu utsedde männ af församlingen skulle jämte Kyrkovärdarne nästa Bönedag, vara närvarande vid sammanringningen till Högmässan för att utröna huruvida någon sänkning å Klockbollarna eller något annat fel för Klockornas jämna gång kund finnas.

 

19/8 1827

Anders Andersson i Skillinge blir utsedd tillsammans med Rusthållaren Carl Ersson i Wiggby af sockenstämman att vara Litslenas representanter vid val af deputerad för hedervärda bondeståndet till innevarande års markegångssättning för Upsala län i Priscurantens upgörande för Trögds härad. (Markegång priscurant, dvs ett generellt officiellt marknadspris som användes vid värderingar. Det fastställdes vid ett möte med en representant för varje socken och gällde under ett år.)

 

24/2 1828

Kyrkan behöver repareras. Murarnas utsidor rappas och fönster repareras. Till detta behöver ställningsvirke anskaffas och varje by bidrar med så stor andel som byns storlek utgör. Skillinge-bönderna ska aflämna 22 alnar spiror af gran.

 

Bonden Gabriel Mårtensson i Ullstämma hade skjutit en varg den 5 December 1827 och uppvisade skinnet för att få ett intyg för att utfå skottpenningar.

 

Länsman Marén framhöll angelägenheten av att ledstänger snarast uppsättes vid Skolsta bro på Häradsvägen. Som stöd åberopade han den olycka som varit nära att tima.

 

Gustaf Norberg, Skillinge väljs in som en av 6 personer + pastor i Litslena församlings BeredningsCommitté.

 

7/9 1828

Assessor Morén vill äfven i år bereda allmänheten möjlighet till lättnad i transporten af dess afrads- och Kronotionde spannmål till Slottsmagasinet i Stockholm och på vanligt sätt gå i författning om större transportfartygs anskaffande, för att emot vanlig afgift emottaga och öfverföra nämnde spannmål. Det yttrades samfält att alla närvarande för sin del få begagna denna transport och trodde för öfrigt att åtminstone de flästa af de frånvarande äfven skulle begagna denna förmån.

 

FAKTARUTA 43 - Beslutsärenden i Enköping  - 1822

 

Konungens resa genom staden

Med nu närvarande Stadens äldste, Handelsmännen Hammarström och Örnmark, Klensmeden Enlind, Guldsmeden Hörberg, Swarfvaren Jacobsson, Kopparslagaren Bång, Sadelmakaren Lindblad samt Borgarna Ekberg, Olof Widberg, Eklund och Nyberg öfwerlade Magistraten om och på hwad sätt Hans Majt Konungen (Karl XIV Johan) wid sin snart skeende resa genom denna stad högtideligen skulle emottagas; Och beslöto att jämte det Stadens Broar skulle klädas med Granris och wid Konungens Höga ankomst 64 Kanonskott aflossas, skulle Magistraten och Stadens äldste wid Wästra Tullen wara Hans Majt till mötes och; om tillstånd gifves, genom Herr Borgmästaren tolka Borgerskapets och Stadsinnevånarnas undersåteliga trohet och vördnad.

Granriset hwarmed Broarna skall beklädas fälles i Gröngarns skog och framföres genom Gångled af Borgerskapet 2ne Lass på hwarje Stadsåker.

Källa: Enköpings Rådhusrätt 18/11 1822

 

Torgsoperska i Enköping

Tjenstelediga pigan Anna Berglind blef på sin därom gjorda anhållan antagen Till Stadens Torgsoperska, i hvilken egenskap hon njuter Stadens hägn och förswar, så länge hon sig wäl och ärligen skickar och sina skyldigheter fullgör.

Källa: Enköpings Rådhusrätt 25/11 1822

 

FAKTARUTA 42 - Giftermålsbalken - del 3

 

Sweriges Rikes Lag, gillad och antagen på Riksdagen Åhr 1734. Valda delar, delvis moderniserad text och sammanfattad.

 

XI. Capitel. Om  mannens rätt att sälja eller förpanta hustrus egendom

 

XII. Capitel. Om afwittring och olaga sammanflyttning, förr än man går i annat gifte

1. §. Enkling eller enka hafwe ej rätt at gå i annat gifte, förr än barn, eller andre arfwingar afwitrade äro (dvs arvsskiftet är klart och arvingarna fått ut sina andelar), vare sig de äro myndige, eller omyndige. Giör thet någor; hafwe förwärkadt til barnen, eller arfwingarna tridiung af sin del i boet, efter förra giftet, och afwitre äntå efter lag. Wiger Prest enkling, eller enka, förr än afwitring lagliga skedd är; miste embete sitt.

Om man ändå bröt mot bestämmelsen dömdes man att mista en tredjedel av sitt bo förutom barnens arvedelar.

 

3. §. Ej må enkling, eller enka i annat gifte träda, förrän han ett halft åhr enkling, och hon ett åhr enka warit: fästehion ware ock förbudit, at förr wigslen flytta i hus och bo samman. Giöra the thet; böte hwartera tijo daler til the fattiga, och flytte imedlertid ifrån hwar annan.

 

XIII. Capitel. Om skillnad i ächtenskap

1. §. Giör mannen hor, och wil hustrun ej förlåta honom brott sitt, och hafwer hon ej haft sängelag med honom, sedan thet henne kunnigt blef; då må skilnad i ächtenskapet ske, och hafwe han til henne förwärkadt hälften af sin giftorätt i boet. Giör hustrun thet; ware lag samma, thertil miste hon ock sin morgongåfwo. Hafwa the begge hor giordt, och enthera med then andra förut ej blifwit förlikt; tå må theras ächtenskap ej skiljas.

 

2. §. Then som ächtenskap med hor brutit, må ej förr gå i annat gifte, än then oskyldige död, eller gift är; eller thertil samtycker och Konungen gifwer ther lof til. Giör han thet äntå; böte tiugu daler, och ware ächtenskapet ogildt. Ej må ock then oskyldige gå i annat gifte, förr än skilnad lagliga skedd är, wid tijo dalers böter.

 

XIV. Capitel. Om kif och osämja mellan man och hustru; och om skillnad till säng och säte

1. §. Ther hat och bitterhet emellan man och hustru så råda får, at the, efter warning (av prästen i församlingen), ej sämjas kunna; då skal Rätten pröfwa, hwad heller enthera, eller begge thet wålla, och böte then brotslige af sin lott i boet, första gången tiugu fem daler, och andra gången dubbelt. Wåller annarthera mer, och annarthera mindre; warde straffet therefter lämpadt. Låta the sig ej eller theraf rätta; döme tå Rätten til skilnad på någon tid, til säng och säte.

2. §. Skiljer mannen sig sielf ifrån hustrun, eller hustrun ifrån mannen, til säng och säte, af hat eller illwilja, och håller sig i landet uppe, från hem och hustru, eller drifwer man hustrun, eller hustru mannen ur hus och bo, och nyttiar ther begges gods och egendom; böte som i förra §. sagdt är, och fylle skadan.

3. §. Nu kan så illa åtbäras, at man, eller hustru, af wrede och ondsko, slå hwar annan blå eller blodiga, lama eller lytta; plichte tå som i Missgiernings Balken skils.

 

XV. Capitel.Huru med bo och barnens uppehälle då man och hustru skiljas till säng och säte

 

XVI. Capitel. Om medgift och hemfölgd

1. §. Gifwer fader, eller moder, åt son, eller dotter, hemfölgd i jord, hus, eller lösören, wid theras giftermål; tekne thet up, och sätte å lösören skiäligt wärde; tage ock qwittobref ther å. Sedan behålle then hemfölgd, som then fått, så länge fader och moder både lefwa, och hålle hus och jord wid macht, som lag säger. Dör enthera, och skal arf delas, gånge då altsammans åter til skiftes; doch räknes ej then ränta, eller nytta, han eller hon theraf haft. Samma lag ware, ther man gifwer hemfölgd med, då barn utur hus och bo skiljas, eller wid annat tilfälle. Wil man til full ägo gifwa them penningar, eller andra lösören; hafwe ther fri macht til: ej må thet thil skifts återbäras, som så gifwit är.

För att föräldrars gåva till den ena maken ska förbli dess enskilda egendom ska gåvan beskrivas på en skriftlig handling.

 

XVII. Capitel.

1. §. Dör man, eller hustru; tage då then, som lefwer efter, fördel sin af bo oskifto, i thet han eller hon hälst wil, af lösören; doch må thet ej wara mer, än tiugunde delen theraf. Är bo fattigt och ringa; tage då sin fästningaring, dageliga säng, och nödiga gångkläder, äntå at thet något öfwer tiugunde delen stiga kunde.

Om någon av makarna avlider och boet är fattigt har den efterlevande maken rätt att behålla sin trolovningsring, sin säng och personliga kläder även om värdet av detta överstiger en tjugondel av boets tillgångar.

 

FAKTARUTA 41 - Giftermålsbalken - del 2

 

 Sweriges Rikes Lag, gillad och antagen på Riksdagen Åhr 1734. Valda delar, delvis moderniserad text och sammanfattad.

 

V. Capitel, Om barn som aflas i fästom, eller i twegifte

1. §. Aflar man barn med sin fästeqwinno, eller under ächtenskaps löfte, eller i lönskaläge, therå sedan fästning, eller ächtenskap följer; the barn äro ächta barn, och qwinnan niuter laggift hustrus rätt.

Trolovningen gällde som äktenskapslöfte och de barn som avlades under trolovningen betraktades som avlade under äktenskapet.

3. §. Kommer förre man, eller hustru åter; tå brytes senare giftet, utan them annorledes åsämjer: och then som sika måste, tage alt thet åter utur boet, som han, eller hon, thet hafwer infördt, så ock sin del i thet, som the under ächtenskapet med egna slögder afladt. Är thet hustru, som sika måste; tage ock thertil morgongåfwo sina. Hafwa the barn samman i thet gifte, som brytes, och wil moder them til upfoostran taga; pröfwe tå Domaren, om hon them förestå gitter; och lägge så them emellan, hwad fadren thertil åhrliga gifwa bör. Ej måge så skilde makar niuta annan rätt til hwartheras bo och egendom, än nu sagdt är.

Här beskrivs vad som gällde om en man eller hustru som varit borta så länge att makan/maken tillåtits gifta om sig och den bortavarande återkommer. Det kunde hända när soldater var borta i fångenskap under många år. ”Sika” är den som gifte sig med den kvarvarande maken/makan. Denne fick alltså ta sitt ”pick och pack” och flytta ut. Var det en hustru fick hon även behålla morgongåvan. Om det dessutom finns barn i det andra äktenskapet är också det reglerat, se ovan.

VI. Capitel, Om giftermål mot föräldrars wilja

1. §. Gifter sig mö mot faders wilja, eller moders; hafwe fader, eller moder, rätt at giöra henne arflös.

 

VII. Capitel, Om lysning

 

VIII. Capitel, Om förord

 

IX. Capitel. Om mannens målsmans rätt och om morgongåfwo

1. §. Sedan man och qwinna sammanwigde äro, då är han hennes rätte målsman, och äger söka och swara för henne: hustrun följer ock mannens stånd(ställning) och wilkor.

 

2. §. Förr wigslen skal han til henne wiss morgongåfwo utfästa, antingen i löst, eller fast, men ej i båda tillika, när han med mö, eller enka, sig gifter.

4. §. Är morgongåfwa utfäst i jord och fast egendom å landet, eller hus och jord i staden, arf eller aflinge, och räcker tridiung (tredjedel) ther til af mannens behålna lott i löst och fast, när han dör, eller morgongåfwa uttages; niute hustrun sin morgongåfwo fullt ut. Är morgongåfwan större än tridiung (en tredjedel av mannens förmögenhet); hafwe äntå ej rätt, at få något theröfwer. Finnes ej så mycken jord och fast egendom; då skola mannens barn, eller andre arfwingar, förse hustrun af lösören med så stor ränta, eller inkomst, som för henne brister. Ej må hustrun annan rätt til then morgongåfwo hafwa, som i jord gifwen är, än at then bruka och nyttja, så länge hon enka sitter och ärliga lefwer: ware ock skyldig hålla hus och jord wid macht, och ej låta them genom sitt wållande förwärras. Då hustrun dör, eller går i annat gifte; falle morgongåfwan hem til mannens barn, eller andra hans arfwingar.

5. §. När morgongåfwa är utfäst i lösören, och räcker til tijonde delen af mannens wid dödsfallet behålna lott i löst och fast; niute hustrun sin morgongåfwo fullt ut. Är then större, än tijonde delen; då jämnkes morgongåfwan therefter. Finnes ej så mycket i lösören, som morgongåfwa sedan wara bör; då niute hustrun, til bruk och nyttiandet, i hus och jord i staden, eller på landet, så mycket, som emot bristen swarar, til thes mannens barn, eller arfwingar, lösa henne ut; och blifwe morgongåfwa, som i lösören gifwen är, hustruns ewärdelige egendom.

 

6. §. Ej må man gifwa hustrun större morgongåfwo, än nu sagdt är; men wäl mindre.

 

X. Capitel. Om giftorätt i bo

1. §. När man och hustru äro sammanwigde, då äger hwarthera giftorätt i boet.

 

2. §. Efter landsrätt giftes frälseman och bonde til twå delar, och hustrun til tridiung (tredjedel) i alla lösören, som the å landet och i staden äga, eller äga få, och i alt fast gods å landet, som the i hionalag afla tilsammans. I jord, eller hus och watuwärk, ehwad the å egen, eller annars grund, bygde äro, som man, eller hustru förr, eller under ächtenskapet, ärft, eller förut förwärfdt, äger ej han, eller hon, giftorätt.

 

7. §. Qwinna, som af Domaren är för ächta hustru förklarad (dvs giltig trolovning), niute giftorätt i mannens bo, äntå at wigsel ej åkommer. Drager han sig undan wigslen af motwilja; hafwe förloradt sin giftorätt i hennes egendom, ther han sig ej rättar, och med henne sammanwigd warder.

 

FAKTARUTA 40 - Giftermålsbalken - del 1

 

Sweriges Rikes Lag, gillad och antagen på Riksdagen Åhr 1734. Valda delar, delvis moderniserad text och sammanfattad. Lagen gällde under den tid som Gustaf och Brita Lisa var gifta.

 

I. Capitel, Om laga giftermål, och hwar som giftoman wara skal.

1. §. Wil man hionalag bygga; tå skal han mö af hennes giftoman begiära, och ej med wåld taga, eller hemliga til sig locka.

Fader är sine dotters giftoman, och moder må ther til råd gifwa. Är fader död; tå är moder med skyldasta fränders råd. Lefwer ej fader, eller moder; ware tå then, som fader munteliga,

eller skrifteliga, eller moder med nästa fränders råd, til giftoman nämndt hafwer.

 

Om en man ville gifta sig skulle det alltså ske i samförstånd och inte med våld eller lurendrejeri. Man var tvungen att fråga giftomannen om lov. I lagen följer en lång utläggning som spänner över många paragrafer om vem som var brudens giftoman om fadern var död. Ordningsföljden var: 1. Fadern, 2. Modern i samförstånd med en manlig släkting, 3. Den som fadern eller modern muntligen eller skriftligen utsett till giftoman, 4. Helbroder, 5. Halvbroder på fadersidan (skall rådgöra med brudens farfar eller morfar), 6. Halvbroder på modersidan (skall rådgöra med brudens farfar eller morfar), 7. Farfar, 8. Morfar, 9. Farbror, 10. Morbror, 11. Närmaste manlige släkting på fadersidan, 12. Närmaste manlige släkting på modersidan, 13. Förmyndaren

 

6. §. Man eller qwinna må ej förr i ächtenskap träda, än han hafwer fylt tiugu ett åhr, och hon femton; utan Konungen pröfwar skiäligt, at lof ther til gifwa.

 

II. Capitel, Om them som ächetenskap med hwarannan ej bygga måge

En lång uppräkning av vilka man inte fick gifta sig med. Den börjar med dotter, dotter-dotter, mor, farmor, mormor osv i rakt uppåtstigande eller nedåtstigande led. Inte heller syster, brorsdotter, systerdotter, faster, moster, farfars syster, morfars syster, farmors syster, mormors syster, osv.

Kusiner fick inte gifta sig. Man fick inte heller gifta sig med sin avlidna hustrus syster. (Det finns det dock exempel på.)

 

11. §. The som hor med hwarannan giordt hafwa, måge ej ächtenskap bygga, äntå at then oskyldige maken död är.

Om någon av makarna begått hor fick inte denne gifta om sig förrän den andra maken var död eller skriftligen gav sitt medgivande.

 

Om en präst vigde ett par mot någon av dessa bestämmelser förklarades vigseln ogiltig och prästen dömdes till böter och han förlorade dessutom sitt ämbete.

 

 III. Capitel, Om fästning eller trolofning

1. §. Då fästning ske skal, bör giftoman med fyra witnen när wara, twänne å mannens wägnar, och twänne å hennes. Sker thet annorledes, ware then fästning ogild, om giftoman ther å kärer, och böte hwarthera, som sig olagliga fäst, tijo daler til the fattiga; gillas then fästning af giftoman, waren då både saklöse.

De skulle alltså vara fyra vittnen närvarande vid trolovningen eller ”fästningen” när de blir fästefolk. Två från mannens sida och två från kvinnans, annars var inte trolovningen giltig.

 

Mängder med otillåtna situationer är beskrivna och vad som gällde ifall de skulle inträffa. Exempelvis om giftomannen skulle lova bort bruden till flera män; om någon sig ovetande blev trolovad med någon som redan var gift eller trolovad. Det utdömdes då böter.

 

IV. Capitel, Om skilnad i trolofningar

1. §. Warder någon twungen til fästning, och låter ej märka sitt samtycke thertil, sedan han, eller hon, utom twång är; ware då then fästning ogild; om inte fästehion hwarannan häfdadt hafwa.

Om någon tvingats till trolovning och paret ännu inte hade haft sexuellt umgänge (häfdadt), ogiltigförklarades trolovningen.

 

2. §. Hafwer enthera förr fästningen hemlig siukdom, then smittosam och obotelig är; eller efteråt theri råkat: såsom spetelska, fallande sot, wettlösa, raseri, pockor af lösachtighet, eller wederstyggeliga och stora fel och lyten; gånge ock then fästning åter.

Med ”hemlig” sjukdom avsågs okänd sjukdom, med ”pockor af lösachtighet” avsågs könssjukdomen syfilis.

7. §. Hwilken som drucken sig fäster, eller på swikeligit sätt thertil förledd är; ware ej skyldig thet löfte hålla.

8. §. Reser man egenwilligt bort ifrån sin fästeqwinno, och blifwer, emot hennes samtycke, borto öfwer åhr och dag: wil hon ifrån then fästning lös warda; tå må Domaren thet tillåta.

Med ”åhr och dag” menas dagen efter att ett helt år passerat.


3. Faktarutor 16- 39 (2012-2013)

 Faktarutor 1-15 finns under inlägg 4, faktarutor 40 - finns under inlägg 2.

 

 FAKTARUTA 39 - Litslena 1838-1844                       2013-12-28

 

Utdrag ur sockenstämmoprotokollet. Delvis moderniserat språk och sammanfattat.

 

20/12 1838

Rusthållaren Matts Mattson i Kälsta var inkallad inför kyrkorådet för sitt mindre ordentliga Lefnadssätt. Hustrun och sönerna klagade på att mannen ständigt grälade om allting oftast utan minsta anledning. När de var i arbete så var sönerna utsatta för upprepad misshandling så att om detta fortsatte de nödgades söka sin bärgning utanför hemmet. Kyrkorådet beslutade att om inte Matts Mattsson bättrade sig så skulle åtgärder vidtas för att få honom insatt på Länshospitalet såsom sinnesrubbad och mindre vetande.

 

6/11 1842

Inventering av de rovdjursskador som åsamkats kreatursägare inom församlingen gav vid handen att 5 hästar och ett större svinkreatur hade blivit rivna af warg under året.

 

23/4 1843

Överjägaren G. Prinzencreutz hade skjutit en varg utom skall och ville  ha ett intyg på detta för att få ut skottpengar.

 

3/9 1843

Socknens barnmorska Anna Stina Lundén som nu började komma till åren ansökte hos sockenstämman att få biträdas af sin fosterdotter Clara Rebecca Lundén, hvilken nu vore sinnad att till hufvudstaden sig begifva för inhämtande af nödig kunskap. Sockenstämman biföll begäran, men förband sig icke att Clara Rebecca skulle få företräde vid tillsättande av barnmorsketjänsten efter Anna Stina.

 

15/10 1843

Ordföranden tar upp frågan om bistånd till de gårdar som drabbats av den ovanligt härjande hagelstormen den 12/8 detta år och orsakade stora förluster. De drabbade af denna orkan, var en stor del av innevånarna i Åsunda och Trögds härader, särskilt Boglösa och Villberga socknar, tillsammans några och tjugu gårdar och byar. Vissa hade fått sin gröda totalförstörd. Sammanlagt uppskattades förlusten till 7000 Tunnor spannmål. I Litslena i likhet med övriga socknar hade dessutom en missväxt ägt rum i afseende på rågskörden. Därför svarade inte tillgången på spannmål mot viljan att bistå de nödlidande.

Sockenmännen skulle dessutom bistå Torparen Carl Olsson i Löthem Djurby ägor, som drabbats af vådeld, sistlidne sommar. Hans hela inbergade gröda hade blifvit lågornas rof.

 

17/3 1844

En turordning gjordes upp mellan alla bönder i socknens samtliga byar för att sköta den anbefallda sorgebetygelse, ”Kungsringningen”, som ska äga rum varje dag mellan kl 12 och 1.

 

(Litslena sockenstämmoprotokoll KI:5 (1838-1849)

 

FAKTARUTA 38- Litslena 16 mars 1827                                2013-11-28

 

Utdrag ur sockenstämmoprotokollet.

 

16/3 1827

Företedde mjölnaren Holmström ett så lydande betyg: ”Som miölnardrengen Carl Hålmström hafver sjutit en Ref den 19 agusti 1826 förlidet år som kan intygas af underskrefvne bevis, Skillinge qvarn den 17 Martii 1827 vittnar Anders Andersson i Skillinge, Gustaf W. Hagström i Skilinge (ännu ej fyllt 17 år) , Anders Pehrsson”.

 

I den förre Barnaläraren Jan Erssons ställe som förlorat sin syn, välja någon annan skicklig man som kunde lemna församlingens barn handledning i en rett och tydelig innanläsning jemte undervisning i Christendomen. Bland andra sökande var äfven Rättaren Anders Hellström, hvars kunskaper vitsordades af Magister Dessle och jämväl ock uti någorlunda skrifva och räkna i den händelse några af församlingens ungdom ville sig häraf begagna. Hellström antogs med rettigheten att få bebo sockenstugukammaren samt åtnjuta samma lön som förre Barnaläraren, näml 2 Tunnor Spannmål utur magasinet, hälften Råg och Korn, för fattigare barns undervisning samt af de förmögnare föräldrar som vilja anförtro honom sina barn något skäligt arfvode hvilket dom och honom emellan må serskildt upgöras. I öfrigt påmindes Hellström så väl om anständighet och sedigt upförande, flit och trohet i Barnaundervisningen, som och noga tillsyn och vård om elden att ingen olycka genom hans förvållande måtte tima.

 

Förekom Torparen Eric Ohlsson med begäran å sin hustrus vägnar, att, af den lön hon, som församlingens barnmorska innehafver och vanligen hösttiden utdelas, nu i våhr vid blifvande uttäckt utur magasinet få utbekomma hälften, hvilket efter någon öfverläggning bifölls. Det beslutades också att barnmorskan hädanefter skulle utfå sin lön 2 gånger om året, vår- och höst.

(På Prästgårds ägor bodde Torparen Eric Olsson Lundén f 1787 och hu Anna Stina Lundén f 1788 i Giresta (barnmorska).

Litslena AI:11, 5/6, p186, 1815-1821)

 

Med avseende på den flit Carl Svensson på Kjälsta ägor ådagalägger med biträde vid orgornas trampning föreslog Organisten Öberg om icke såsom en upmuntran och liten hjelp i hans knappa omständigheter detta svåra året, honom kunde beviljas att framdeles någon söndag få uphemta en Collect. Härvid yttrades att det väl vore en minskning i kyrkans inkomster och att vederbörande som ålåg Orgornas trampning antingen sjelf borde detta gjöromål förrätta eller sjelf löna sin vicarius, ville dock församlingen på ofvan anförde skäl tillåta Carl Svensson få upbära en Collect, likväl endast för detta året.

 

(Litslena sockenstämmoprotokoll KI:5, 1838-1849)

 

FAKTARUTA 37- Litslena år 1839                                                                        2013-10-28

 

Utdrag ur sockenstämmoprotokollet. Det här hände under Gustafs tid som bonde i Sneby. Texten är delvis förkortad och sammanfattad.

 

18/8 1839

Åtskilliga sockenbor hade blivit tillsagda av kronobetjeningen att den 27 i denna månad i qvarter mottaga och proviantera en Commendering av 128 man vid Westmanlands Kongl Regemente, vid dess då skeende genomtågande.

Sockenborna i allmänhet och i synnerhet de närboende till stora landsvägen, önskar från provianteringen blifva befriade. Dels är vid denna tid almogens matförråd icke större men ofta mindre än som motsvarar eget behof, och då Soldaten för den låga betalningen af 12 sh Bco för 2ne mål ingalunda kan mättas, hvartill kommer att brännvin och dricka icke gärna kan undvaras. Åt Kronoexpeditionsbefallningsman Marén uppdrogs att hemställa därom till Konungens Befallningshafvande.

 

17/2 1839

Förra Bonden Gustaf Andersson i Kromsta som nu friges efter att för andra gången för brott blifvit straffad. Ordförande frågar huruvida någon pålitlig husbonde i församlingen är hugad att taga Gustaf Andersson i sin tjenst. Ingen anmälde sig, men eftersom ett undantag, af ett spannland jord, hade gjorts av en del av hans fastighet när den såldes, hemställde församlingen om icke Gustaf Andersson var i behof av annat förvar.

 

3/11 1839

Häktade Gustaf Anderssons bror, Eric Andersson, som tagit hand om Gustaf Anderssons familj under tiden, anhåller hos sockenstämman att få inhysa sin broder och taga honom i sin tjenst såsom dräng. Eric Andersson fick detta godkännande mot att han skulle göra sitt bästa för att brodern från brottsliga tilltag och vanarter afhålla.

 

Gustaf Andersson var född 1804, gift och hade fyra barn. Han hade blivit dömd för förfalskningsbrott den 3/2 1836, till att straffas med 22 par spö och sedan 1838 dömd igen, den här gången till fängelse, för inbrott och stöld.

Gustafs yngre bror Eric, född 1811, var gift och hade sex barn. Han var arrendator i Kromsta och tog nog väl hand om sin bror och hade honom i sin tjänst i fyra år. Därefter flyttade Gustaf med sin familj till Skillinge och blev torpare på Hans Larssons gård och bodde där under hela sin fortsatta levnad, utan att begå fler brott.

(Litslena sockenstämmoprotokoll KI:5 1838-1849)

 

 FAKTARUTA 36 - Byordning för Sneby by fastställd 1 maj 1823 – del 3       2013-09-28

 

Det här tredje och sista avsnittet handlar om kreaturs bete, vådeld och verkställande av beslut. Texten är delvis moderniserad och en fortsättning från faktaruta 35.

 

C.4

1. Ej må någon om wåren insleppa lösa kreatur at betta på rågen wid wite af 16 skillingar. Sådant betande om hösten på ofrusen åker hware förbuden wid lika answar.

2. På dett engarna ike måtte blifwa för mykett nedtrampade och för nerra bette (för nära marken avbetade, dvs så att det är bara jorden kvar) hwaraf stor afsaknad i följande års gröda förordsakar så er högst nödigt at de om hösten sedan bettning synes wara lagom skedd straxt blifwa upfredade. Den her emot bryter gellde för hwarje kreatur 16 skillingar.

3. Ingen ware tillåtit at betta eller tiudra sina kreatur i eng eller sedesgerde enskiönt (i annat fall än om) det sker på hans egna tegar eller skiften ifrån kl 9 om qwellarna och till 5 om förmidagarna. Den sig heremot förser gellde för hwar gång 16 skillingar.

4. Sedan engarne ero afslagne böra inga kreatur insleppas till bette innan grannarne öfwerens kommit så well om tiden ner sådant må ske som och anttalett samt hwilka slags kreattur de willia der intaga. Den der emot bryter utgifwe 16 skillingar för hwarje kreatur.

5. Ordningsmannen ållegges at anstalta at tjur och fargalt må finnas.

6. Okynnes eller folkillskna kreatur bör icke få gå lösa i by uttan skola wara så fengslade at de icke kunna göra skada. Försummas detta utgifwe egaren utom ersettning för orsakad skada 8 skillingar.

7. Der wallgång er oundvikelig skola bymennen sig derom förena så som tjenligast finna och bör ingen som på samma mark har kreattur sig från deltagande deruti undandraga wid wite af 12 skillingar.

 

C.5 Om wådelds förekommande

1. Hwarje hellt manttal skola wara försedd med en försvarlig handspruta, brandstega, båtshake och wattenembar.

2. Hwarje höst och wår skall byretten anställa nödige brandsyner

3. Finnes eldstad wid brandsyn så bristfellig at eldskada derigenom kan upkoma, ware det synemennens rett och skiellighet at den samma gennast nedrifwa och utgifwe egaren för sin wårdslöshets skull 16 skillingar.

4. Så åftta ordningsmannen finner nödigt tillsege han grannarne det sotsyn kommer at anstellas af byretten följande dag. Den som finnes hafva sin skorsten osotade utgifwe för hwarje 4 skillingar.

5. Ordningsmannen bör besörja genom öfwerenskommelse med grannarne at då stårmweder eller åska emot natten intrefar en eller flere pålitliga bymen gå brandwakt i byn.

 

C.6

1. Ingen af grannarne må understå sig at wid grannes åkerskiften betta eller tjudra kreatur. Förseelse böte 8 skillingar.

2. Den som af wanart på engen eller gerdett rifwer gres på annans teg eller skiffte warder förfallen till wite af 24 skillingar.

 

C.7 Om wites uttagande och bykassans förvaltning

1. Byretten eger att sjelf werkstella sina beslut och den ena ordningsmannen reka den andra hand dertill om så påfordras. Om witen icke erlegges godwilligt skola bisittaren på ordningsmannens tillsägelse af den plikttfelde taga pant som å nesta auction i orten förseljes till den mest bjudande om den icke förut inlöses och öfwerskottet tillstelles egaren samt witesmedlen insettas i bykassan. Mötas utmetningsmennen af wåld må kronobetjeningen i orten anlitas emot wedergällning af den motsträvige.

2. Husbonde answara för de witen hans barn och tjenstefolk ådömmes hwaribland stattårpare och reknas i de fall de sjelfva sakna tillgång, hwarwid qwitto skrifwes på innestående års lön på så mycket som pliktten utgör.

 

Sluteligen erinras att hundar ej få gå lösa under den tiden som fårkreatturen går ute på bete.

 

Med åfwanstående byordning förklarrar wij oss alle sammans nögde som skede i Sneby den 1 sta Maij 1823.

unge Anders Ersson, Carl Pehrsson, Mats Andersson, Anders Andersson, Carl Iansson, Eric Ersson, gamle Anders Ersson, Jan Jansson

 

Källa: Ehn Wolter: Byordningar från mälarlänen, 1982

 

 

FAKTARUTA 35- Byordning för Sneby by fastställd 1 maj 1823 – del 2       2013-08-28

 

Det här andra avsnittet handlar om hägnader och diken. Texten är delvis moderniserad.

Fortsättning från faktaruta 34

 

C.2 om hegnad, stengning och dikning.

1. Höst och wår eller flerre gånger om året der så nöditt, anstelles uppå ordningsmannens tillsegelse gerdesgårdssyn af samtlige byamen hwar wid alla bristfelligheter å hegnader och grindar noga antecknas samt dag till derras lagliga iståndsettande. Ny syn företagas när förelagd tid utgått. Bettredes någon med försummelse plikkte 8 skillingar och nytt datum för iståndssettandet fastställs.

2. Skulle någon finnas så illa sinnad at han af hat, ondska, öfwerdåd eller för att insleppa kreattur nedrifwer och förderfwar grind eller gerdesgård befordrar ordningsmannen den bråtslige till answar och skadeersättning derföre at till bykassan utgifwa 16 skillingar.

3. Näst före den wanliga slåttertiden bör ordningsmannen sammankalla grannarne att förenna sig om wiss dag till samfellte engars afslående. Den som slår öfwer waden (dvs den som med lien slår av gräset så högt att det som står kvar når högre än vaden) gifve dubbel ersättning efter rettens pröfning.

4. Alla nödiga wegar inom byns egor samt till och från byn till allmenna landswegen böra grannarne emellan efter örretal fördelas, sedan hålle hwar sitt wegstycke så förswarlitt wid makt at wegen uttan olegenhett för åkdon, redskap och dragare kan befaras. Försummar någon at bettra den bro eller wegstycke som grannarne wid besiktning som ordningsman i början av october hwarje år ansteller förklarat ogilld och öfwerenskommit bör istånd settas inom wiss tid, bör ordningsman wid eftersyn genom legoarbete låtta bettra dett bristfelliga och bettalningen derför af den treskande utmetta.

5. Under de såkallade andetider (skördetid, bärgningstid, eller allmänt bråd tid) eger ordningsmannen maktt at ner han pröfwar nöditt anbefalla det swin och andra kreatur efven om dagen må hållas afstengde. För treskande her emott gielldes hwarje gång 4 skillingar.

 

C.3

1. Ner ordningsmannen sjelf anser för godt eller warder af någon granne påmint at wårtiden låtta från sedesgerdett eller engen utsleppa dett qvarstående wattne böra byamennen af ordningsmannen kallas at på utsatt tid sig instella till samma arbetes förrettande. Vid försummelse eller oduglitt arbete utgifwe 4 skillingar.

2. Då flodiken efter föregången syn ånyo måste grefwas wartill skyndsamhet och bör ett sådant arbete skie lika gemensamt och wid samma som åfwan sagt er.

3. Alla byar böra så witt möjelitt er med ymnitt och godt watten wara försedde och skola derföre brunnar, kiellår eller andra samfelta wattustellen stenditt hållas wid maktt, blifwer det nöditt at sådanna rensas eller upgrafwas får ingen sig der ifrån undandraga.

4. Så ofta nöditt er skolla strömmar åar och bekar upgrefwas under tårraste tiden på sommaren. Den som heremott wisar sin försummelse skall ordningsmannen leja duglig karl samt arbetteslönnen af den treskande uttaga.

 

Källa: Ehn Wolter: Byordningar från mälarlänen, 1982

 

FAKTARUTA 34 - Byordning för Sneby by fastställd 1 maj 1823 – del 1    2013-07-28

 

I stort sett varje by hade en byordning som innehöll de regler som bönderna hade att rätta sig efter. Byordningen var viktig vid den tiden när varje gårds ägor var uppdelade i små skiften och låg utspridda över hela byns alla ägor. Man måste då komma överens med grannarna om när man skulle sköta sina åkrar så att man inte trampade ner eller på annat sätt förstörde för varandra. Byordningarna var viktiga ända fram till att laga skifte hade genomförts. I Sneby skedde det först 1868. Genom laga skiftet förändrades arronderingen och varje gård fick ett eller ett par stora sammanhängande skiften som man kunde bruka utan att påverka eller påverkas av grannarna. Regelverket i den här byordningen för Sneby fastställdes vid tinget 1823 när Gustafs svärfar, Anders Ersson, brukade gården Sneby No 1 och den gällde även när Gustaf tagit över från 1830 och framåt.

Det här första avsnittet handlar om det administrativa när det gällde hur byordningen fungerade. Texten är delvis moderniserad.

 

C.1.

1. Uti byn bör finnas en byrett bestående av en ordförande hwilken kallas ordningsman med en eller flera bisittare. Byrettens åliggande är att befordra denna byordnings werkstellighet och at befremia bylagets besta.

2. Hos ordningsmannen sammantreda bymennen så offta nöditt befinnes. Des första göromål är att afgöra twister och fella bymennen till ansvar för felsteg som afviker från denna byordning.

Kallelse till byrett ska alltid ske åtminstone en dag förut. Sådan kallelse bör hwar och en inom bylaget hörsamma wid witte af 8 skillingar Banco. Utte blifwer han och wisar eij gilltitt förfall warde feld till witte.

3. Kallelse sker genom en hos ordningsmannen förwarad staf. Från ordningsmannen lemnas denna staf till nermaste granne warefter den man emellan utan ringaste upehåll i den stadgade ordningen inom bylagett fortskaffas.

4. När stafen således omlupit bör åboen (husbonden på varje gård) sjelf på utsatt tid och stelle sig infinna. Utteblifwer någon uttan at warra siuk, förut bårtrest eller hafwa annat förfall böta 8 skillingar.

5. Om skiljaktiga meningar bör omröstning anstellas med en röst för hwarje af de röstandes inhafwande öresland (tunnland). Vid lika antal å ömse sidor gellde den mening ordningsmannen bittreder.

6. Årligen den 1sta Maij samlas bymennen då upleses byordningen och granskning sker af redogörelse för bykassans tillstånd efter nestförfluttna års åtgärder.

7. Då tiden är inne at ny ordningsman och bisittare för bylaget skall wellias och nya uttsetts är den gamle ordningsmannen skyldig at genast till den nya mot kvitto aflemna stafen jemte de handlingar som han hafwer under sin wård.

8. En och hwar af bymennen åligger at wisa ordningsmannen och byretten lydnad hörsamhett och aktning hwar emot ordningsman och bisittare skolla med wenlighett och saktmod bemötta alla och i sina handlingar alltid hafwa rettwisan uttan afseende på person till sitt enda föremåll, den sig dristar at inför samma rett wid allmen bystemma eller wid wites uttagande bruka oanstendiga eller föraktliga ord eller åthefwor, utbrister i eder eller swordommar eller nyttjar wåld utgifwe till bykassan 16 skillingar.

 

Källa: Ehn Wolter: Byordningar från mälarlänen, 1982

 

 

FAKTARUTA 33- Auktioner i Trögd, mars 1819                       2013-06-28

 

Förteckning på anmäldte private Auctioner uti undertecknads district ifrån den 25 sistlidne Februari intill samma dag uti Mars månad år 1819.

 

Till Konungens Befallningshafvande i Upsala Län!

 

Auctionistens namn

Stället hvarest auctionerna blifvit förrättade

Månad

Dag

12n Johan Ersson i Rösta

Eric Carlsson i Långarnö

Mars

3

12n Johan Michelsson i Skolsta

efter Lithells änka å Källsta ägor

Mars

3

Eric Ersson i Hellby

hos Torp Olof Svensson i Kärrtorp

Mars

4

12n Jan Ersson i Rösta

hos Johan Andersson i Grillby

Mars

2

Eric Ersson i Hellby

hos Anders Ersson i Hellby

Mars

8

Eric Hellberg å Hellby ägor

hos Eric Jansson i Werksta

Mars

11

12n Jan Ersson i Rösta

hos Jonas Ersson i   Hesselby

Mars

8

Dito man      

i Högby säteri                    

Mars

10

Jan Andersson i Hacksta

efter sin fader Anders Persson i Hacksta

Mars

8

12n Olof Larsson i Tibble

i Wester Wällinge å 1 åkerteg

Mars

8

12n Per Persson i Lundby

hos Anders Nilsson i Skillinge

Mars

11

Olof Olsson i Hårby

hos Carl Jansson i Hårby

Mars

15

12n Jan Ersson i Rösta

hos Jonas Ersson i Hesselby

Mars

15

Dito man

hos afsk. Sold. Walgs hustru i Högberg

Mars

16

12n Johan Michelsson i Skolsta

hos Anders Jansson i Markeby

Mars

15

Lars Larsson i Görlinge

hos Tibblins Enka i Östersta

Mars

23

12n Jan Ersson i Rösta

hos unge Jan Jansson i Långarnö

Mars

23

Anders Andersson i Skillinge

i Skillinge å omyndigs 1/4 mtl

Mars

24

 

   

                                                                                       

 

(Länsstyrelsen i Uppsala län: Landskansliet, Handlingar ang auktioner (1704-1838), EXIX:1)

 

 I rapporten ovan finns det flera intressanta uppgifter:

 

Torsdagen den 11 mars var det auktion efter Anders Nilsson som arrenderade Anders Erlandssons del av Skillinge rusthåll. Anders Nilsson kom på obestånd och gjorde konkurs. Han dog året efter, 60 år gammal, och efterträddes på gården av Lill-Stina och Gustaf Norberg när de flyttade dit från Hävlinge.

 

Onsdagen den 24 mars 1819 auktionerade Anders Andersson ut brukandet av Gustafs andel av gården Skillinge rusthåll för det kommande året. Auktionen hölls på gården.

 

Som framgår av länsman Linds rapport till landshövdingen är det fyra auktioner i Trögds härad måndagen den 8 mars. För att kunna rapportera att allt gått rätt till på alla fyra ställena hade Lind hjälp av sina fjärdingsmän. Som namnet anger så fanns det fyra fjärdingsmän som hade hand om varsin fjärdedel av häradet.

 

12n = tolvman = nämndeman

 

Varje månad kom det en sådan här rapport från vart och ett av länets härader till landshövdingen. Alla finns inte bevarade, men den här är det och den är extra intressant för vår bok om Gustaf.                             


 

FAKTARUTA 32 - Litslena år 1812                                       2013-05-28

 

Utdrag ur sockenstämmoprotokollet. Det här var aktuellt under Gustafs första period i Litslena när han ännu bodde i Skillinge med sin far och mor, ett och ett halvt år gammal.

 

17/11 1811

Efter kungörelse och förfrågan från predikstolen om någon intresserad att emot ersättning taga vård och omsorg om aflidne torparen Jan Anderssons i Björnbo efterlämnade wärnlöse son Johan, beslutades att Bonden Eric Carlsson i Fiskvik mot en årlig ersättning af 20 Riksdaler Rgs (Riksgälds) ur fattigcassan och från församlingen 32 s (skillingar) för varje mantal under 3 års tid.

Modern, torparänkan Cajsa Carlsdotter på Skäggsta ägor, dog i juni 1811 av ”Frossa”

Johan var född 1798 och 13 år gammal. Johans lillasyster Cajsa, 6 år, placerades på fattigstugan.

 

8/3 1812

Rekrytering af förstärkningsmanskap, 3 personer har frivilligt tagit värvning för Litslena socken, varför lottning ej behövde genomföras. Dock är det okändt var dessa tre personer uppehåller sig. De anmodas att omedelbart inställa sig för mönstring. De är Drängen Anders Bångbjörnsson, Anders Jansson Björkling och afskedade soldaten Gustaf Klang.

 

5/4 1812

I de 2ne lediga fribrödsrummen i fattigstugan blefwo afskedade soldaten Olof Hagman på Östra Wällinge ägor, och aflidne torparen Pehr Pehrssons skröpliga hustru Anna Ersdotter på Djurby ägor till fribröds åtnjutande intagna. Men då för närvarande icke är i fattigstugan husrum för dem bägge såsom ogifta, och bekant war at hustru Anna med sin man har löfte at i sin tid få bebo den gamla stugan hwaruti de nu äro, så beslöts at denna stuga skulle besigtigas och bristfälligheterna med gångled så hjälpas. (Gångled innebar ”i turordning”, dvs att bönderna i socknen skulle hjälpas åt med arbetet att rusta stugan efter en viss turordning)

 

13/12 1812

Undersökning angående Sockenskräddaren Jan Widells och hustru Stina Örns i Wästra Wällinge utjord, son Jan Eric, som, en månad och 27 dagar gammal, hos modern den 3 November om morgonen i sängen dödt. Målet blef i närvaro af Bokhållaren, Högaktade Herr C. G. Lind företaget. Nämndemannen Välförståndige Olof Larsson i Tibble hade utfärdadt ett besigtnings betyg som sade att det befans intet det minsta blånad eller åkomma på nämnda barn, allenast en hvit fläck och någodt nödt omkring på högra låret samt bölder på wänstra sidan under armen, mera åkommor befans ej på den dödes kropp.

Modern berättade sjelf om denna sorgliga händelse att hon under sin mans bortovaro tagit barnet till sig i sängen. Barnet hade varit mycket oroligt och sedan hon givit det bröstet lagt det på afstånd med ansigtet wändt ifrån sig, varpå hon insomnat och då hon waknat, funnit barnet dödt. Grannkvinnor intygade att barnet i flera dagar varit sjukligt. Modern frikallades från allt ansvar för barnets död.

 

(Litslena sockenstämmoprotokoll KI:3 (1769-1814)

 

 

 

FAKTARUTA 31- Saltpetersjuderi i Litslena 1814 - 1830                          2013-04-28

 

Under åren1805–1830 existerade en skyldighet för socknarna att till kronan, mot betalning, efter en fastställd taxa årligen leverera viss mängd salpeter per mantal. Salpeter behövdes för tillverkning av krut till armén.

 

16/1 1814

Sockenstämman beslutade att inge en ansökning till Landshöfdingen att på allmänningen Hammar få anlägga en salpeteranläggning för att där koka den salpeter som från år 1816 och framgent ålagts socknen att tillhandahålla kronan.

 

19/6 1814

Å Skålmarken kommer salpeteranläggningen att upsättas, med början den 27 i denna månad.

 

9/2 1817

Uppbörd av den årliga saltpeterskatten, vilja lefvereras densamma directe till Krutbruken så stadnade aflägaren af de här i socknen gemensamt anlagde saltpeterplantlador, som utgöra omkring 53 hemman, uti den underdåniga önskan att få leverera den gärd till de vanliga uppbördsställena i länet.

 

25/1 1824

Anmälde herr Pastor Mag. E. G. Berg att för Salpeter Sjuderi Bolagets i Litslena räkning; blifwit genom egen Sjudare, med egen Kanna och utur egen Plantlada tillwerkadt 25  Ltt (Lispund, 1 Lispund=8,5 kg) saltpeter nästl år, med begäran om sockenstämmobewis deröfwer, och som församlingen kände, att berörde anmälan wore enlig med werkeliga förhållandet, så beslöts, att ett sådant bewis skulle meddelas.

 

1/8 1830

På grund av försummat underhåll är församlingens salpetersjuderiverk så förfallet att det icke utan betydande kostnad kan sättas i verket, beslöts att det skulle försäljas på auction.

 

Källa:

Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1810-1837)

 

 

 

FAKTARUTA 30 – Beredskapsåtgärder i Litslena vid koleraepidemin 1834  2013-03-28

Sockenstämman i Litslena 24/8 1834

Beslutades att byggningen å Skillinge Rusthåll och stugan å stället Björnbo skulle såsom afskiljda ifrån andra boningshus till sjukhus inrättas samt begrafningsplatser nära till sjukhusen inhägnas. (Koleraepidemien).

Sockenstämman i Litslena 11/9 1834

Nödig betjening vid sjukhusen skall städslas. Att hvarje by skall ha i beredskap en tjenlig säng till sjukhusets behof. Det första koleraliket ska begravas på tjenligt ställe på gamla kyrkogården. De öfriga på tjenligt ställe angränsande till denna plats. Alla lik af hvad sjukdom som hälst under det  choleran härjar skall bisättas inom 4 dygn samt all umbärlig folksamling undvikas. Choleraliken begravas utan procession, mot vite af 3 Rdr 16 sh Bco. Den som mottager eller hyser inom socknen passlösa och utsockne tiggare, samt utan gästgifvareskjuts kringresande behörigen förpassade personer såsom sjömän, gesäller, gårdfarihandlande, smidessäljare, forbönder, kommande från smittade orter, böta 3 Rdr 16 sh Bco. Den som upplåter rum till så kallade dansstugor under det choleran hemsöker Riket pliktar 6 Rdr 32 sh banco.

Hvar och en som reser till en ort som offentligen blifvit förklarad för smittad, skall genast undergå Quarantain, på så sätt att  han under tio dygn skall åliggas hålla sig skild från sällskap och uti särskilt rum vistas, vid ett vite af 6 Rdr 32 sh Bco.

 

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1810-1837)

 


FAKTARUTA 29 - Överdådig ringning i kyrkklockorna, Litslena                      2013-02-28

 

Utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Litslena angående ringning i kyrkklockorna. Ärendet återkommer flera gånger genom åren. Texten ”om någon ringde sönder märkena” syftar på att ett snöre hade spänts upp i klockstapeln på vardera sidan, som märke, där klockorna svängde. Om klockorna svängde för högt åt sidorna gick tråden sönder. Detta ofog, som riskerade att skada klockorna, var ett problem i de flesta församlingar. Det var i regel överförfriskade unga drängar som hetsade varandra vid ringningen. Straffen varierade från socken till socken. I en församling blev böterna en kanna (2,5 liter) vin till kyrkan istället för pengar.

 

13/6 1813

För att förekomma owarsam ringning med klockorna, beslöts att  kyrkowaktaren skulle, i synnerhet wid ringningen efter Lik, wara närwarande och tillse at alt ordentligen tilgår samt hos wederbörande angifwa den som beträdes med öfwerdådigt ringande, på det en sådan efter sig företeende omständigheter, må till answar och näppst befordras.

 

9/6 1939

Trampor skulle installeras för att verkställa klockringningen istället för de nötta linorna. Tramporna skulle också medföra lättnad vid ringningen och vara mindre kostsamma att underhålla.

 

16/4 1848

Diskuterades åter åtgärder mot öfverdådig ringning av kyrkklockorna. Om någon ringde sönder märkena. Böter 2 Rdr. Om man, under ringningen, sparkar med foten mot ”klockbredden” skall ett vite af 1 Rdr utgå. Sådana sparkar kan skada klockorna.

Då erfarenheten visat, och ofta, särdeles vid begravningar, ett öfverflödigt antal af obehörigt folk, dels af ringarna sjelfva i klockstapeln upkallades, dels opåkalladt sig inträngde, äfvensom att ringarna vid dylika tillfällen stundom med öfverflödig tractering förseddes, hvarigenom vanligen oordningar och ofog af ofvannämnde art blifvit en följd. Det bestämdes att varning ifrån predikstolen mot detta oskick skulle meddelas.

 

Källor:

Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1810-1837)

Litslena sockenstämmoprotokoll KI:5 (1838-1849)

 

  

FAKTARUTA 28 – Beslut om några ”Lösdrifvare” i Uppsala den 5 Mars 1818    2013-01-28

 

Lösdriveri var förbjudet och straffbart. Lösdrivare var man om man inte hade bostad och arbete så att man kunde försörja sig själv och sin familj. I sådant fall var man en belastning för fattigvården och de som inte kunde bevisa sin hemvist i församlingen utvisades till den församling där de ”hörde hemma”. Landshövdingen hade att besluta i följande tre ärenden den 5/3 1818.

 

Den 5 Mars 1818, Nr 678.

Som saknade laga förfång hade af Stadsfiscalen Ekström till idag blifwit till förhör upkallade.

 

1) Förre Rusthållaren Abraham Stålhand hwilken sade sig wara född i Almunge socken 1768, gift, hafwa 4 barn, hwaraf det äldsta icke ännu fyllt 8 års ålder och, nästliden höst inflyttat hit till staden samt köpt hälften uti en här belägen gård, hwarå han likwäl, i anseende till felande 100 Rd Rgs (Riksdaler Riksgäldssedlar) å den betingade köpeskillingen icke ännu fått upbud. Stadsfiscalen förmälte at då Stålhand icke ännu wore känd som gårdsägare och i anseende Stålhands obemedlade tillstånd fara wore det staden i framtiden kunde betungas med underhållsskylldighet för hans barn hade Magistraten wägrat Stålhand at här Mantals skrifwas och ålade hans flyttning härifrån; Hwaröfwer Landshöfdingens Cancellie. beslut, at, jemte det stadens förbehåll emot skylldigheten, at draga försorg om Stålhands och hans barns samt hustrus underhåll må antecknas, bör Stålhand, tills widare för Kronoutskylldernas beräknande i mantal antecknas. Stålhand hade köpt en gård men hade inte fullgjort betalningen och därför inte fått lagfart (upbud). Uppsalas magistrat hade förbjudit Stålhand att mantalsskriva sig i staden, men landshövdingen upphävde beslutet med motiveringen att Stålhand kunde räknas med i Uppsalas rapportering till Kungl Majt och därmed redovisades en högre kostnad för de obemedlades försörjning, vilket gagnade Uppsala. Däremot gjorde landshövdingen tillägget att Uppsala inte skulle ha skyldighet att underhålla Stålhands familj.

 

2) Gossen Lars Engren, född här i staden 1797 (21 år gammal) af nu afl fadren Murargesällen Engren yttrade, det han någon tid warit för sysslolöshet hållen till arbete å LandsCorrectionsHus (fängelse, på grund av avsaknad av arbete och bostad) men blifwit derifrån frigifwen nästliden höst och anhöll nu at få afgå till Sthlm för at söka tjenst, hwilket honom bewiljades, samt

 

3) Skomakare Lärlingen Johan Eric Engren, född här i staden 1794 och broder till nyssnämnde Lars Engren, tillkännagaf, det han warit förstärkning karl för Sthlms stad och för detta år der mantalsskrifwen hos Skomakaren Sandberg samt Jultiden hitkommit för bristande arbete i Stockholm; Förelades at inom 14 dagar härefter wara med laga sysselsättning försedd.

 

Stadsfiscalen Ekström i Uppsala, kom senare, år 1830, att utreda ett intressant fall av olofligt tillgrepp. Det var en engelsman som polletterade en koffert att landvägen transporteras via skjutshållen från Stockholm till Alsike, medan han själv genomförde en del av resan med ångbåt. Kofferten försvann dock på vägen och Ekström fick ett styvt arbete med att utreda fallet, men det är en helt annan historia.

 

Källa: Länsstyrelsen, Landskansliets Konceptbok AIb:171, 1818

 

FAKTARUTA 27- Frivilligt förbud mot utländska yppighetsvaror i Litslena, 1817 2012-12-28 


Utdrag ur sockenstämmoprotokollet den 30 november 1817.


Af Kongl Majts nådiga förordning af den 30/5 1817 angående nödvändigheten av inskränkning uti införsel och förbrukning av utländska yppighetswaror, med tjenlig erinran att vidtaga sådana beslut, som svarade emot ifrågavarande wigtiga ändamål, och för framtiden kunde äga bestånd. Församlingen, igenkännande med djupaste undersåtelig wördnad och tacksamhet Kongl Majts nådiga å landsfaderliga omsorger så för allmänt som enskilt väl, yttrade sin villighet att, allvarligt bemödande för att bidraga till nyttiga inskränkningar och hämmande av överflöd och yppighet så i föda som kläder; och i sådant avseende stadgade följande förening:


1) att hädanefter icke kläda oss med andra kläder och tyger än af svenska tillvärkningar, hällst sådana, som äro hemvävda och inom socknen och orten brukliga


2) att vid våra måltider, om ock gäster tillbjudas, icke hava mera än 3 högst 4 rätter och då bröllop och gravöl hållas icke över 5 rätter; att därvid icke bruka andra främmande drycker än sådana som till införsel och förbrukning äro tillåtna; och ehuru Caffé ännu icke är förbudit till enskilt bruk, förbinder vi oss dock att i våra hus icke mera nyttja det på eftermiddagarna, samt i sammanhanget härmed iakttaga en noga sparsamhet jämväl af sådana drycker och liquerer vi själva bereda, så att vid bröllop och andra samquäm under måltiden icke tagas mera än 2ne supar brännvin, emedan vad häröver njutas är ett missbruk och anses med rätta för ett överflöd.


3) större kalas, såsom bröllop och gravöl, får icke wärka längre än 2ne dagar, likväl med undantag för föräldrar, barn och syskon, hwadan de så kallade sven- och möquällar, ungmorsdagen (första dagen vid ett bröllop vigdes brudparet, andra dagen, "ungmorsdagen",  firade man bruden som nu blivit "ungmor", den tredje dagen tog gäster och brudpar avsked av varandra) eller hemkomöhl, äfven husförhörscalas, såsom överflödige och kostsamma, varder ifrån denna dag alldeles afskaffade, hälst och nu del häraf redan genom serskilda Kongliga Resolutioner uttryckeligen äro förbudna.

4)  förenen vi oss om att hädanefter icke anskaffa andra husgeråd och meubler än de, som äro inom landet producerade och af dess egna produkter; dock likväl tillvitet, och hwad vi förut äga, förbruka


5) husfäder och husmödrar förbinda sig ock att hava noga tillsyn och på barn och ungdom, (åtminstone till 21 års ålder) att de är under växande ännu icke få vänja sig vid hetsiga drycker brännvin, kaffe, eller nyttja tobak, såsom förderfligt och skadligt och vilja vi anse den ungdom som sig annorlunda förhåller, för illa uppfostrad, olydig och vanartig.


6) under vår frivilliga överenskommelse, hoppas och förmoda vi, att icke någon ibland oss motverkar, genom ett annat förhållande, än vad här stadgadt är, hällst en sådan icke kan undgå att utmärkas som opatriotiskt sinnad och sin överhets nådiga och välgörande vilja och avsikter ohörsam. Och önska wi på det okunnighet icke må förebäras, att denna vår förening måtte från predikstolen årligen uppläsas.

 

Slutligen yttrade församlingen, att i händelse något stadgande härutinnan, till likhet för hela länet, skulle vidtagas, överlämnade de till länets vördade och älskade hövdinges upplysta beprövande att göra de ändringar härvid, som för detta ändamål kunna vara tjenliga.

E. G. Berg Comminister, Johan Stolpe Organist, Jan Andersson i Sneby, Jan Olsson i Tibble, Eric Ersson i Hällby, Anders Andersson i Tyresta, Eric Ersson i Tyresta.

 

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1810-1837)

 

 

FAKTARUTA 26 - Gustafs förtroendeuppdrag i Litslena socken                  2012-11-28

 

 29/11 1835

§3. Förklarade Anders Andersson i Skillinge (Gustafs förmyndare under uppväxten) såsom sednast vald magasinsföreståndare sin önskan att sin befattning såsom skrifvare få till Rusthållaren i Sneby, Hagström, öfverlämna enligt dem emellan träffad öfverenskommelse. Socknemännen ansåg dock med den antagna ordningen sådant icke öfverensstämma, hvarföre Anders Andersson borde vid nämnde befattning förblifva, honom dock obetaget att Hagström om nödigt biträde anlita, och med honom på sätt godt syndes kunde, öfverenskomma.

 

13/3 1836

§1 Utsågos till Ledamöter i 1836 års BeredningsCommité med denna församling Högvälb Herr Baron C. Falkenberg på Åby, Cantorn och Organisten Hr G. J. Öberg, Rusthållarna unge Anders Ersson i Wiggeby och Gustaf Hagström i Sneby samt Skattebönderna Jan Andersson i Tyrsta och unga Anders Andersson i Skillinge, hvilka sålunda i nämnde egenskap böra å Litslena Gästgifvaregård d 8de instundande April kl 11 förmiddagen sig inställa.

 

16/10 1836

G. Hagström utses tillsammans med 6 andra betrodda att granska af Konungens Befallningshafvandes (landshövdingens) förbättringar av Sockenmagasinets reglemente. Rapport avlades vid sockenstämman en vecka senare den 23/10.

 

15/4 1837

Valdes till revisorer af om tilländagående Eclesastik Års räkenskaper öfver kyrko- och fattig cassorne, Högvälborne Herr Baron C. Falkenberg på Åby och Rusthållaren Gust. Vilh. Hagström i Sneby.

 

21/5 1837

G. W. Hagström har justerat sockenstämmoprotokollet tillsammans med  C. Falkenberg och Anders Ersson i Fiskvik.

 

9/6 1939

Till sexmän för Sneby rote, 1 år, utsågs Jan Andersson i Tyrsta och till brandsyningsmän, 1 år, utsågs, för Sneby rote, Matts Mattson i Kälsta och G. W. Hagström.

 

19/9 1841

G. W. Hagström utsedd till sexman för ett år för Sneby rote.

 

Källor:

Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1810-1837)

Litslena sockenstämmoprotokoll KI:5 (1838-1849)

 

 

 

FAKTARUTA 25 - Diverse sabbatsbrott i Litslena 1816                                         2012-10-28

.
Händelser i Litslena strax innan Maja och Gustaf flyttade till Uppsala.

 Utdrag ur sockenstämmoprotokollet den 7 Julii 1816:

Över det angivande hos Prosten, att bonden Lars Andersson i Fiskvik skulle på tredje söndagen den 16:e sistlidne juni, under gudstjänsten uppehållit sig på krogen å gästgivaregården; följande personer skulle veta och nu förhöras:

1: Rusthållaren Jan Mattsson i Kählsta berättade att han sistlidne söndag på anmodan af snickaren Erik Carlsson i Fiskvik att vara honom följaktig till Litslena gästgästgivargård för att efter se om någon vore sittande på krogen och funno där under gudstjänsten bonden Lars Andersson i Fiskvik, vilken befanns av starka drycker vara ankommen.

2: Torparen Lars Olofsson på Ullstämma ägor, som efter predikans slut uppgått till gästgivargården, instämde i Jan Mattssons afgivande, med tillägg att skräddaren Widell äfven befant sig där i Lars Anderssons sällskap.

3: Lars Larssons dräng i Fiskvik Erik Ersson berättade, det han också hört Lars Anderssons målföre (röst) i krogstugan, vid det han gått över gården.

4: Jan Anderssons dräng i Hummelsta Erik Larsson, att han, sedan han påträffat liket *) som samma dag begrofs, uppgått till gästgivargården, och där på krogen funnit Lars Andersson och skräddare Widell.

5: Skräddaren Widell i Westra Wellinge berättade, att bonden Anders Olsson i Tibble och stalldrängen vid Djurby Pehr Larsson, äfven varit inne under en gudstjänsten på krogen, att han, Widell, som var törstig, begärt och fått 1/2 stop dricka af krögerskan.

Som målet ej vidare hör det till socken stämmans befattning, utan skulle till tinget förvisas, så lät församlingen härvid bero.

Källa: Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1810-1837)

 *) Den som begravdes den 16 juni 1816 var ”Bonden Anders Anderssons i Hummelsta hustru Brita Lisa Ersdotter”, som avled den 8 juni i ”barnsbörd”, 31 år och 11 månader gammal.

Källa: Litslena dödbok C:3 (1796-1846)

   

 

 

 

 

FAKTARUTA 24 - Angående den exekutiva försäljningen av Häflinge 1819   2012-09-28

.

Den 27 Mars 1819, Nr 1251.

1819 d. 27 Mars passeradt angående auction å Häflinge.

 

Då den till idag utlysta executiva auction å Rusthållaren Anders Erlandssons ägande Rusthåll Häflinge i Lillkyrka socken, skulle företagas, infann sig ingen speculant hwarföre Landshöfdinge-cancelliet, föranläte samma auction till en annan, framdeles utsättande dag, upskjuta.

In fidem, Carlsson.

 

Den 2 April 1819, Nr 1371.

Allmän kungörelse

Den executiva auction å Rusthållaren Anders Erlandssons ägande 1/2 Mantal Skatte Rusthåll No 62 wid Majorens Esquadron af Kongl Lifregementets Dragon Corps, Häflinge, beläget i Lillkyrka socken och Trögds härad af detta Län, som genom Landshöfdinge-Embetets kungörelse af den 19 December 1818, war bestämd att förrättas härstädes den 27:de sistledne Martii har, i afsaknad af speculanter, icke kunnat då försiggå, utan kommer den samma i stället, att werkställas här å Lands-Cancelliet klockan 12 på dagen, Onsdagen den fjortonde (14:de) nästinstundande Julii, genom upp- och afslag. Om fastighetens beskaffenhet kan underrättelse erhållas så wäl härstädes, som hos Krono- Befallningsmannen Morén i Enköping. Köpesumman bör hit inbetalas genast eller sist inom En Månad efter auctionen och inroparen wara försedd med wederhäftig borgen, om han icke är personligen känd för full säkerhet; hwilket äfwensom att egendomen föryttras uti det skick den befinnes, men utan gröda och inventarier, samt att med tillträdet förhålles enligt 5 Cap 8§ UtsökningsBalken, härigenom warder tillkännagifwet.

Upsala slott i Lands-cancelliet den 2 April 1819

På LandshöfdingEmbetets wägnar

AND. HJERPE                                         J. A. CARLSSON

 

Den 13 October 1819, Nr 3439.

Ldshfds (Landshöfdingens) i Upland utslag uppå Corporalen G. Norbergs ansökning, at Nman (Nämndeman) Jan Carlsson i Wallby by, hwilken å utmätningsauction den 14 nästlidne Julii inköpt 1/2 mtl Rusthåll i Häflinge, Lillkyrka socken måtte åläggas at godtgöra de i samma Rusthåll intecknade sökanden tillhöriga fordringar, den ena stor 1508 Rd (Riksdaler) 42 sh (shillingar) 8 rst(runstycken) Bco (Banco) och den andra stor 1910 Rd 20 sh 5 rst Rgssedlar Riksgäldssedlar) jemte ränta och kostnadsersätning. Hwaröfwer Jan Carlsson sig förklarat deremot sökandens påminnelser aflemnat. Gisl. Ups. sl. Lcanc. d 14 Oct 1819.

 

Detta mål har jag i öfwerwägande tagit. Och emedan hkden (huvudkäranden) Jan Carlsson har uti en den 14 nästl Augusti till Landshöfdingen ingifwen skrift protesterat all werkan af ofwanberörde auctionsinrop, derjemte andragit, det han emot samma auctionsförrättning i Höglofl Kgl Swea Hofrätt anfört beswär. Ty och då giltigheten af samma andragande icke kunnat å sökande sidan bestridas finner jag mig, för det närwarande at innan högbemäldte rätt dess yttrande öfwer samma beswär meddelat, icke kunna förpligta Jan Carlsson, at ifrågawarande intecknade summor, godtgöra. Den missnöjde etc...

 

Den 24 December 1819, Nr 4395.

Till Herr Morén angående köpeskillingen för Häflinge Rusthåll

Tit. (Mottagaren av denna skrivelse) Har at förständiga Nämndemannen Jan Carlsson i Wallby by, hwilken å utmätnings auction härstädes den 14 nästlidne Julii inköpt Häflinge 1/2 mtl Rusthåll, det honom åligger, at genast hit inbetala köpesumman, till så stor andel som icke får med inteckningshafwandens begifwande innestå, derest icke Jan Carlsson gitter wisa sig hafwa den hållne auctionen öfwerklagat. Upsala slott Landscancellie d 24 Dec 1819.

 Källa: Länsstyrelsen, Landskansliets Konceptbok AIb:172, 1819

  

 FAKTARUTA 23  Eldsvåda i Sättrarna, Litslena år 1825      2012-08-28

                          

Sockenstämman den 4 april 1825: 

§1. Sedan församlingens ledamöter efter vederbörlig kallelse voro församlade, och ytterligare framställning blifvit gjord om den olycka, som nyligen träffat Torparen Eric Ersson i Sätrarne, i det hela hans gård, jämte all hans egendom blifvit ett rof för lågorna, och han derigenom med Hustru och barn försatt utan tak öfver hufvudet och föda öfver sommaren, så stadnade församlingen; under säker öfvertygelse att ingen i socknen vore som icke behjertade hans iråkade öma belägenhet, i det beslut att, till hjelp och understöd för dess första behof genast sammanskjuta af hvarje helt mantal och proportionaliteter af de mindre En Riksdaler Riksgäldssedlar och 4 kappar (1 kappe = 4,58 liter) säd, hälften råg och korn. Penningesammanskottet åtogo sig sexmännen att i hvar sin Rota uppbära och till Pastor aflämna; som för det redogör, och säden upphämtar Eric Ersson sjelf. Under öfverläggningen härom, anmälte Dragon för Östersta Rusthåll Johan Sund, det han med sina kamrater inom socknen af samma Corps redan träffat den öfverenskommelse att de med 8 Skillingar Banco på man skulle bidraga till denna vackra gerning, samt utfäste sig att medlen uppbära och dem till Pastor äfven aflämna. 

Källa:

Litslena sockenstämmoprotokoll KI:4 (1810-1837)

 

 

FAKTARUTA 22 – Juliana Hallerström, Enköpings-Näs                                           2012-07-28

 En prästdotter från Enköpings-Näs, Juliana Carolina Hallerström, kom att få en roll ”i utkanten” av handlingen om Gustaf, för, efter Majas död 1817 gifter Sven Bladh om sig med henne den 17/3 1820 i Enköpings-Näs kyrka.

Lysning hölls den 20/2, 27/2 och 5/3. Vigseln skedde den 17/3 mellan, ”Logarfvaren Hr Sven Ludvig Blad från Upsala och Demoiselle Juliana Carolina Hallerström uti Enköpings-Näs prestgård. Brudgummens frejd god, är christelig och har aflemnat afvittringsbetyg. Brudens giftoman, Comministern G. L. Hallerström i Wittinge har gifvit sitt bifall.”

 Julianas pappa, Anders Ludvig Hallerström, hade varit präst i Enköpings-Näs från 1797 till sin död 1817. Mamman hade avlidit före fadern samma år. Fadern var död och giftoman för Juliana blev därför brudens 15 år äldre bror, pastorn i Vittinge, Gustaf Ludvig Hallerström.

 

Juliana flyttar till Sven i Uppsala i samband med giftermålet. De får en son, August Ludvig, i oktober 1821. Familjen flyttar runt i Uppsala och bor på många ställen. Kvarteren Lejonet, Sala, Kaniken, ”till Kungsgatan” och slutligen till gård No 1 i kvarteret Kroken.

Sven sadlar om efter sin konkurs och blir ”trakteur” istället för garvare.

 

Juliana och Sven får inga fler barn och de förlorar dessutom sonen August Ludvig endast 10 år gammal. ”Tracteuren Bladhs son Scholaris August Ludvig, avled den 22 December 1831, Watten i Hufvudet, 10 år gammal, Begravd den 27 December 1831.”

 

Juliana blir änka drygt 3 år senare när Sven avlider av ”Wattsot”, 45 år gammal. Sven är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

 

Källor:

Enköpings-Näs C:3, 1738-1858

Enköpings-Näs AI:8, 1817-1823

Upsala Domkyrkoförsamlings födelsebok, CA:6, 1813-1854

Uppsala Domkyrkoförs AIA:6B, 1816-  

Uppsala Domkyrkoförsamling AIA:7B, 1831-1835

Uppsala domkyrkoförs AIA:7D, 1831-1835

Uppsala domkyrkoförsamling dödbok, F:4, 1818-1846

”Begravda i Sverige”, cd från Sveriges släktforskarförbund

Uppsala domkyrkoförsamling Oic:1 Gravbok 1799-1950

Uppsala domkyrkoförsamling Oic:2 Namnregister 1800-1900-talen

Uppsala domkyrkoförsamling Oic:3 Gravbrev

 

  ”


FAKTARUTA 21 – Efterlysningar den 21 Junii 1822                                           2012-06-28

Vid sökandet efter vad som hände Sven Bladh efter Majas död så påträffades ett antal uppgifter av allmän natur som kan vara av intresse för att visa vad som avhandlades vid den här tiden. Den här faktarutan är ett exempel på det.

Den 21 Junii 1822, Beslut Nr 2574.  

Allmän efterlysning

Uppå wederbörande begäran efterlyses:

1o Lifstidsfången å Carlstens fästning No 110 Johan Söderquist, hwilken född i Östergöthland, 42 år gammal, 5 fot 5 tum lång, af stark kroppsbyggnad med mörka hår och ögonbryn swartbruna ögon, spetsig näsa, blekt pussigt ansigte, från fästningen rymt natten till den 31sta sistl Maji;

2o förre Artilleristen Jonas Palmgren och Quinspersonen Maria Petersdotter, hwilka för flera stölder häcktade och dömde natten till den 27:de sistl Maji, genom golfwet brutit sig ut från Aspelands härads fängelse å Målilla Tingsställe och på flykten kommit, Palmgren omkring 40 år gammal, af lång stark kroppsbyggnad, med mörka hår och ögonbryn samt blå ögon och Maria Petersdotter af lika ålder, fetlagd med koppärrigt ansigte; Skolande Krono- och Stads Betjente i Länet sorgfälligt efterspana dessa rymmare, wid ertappandet dem genast gripa och under säker bewakning till Slottshäktet insända.

3o Gossarne Anders Pehrsson och Lars Pehrsson, hwilka den 25te sistl Februarii från deras moder, BewäringsSolldat-Enkan Catharina Larsdotter å Swista Bys ägor i Ramsta socken, bortgått utan att sedermera hafwa återkommit eller lemnat underrättelse om deras tillhåll, warda, efter derom af henne gjord begäran efterlyste, men anmodan till en hwar som om deras wistande kan äga kunskap, sådant härstädes anmäla, warande efter upgift, Anders Pehrsson 14 år gammal, med trindlagdt ansigte, ljusa hår och ögonbryn, wid afwikandet klädd i grå wallmars jacka, randiga yllebyxor, hwita ullstrumpor samt flor och läder Cachette, och Lars Pehrsson, 11 år gammal, med mörka hår och ögonbryn, klädd i randig ylle jacka och byxor, swart hatt, hwita ullstrumpor och flor. Kongl Öfwer Ståthållare Embetet i Stockholm samt Kongl Maj:ts Befallningshafwande i öfrige Länen anmodas och att låta efterlysa desse gossar.

(”Gossarna” kom tydligen tillrätta så småningom för i församlingsboken för Ramsta står på sidan 114 att de flyttar till Delsbo 1828. Kanske var det dit de begav sig när de rymde.)

Upsala slott i LandsCancelliet den 21 Junii 1822.

På Landshöfdinge Embetets wägnar, A. Wistrand, C. O. S. Lind

 


FAKTARUTA 20 - Farbröderna Lars Peter och Anton Hagström inför rätta, del 3          2012-05-28


Forts från föregående faktaruta:

Avsnitten med kursiv stil i texten nedan är kommentarer och förklaringar.
Text med rak stil är direkta citat.

25/10 1819 Vid det här tillfället var alla närvarande utom L.P.
”hvilken sades hafwa bortrest till Stockholm.” Målet sköts upp.

1/10 Då var L.P närvarande men inte A.A.. Målet sköts upp igen.

8/11 ”Alla tidigare protokoll kunde nu upläsas och justeras.” De inblandade vidhöll sina respektive uppgifter. ”Ramström meddelade att han wille inkalla och förhöra Skepparåldermannen Amilon. L.P. ansåg det wäl wara onödigt med detta förhör och skulle onödigtvis försena målet”. Rätten beslutade dock att den ”icke kunde förwägra Ramström detta” utan målet sköts upp.

15/11 Nu verkade L.P. ha tröttnat på alltihop, för:

”Anton företädde vid detta tillfälle en fullmagt af sin broder L.P. at denna dag och hädanefter å hans wägnar swaromål afgifva, men A.A. hvar hvarken sjelf eller genom ombud tillstädes. Amilon bekräftade att de 17 stockar som huggits föregående winter å nämnda skogslott använts till att upbygga en jagtstufwa på Antons mark, men att han sjelf icke warit med folket i skogen när timret till nämnda stufwa höggs och framkördes. At han sjelf icke bifallit att något af nämnda skogslott eller utom Björndals hage skulle huggas, och hvar dessa verkligen war huggna och deras antal kunde hans dräng Jan säkrast uplysa om. Ramström begärde derföre at till en annan dag inkalla denna dräng, och dessutom yrkade att L.P. icke skulle tillåtas att genom ombud finnas i målet utan åläggas att personligen närvara. Rätten beslutade att L.P. skulle personligen sig infinna vid målets handläggning.” Målet sköts upp.

22/11 L.P. och Anton Hagström infann sig men inte A.A. Amilons dräng Jan Jansson hördes men inget nytt tillfördes målet.

Käranden ansåg nu målet avslutat och svarandena anhöll att till nästa dag inkomma med sina slutpåståenden. Detta biföll rätten med tillägget att Anders Andersson borde inkallas. 

29/11 Slutplädering

L.P. sade igen att ”han borde från målet vara skiljd enär han köpt stockarna af sin broder enligt köpekontrakt”. Anton hävdade ”att han icke befallt att stockarna skulle huggas på Stads Cassans skog utan att huggningen der skett af misstag af de drängar som utfört huggningen”.

Åklagarens slutanförande

”Efter en änteligen fulländad ledsam undersökning och respective Domstolns osparde möda, at få utredt det sanna och värkliga förhållandet uti målet, angående åverkan å Stads Cassans enskilte Gåsinge skog, emellan mig å Cassans vägnar kärande, Lars Petter Hagström och Anton Hagström samt Drängen Anders Andersson i Knutsberg svarande, lärer ej annat återstå än at nu afgifva mina slutliga påståenden. Lyckligt nog, at denna rättegång, som förorsakat både betydelig kostnad och mycken tidsspillan änteligen blifvit så utredde genom de, under densamma, afhörde vittnens berättelser beledsagde med så bindande skäl och omständigheter at Edgång icke här kan komma ifråga, den må hända af fruktan för lagliga bestraffningar ofta nog en mindre uplyst eller må hända en fräck Religionsföracktare nedsligt begår, för befrielse från ett brått som likväl förr eller sednare, ja äfven ofta nog hör i tiden. Min mening med detta utfall är ingalunda lämpeligt hit; ty saken är fullkomligen utredd och personerna som saken angår, hafva inför dennas respektive Domstoln redan uti ett annat mål, styrkt, med tillförlitliga facta, at de äga så mycket  och försvarlig Christendomskunskap, som fordras för at icke begå mened. Mitt slutliga påstående blifver änteligen:

1o Emot Lars Petter Hagström och Anton Hagström, som genom vitnet Frösslunds berättelse äro öfvertygade at hafva vållat de åtalade förbrytelser, så medelst at de befalt sitt folk hugga och anvist dem stället där den åtalade åverkan blifvit föröfvad hvilket äfvenväl Drängen Anders Andersson från Knutsberg vidgått, samt vitnet Eric  Erik Olsson bestämt sagt at det i beslag tagna timret timme värkeligen är hämtadt ur Gåsinge skog, det måtte de gemensamt dömmas till skade ärsättningen trettio två schillingar för hvarje Träd efter åsatte värdet eller för Fyratio stycken Tjugusex Rd 32 sh Bco och hvar för sig till böter enligt 10 Cap 1 och 5 §§ Bygn Bken, jemförde med Kongl Förordningen om skogarna i Riket af . Ut uden 5 Augusti 1805, samt Kongliga Höga Befallningshafvandes särskilte förbud emot all skogsåverkan å Gåsinge skog af den 12 October 1805.

2o Vidkommande dernäst Drengen Anders Andersson från Knutsberg, så har han vidgådt, at han på Hagströmmarnas befallning huggit 24 stycken timmer som troligen kan hafvas skedt, under den förmodan hos honom, at det anviste stället der hygget skulle verkstälas vore en Hagströms tillhörig; men, som det numera under Rättegången är utredt att hygget värkeligen skedt på Stads Cassans lått, så kan jag icke undgå at emot honom yrka enahanda ansvar som emot hans medbråttslige.

3o påstår jag sluteligen at få bestridde utgifterna, tidsspillan, med mera godtgjorde med Femtio sex Riksdaler 13 schillingar Banco efter vidfogade Räkning, ej noga uptagne; äfvensom af Anders Andersson enskilt Två Riksdaler Banco för hans sednare kallelse, som uti Räkningen ej finnes uptagen.

I öfrigt hade jag väl billigt skäl att yrka serskilt ansvar å Herrar Hagströmar, för d som de obefogade tillvitelser de gjordt under denna Rättegång; men det alt efterskjänker jag dem, önskande at de med tiltagande ålder vise varda månde. Strengnäs den 22 November 1819. Arvid Carlberg gm Ramström”.blivit

Dom

Rätten dömer L.P. och Anton att
”böta för att de föranstaltat åwerkan af 31 st timmerstockar å Stads Cassans skog hvarsina 10 Rd 16 sh eller 16 sh för hvarje stock, samt A.A. för att han huggit 24 st af dessa stockar, efter lika beräkning 8 Rdr; äfwensom de alla tre skola erlägga witet enligt gällande witesförbud med 10 Rdr Bco hwardera; hvarförutan Anton Hagström enligt betyg från den 9 januari dels låtit använda dels försålt alla 40 stockarna, åläggas att till Stads Cassan 20 Rdr 16 sh Bco. Skolande de alla tre ersätta kärandens rättegångskostnader med 25 Rdr Bco.”

Källa: Strängnäs Rådhusrätt och magistrat, AI:54, 1819

 

FAKTARUTA 19 - Farbröderna Lars Peter och Anton Hagström inför rätta, del 2
2012-04-28


Forts från föregående faktaruta:

Drängen Anders Andersson (A.A.) fick vittna och berättade att
: ”så tillgått med hygget att L.P. tillsammans med hans dåvarande dräng Eric Wanselius, tillsagdt A.A. att följa dem ut till Gorsinge skog at hugga timmer och hvarföre de med L.P. och af honom skjutsad, farit ut till Björndals hage och der huggit timmer 2ne dagar til ett sammanlagdt antal af 44 stockar, alla å StadsCassans skogslott det både Anders och Wanselius då altför wäl wetat, at under det hygget af de bägge sistnämnda gjordes, L.P. setat på wakt wid Björndalen äfwensom han sagdt, se efter om någon af Stadsbetjenterna skulle komma ut till skogen samt då kunna blåsa i en medhafd jacktpipa, til tecken för de huggande att då hålla upp med huggningen; at Anders, Wanselius, Frösslund och en piga, Anna, som är i tjenst hos änkan Hagström, (L.P.:s mor) sedan hemkört timret, som skedt ett par aftnar eller nätter, och hvarvid stockarna alla lagdts i gränden vid gården No 78 efter L.P.:s anvisning och för hans räkning utan att Anders begagnat någon enda af stockarna, och hade Anton Hagström wäl och befallt Anders göra hygget å Stads Cassans skog, men icke såsom L.P. varit med i skogen och anvisat hvar hygget skulle ske utan endast följt med till Björndaln hvarförutan Anders påstod at detta timmer huggits i mars månad sistlidet år, men det Anton Hagström gemensamt med Amilon låtit hugga i deras egande skogslott vid Gorsinge til en stufwubyggnad skedt sednare på wåhren eller på sista föret.”

L.P. förnekade vittnesmålet och hävdade att A.A. var rusig och i ett sådant tillstånd talade emot sanningen, och menade att Stadsfiscalen Tillström skulle finna A.A. oredig, vilket Tillström förnekade.

14/4 Åklagaren ville höra pigan Anna Persdotter i tjänst hos Enkan Hagström, (L.P.:s mor) men L.P. ingaf det jäf att hon var hans piga och inte hans moders och skulle bevisa att hon var mantalsskrifven hos honom, och bad om rådrum för detta, vilket käranden medgaf trots att han ansåg detta påstående för alldeles osann. Målet sköts upp.

26/4 Pigan Anna Pehrsdotter var nu tillstädes, och L.P. ”
afstod från sitt tidigare anmälda jäf samt medgaf hennes hörande. Anna hördes och började yttra åtskilligt som icke röjde särdeles begrepp och kännedom af edens wigt, hwarvid Ramström hemställte om icke Anna som syntes lätt att missledas måhända nu kunde borde förwisas till presterskapet, för at få nödig undervisning och rediga begrep om sina åligganden som wittne. Rätten beslutade att tills vidare upskjuta Annas afhörande som wittne samt förvisa henne till vederbörande presterskap att der under 2ne veckors tid, minst 4 ggr hvar vecka, så widt det af presterskapet anses nödigt låta undervisa sig i sin christendom.” Målet sköts upp.

Det är med många förhinder som pigan till slut kan få vittna. Det tog två och en halv månad och målets uppskjutande 4 gånger innan Anna kunde förhöras. Dels så verkar hon vara uppmanad att spela okunnig inför tinget. När hon sedan kallades för att undervisas i tio Guds bud och katekesen så hade hon av sin matmor kommenderats i arbete så att hon inte kunnat träffa prästen. Pastor Graffman ger upp försöken att undervisa ”denna 30-åriga piga”, men avger kommentaren: ”
hon skulle kunna vara mera insigtsfull, än hennes svar röja. Ty människor se allenast det för ögonen är, men Gud ser till hjertat.” Strengnes d 20 Maij 1819, W Graffman”

Uppdraget att undervisa Anna gick istället till vice pastor Plougstedt, som en månad senare, den 21/6, avgav följande utlåtande:

"Till följe af Lofliga Rådstufwu Rättens utslag af d 24 Maj detta år, har Pigan Anna Pehrsdotter, flera gånger i hwarje wecka, hos undertecknad sig inställt, att njuta underwisning i Christendomen, synnerligen i de delar deraf som röra Edgång. Och har hon befunnits både till innan- och utanläsning högst swag, och till begreppet mycket ofattlig. Dock har hon wid den närmare tillämpningen på wikten och wärdet af en, inför Gud, den allwetande och allsmäktige, aflaggd Ed, som henne allwarligen och ömt blifvit förehållen synts, så widt jag kunnat utröna, känna sin förbindelse att fritt och utan förbehåll tala sanningen. Att, för öfrigt komma längre i Christendomskunskap med denna tretioåriga person kan swårligen förmodas, eller ens genom hwilka kraftigare åtgärder man hälst må widtaga, åstadkommas. Attesteras Strengnäs d 9 Junii 1819, A. Plougstedt, Domkyrkoadjunct”.

Anna fick till slut vittna och berättade bl a:
”..att hon om wintern 1818 efter tillsägelse såwäl af L.P. som af Anton följt med ut till Björndaln och af de timmerstockar som låg på stora winterwägen hemkört 2ne stycken åt Hagströmarna, at drängarna Anders och Wanselius wäl warit med samt kört hem sitt lass, äfwen med två stockar på hwardera, alt ifrån samma ställe och för Hagströmarnas räkning, at Anton då och varit med ute til Björndaln men ej kört något timmer hem.

Nu ville åklagaren höra Wanselius men denne rapporterades flyttad och målet sköts upp tills hans nuvarande bostadsort kunde utrönas.”

12/7 Efterforskningarna efter Wanselius var utan resultat: ”.. något hopp ej vore det widare efterforskningar efter honom skulle lyckas, derföre sade käranden sig ej hafva fler wittnen i målet att åberopa och önskade dess afslutande. De öfriga parterna ansåge sig nöjda at afsluta målet och dom skulle meddelas den 6 September.”

6/9 Alla parterna infann sig utom A.A., eftersom alla inte var närvarande kunde ingen upläsning och godkännande af tidigare protokoll göras innan dom skulle fastställas, hvarför målet uppsköts till den 20:e i denna månad.

20/9 A.A. infann sig inte heller den här gången, men osäkerhet förelåg om han verkligen hade fått kallelse i laga ordning. Målet sköts upp.

4/10 Alla var nu på plats samtidigt, men: ”... i ansende till et företaget målningsarbete i Stadshussalen kunde något vid detta mål ej eller nu tilgöras utan skulle vederbörande återkomma d 25 i denna månad.”

Man tror inte det är sant. Nu har man efter 10 månader lyckats baxa målet ända hit och lyckats få alla inblandade att närvara samtidigt, vilket inte varit lätt. Då går det inte att hålla ting för att stadshussalen skulle målas!

Målet avslutas i nästa faktaruta.

Källa: Strängnäs Rådhusrätt och magistrat, AI:54, 1819

 


FAKTARUTA 18 - Gustafs farbröder Lars Peter och Anton Hagström inför rätta, del 1 
                                                                                                                     2012-03-28

Avsnitten med kursiv stil i texten nedan är kommentarer och förklaringar. Text med rak stil är direkta citat.

Arvid Carlberg som var Rådman i Strängnäs och Stads Cassans föreståndare stämde den 11 januari 1819 ”Hofrättsauscultanten” Lars Peter Hagström inför Strängnäs Rådstufvurätt. (Stads Cassans föreståndare var motsvarigheten till dagens finansborgarråd och därmed ansvarig för stadens egendom.)

En del av stämningen löd som följer:

 ”Sedan det hos mig anmält blifvit det Hof Rätts Auscultanten L. P. Hagström skolat på Vinterföret sistlidne Våhr genom sitt tjenstefolk, hafva låtit hugga och framföra Fyratio sex stycken Timmerstockar, från en skogspark uti den så kallade Björndahlshagen, hvilken skogspark är enskilt Stads Cassan tillhörig, för dess ägande uti Gårsinge jord, föranlåtes jag å denne Hagström begera lagens kallelse och stämning under det han, skola begådt en ny olaglighet, måtte ådömmas straff för sin förbrytelse efter Allmänna Lagen, Kongliga Förordningen om skogarna i Riket af år 1805”.

Lars Peter Hagström (hädanefter kallad L.P.) har alltså varit på stadens allmänning och huggit timmer. Carlberg och L.P. är gamla antagonister och har varit motparter i flera tidigare mål vilket Carlberg formulerade i stämningen som att L.P. nu begått en ny olaglighet.

Det här var starten på en lång rättsprocess som visade prov på stor uppfinningsrikedom när det gäller att förhala och försvåra målets handläggning. Det känns mer som en personlig envig mellan L.P. och Carlberg än en tvist om 46 timmerstockar, vilka i och för sig betingade ett högt värde.(24 shilling/stock, tillsammans 23 Riksdaler). Målet kom att pågå hela året 1819 och sköts upp vid 21(!) tillfällen.

L.P. inledde med att invända att han inte trodde sig vara behörigen stämd eftersom han menade att det bara var Stadsfiscalen som ägde rätt att åtala för åverkan å stadens skog. Rätten ogillade invändningen.

L.P. fortsatte sitt försvar med att skylla på Anton och sa att han köpt stockarna av honom så han borde åtalas i stället och att L.P. borde skiljas från målet. Åklagaren begärde att Stadsbetjenten skulle hämta Anton direkt för att höras. Stadsbetjenten återkom efter en stund med besked att Anton inte var hemma. Rätten beslutade att åtala både L.P. och Anton. Målet skjuts upp första gången.

När målet återupptogs 10 dagar senare hade Anton fortfarande inte påträffats. Stadsfiscal Ramström sa sig kunna bevisa att Anton var bortskickad från staden av L.P. för att han inte skulle kunna kallas in. Kallelsen av Anton skulle fästas å hans husdörr och införas i allmänna tidningarna. L.P. anförde att han trodde Anton skulle vara tillbaka om 8 dagar och ansåg inte kallelseförfarandet lämpligt. Rätten beslutade att Ramström får använda det förfaringssätt han finner tjänligast för att få Anton instämd till nästa rättegångstillfälle. Målet skjuts upp för andra gången.
Det fortsatte i samma stil.

L.P. förklarade att stockarna inte var huggna på Gorsinge skog. Åklagaren frågade var de var huggna. L.P. svarade att det var åklagarens sak att bevisa.

"Nu hördes 2ne vittnen.

Trädgårdsmästaren Anders Frösslund och Bonden Eric Olsson i Skråhäll, Åker:

Att de förliden winter efter begäran af såwäl L.P. som Anton Hagström kört timmer med hästar och kälkar för lega åt bemälte bröder ifrån Björndals hage till staden där timret efter L.P.:s anvisning lagdts i gränden utanför porten til den gård No 78 som svaranden bebor, att samma körning af vittnena gjorts 2ne dagar på det sätt att timret framkörts utur skogen ut på wintervägen öfver Björndals hage först om dagarna, samt om aftnarna hem til staden, at såwäl Lars Peter som Anton, jemväl biträdt wid samma körning med en häst och 2ne oxar hvardera dagen, men huru många stockar sålunda hemförts wiste wittnena ej widare än efter Petter Hagströms utsago at de skola warit 40 st til antalet som förut warit huggna å Gorsinge skog i Björndals hage och efter hvad wittnena då trodt å hwars skogslott däri Anton Hagström är delägare, wetande wittnena ännu ej at stockarna warit åwerkade å Stads Cassans Gorsinge skog emedan skilnadslinierne i skogen woro wittnena okända. Tilläggande wittnena på frågor derom at de wäl trodde sig kunna på stället utvisa stubbarna efter ifrågavarande stockar, hvilka varit mäst af tall och endast några få af granträd men dock alla sådana att de med skäl kunde få namn af timmerstockar; att wittnet Frösslund mindes det 18 stockar ena dagen blifvit hemförda samt något färre andra dagen, men kunde ej angifva någon summa af hemförda timmerstockar, som Hagströmarna låtit börja timmerkörningen en dag förut.

 Anton förklarade att han å sin gemensamt med Skepparåldermannen C. W. Amilon ägande skogslott No 2, deraf en del är uti så kallade Björndals hage, låtit samfällt med Amilon hugga 40 st timmerstockar. Tilspord om de 40 stockarna voro huggna i samma lott, svarade Anton att 25 vore huggna å nyssnämnda lott, men hvar de andra 15 huggits wille han ej uplysa.”

 Målet sköts upp två gånger för inkallande av vittnen som dock inte anträffades för att delge kallelsen. Anton anförde att ett av vittnena drängen Anders Andersson (A.A.) inte skulle få vittna eftersom han var den som huggit stockarna.

Vi är nu framme vid den 23 mars och åklagaren planerade en syn av stubbarna kl 3 samma eftermiddag där Trädgårdsmästaren Frösslund skulle peka ut dom för att se på vems mark de var huggna.

 ”Frösslund berättade att han vid synen utvisat stället i skogen hwar timret war hugget, som warit på Stads Cassans egande skogslott. Anton meddelade nu att detta ej skedt wid hans willja utan att han befallt att de skulle huggas på den skogslott No 2 där han är delägare och om de huggit över linien in på Stads cassans skogslott, hade sådant skedt af misstag utan befallning eller lof dertill.

 Widare uplyste Frösslund på ed att L.P. varit med i skogen då timret utkördes, men Anton ej varit på stället då timret huggits. L.P. hade vid tillfället sagdt att om någon frågade hwems timret wore, skulle angifva at Inspector Rosenström ägde det. Hvilket yttrande L.P. icke kunde bestrida men sökte förklara så at han trodt en sådan upgift sann emedan Inspectoren  ägde den gård No 78 där Frösslund bor och wid hvilken timret lagdts utanför i gränden.”

Vittnet Olsson hördes och åklagaren yrkade att han skulle peka ut var de huggna stockarna låg vid hemforslingen och målet sköts därför upp.

 Målet fortsätter i nästa faktaruta.

 Källa: Strängnäs Rådhusrätt och magistrat, AI:54, 1819

 

 


FAKTARUTA 17 - Extra waktstyrka mot mordbrand (Sven Bladh)              
2012-02-28


Vid ett tidigare tillfälle, än när mordbranden hos guldsmeden Fondelius ägde rum och som nämns i föregående faktaruta, hade lättantändliga varor kastats in på en höskulle. Det var på skullen ovanför tenngjutaren Åkerlunds stall. (Det är samma Åkerlund som förekommer i faktaruta 16.) Efter branden hos Fondelius så ansåg Magistraten att en extra waktstyrka behövdes, utöver den ordinarie nattvakten som redan fanns och regelbundet patrullerade gatorna nattetid.

Den 1 Feb 1817 beslutades att ytterligare waktstyrka skulle anordnas. 18 personer skulle ingå i den, 6 man för varje Rote. Vaktstyrkan skulle patrullera stadens gator från 9 om aftonen till kl 5 om morgonen och bestå av 12 ifrån borgerskapet och 6 ifrån frälsefolket. Alla från borgerskapet skulle delta i tur och ordning och när alla gått en gång så skulle vakthållningen fortsättas av hyresmännen. När dessa också hade gått så började det om med borgerskapet, osv så länge behovet så påkallar

Sven Bladh var ju en av borgerskapet och bör alltså också ha gått brandvakt. Hur länge denna extra waktstyrka tjänstgjorde finns det ingen notering om i något av de resterande protokollen för år 1817.

Vaktstyrkan fick 4 särskilda instruktioner för rapportering:

1. Alla öppningar på bostadshus och uthus som inte var tillslutna och där man kunde kasta in lättantändeliga ämnen skulle rapporteras.

2. Huru elden wårdas och om den med någon wårdslöshet handteras.

3. Om någon misstänkt person upptäcktes skulle han tas om hand och överlämnas till Corps de Gardet, samt nästföljande morgon föras till Wederbörande för förhör.

4. Efter varje natt skulle avrapportering ske från varje rote till landshöfdingen vad som timat.

Vid ett sammanträde under februari 1817 avhandlades bl a följande två ärenden som har anknytning till bränderna:

Ärende: Lagning av stadens sprutor

Åtog sig Sadelmakareåldermannen att laga stadens sprutor så framt dugligt Engelskt läder därtill anskaffas.

Åt Rådmannen Lindman updrogs att låta i Stockholm efterhöra om sådant finns till salu.

Skomakarlärlingen Eric Ström antogs till extra sprutlagare.

Ärende: Hittelön för munstycke till brandspruta

Såsom belöning för det förre Tullwaktare Herrn Godtlander wid eldswådan hos Guldsmeden Fondelius upletat det förkomna munstycket till slangen på den ena af stadens sprutor, bewiljades honom En Rdr Riksgälds utur BrandWaktsCassan.

Källa: Uppsala Rådhusrätt och magistrat, AI:93, 1817

 

FAKTARUTA 16 - Eldsvåda hos Guldsmeden Fondelius, Uppsala 1817               2012-01-28


Den 31sta Januarii, Hölts undersökning angående den förliden gårdag hos Guldsmeden Fondelius timade eldsvåda hwarwid hördes gårdsegaren at:

1o) Guldsmeden Fondelius: att pigan som aldrig fick nyttja ljus i fähuset hade mjölkat i mörkningen klockan omkring 1/4 till fem och klockan emot sex hade han hört sorl på gården samt utkommen funnit elden lös i fähuset samt att en ko som stått närmast intill en glugg på fähuset, som wallar emot Herr Assessor Westerlings gård då redan war quäfd af röken. Genom denna glugg syntes elden utflamma, men som god tillgång war på watten i gården blef den lyckligen släckt. Som efter hwad Fondelius förut förmält ingen fick nyttja eld i stall eller fähus och pigan redan gått ifrån fähuset och då ej förmärkt någon eld, samt elden synes hafwa tändt i golfwet mitt under ofwannämnda glugg samt brunnit wäggen upföre under gluggen så befarade Fondelius det någon illasinnad människa kastat in eld i fähuset genom gluggen, dock wiste icke Fondelius någon att därföre misstänka. Elden hade likwäl händelsewis till hands warande watten i gården och genom god och tidig hjelp blifwit snart släckt. 

Flera wittnen hördes, däribland Fondelius dräng som mellan 4 och 5 skött hästarna och sedan bortgått och ej hemkommit förr än Sprutarna redan ankomit då han tillhjelpt att släcka elden. 

Ingen hade dock kännedom om någon som warit på gården och som kunnat wålla elden, men som Borgaren Åkerlund såwäl wid sjelfva Eldswådan som dagen efter för Stads Fiscalen Ekström fält sådana utlåtanden om Guldsmeden Åhlander hwilket utmärka det Åkerlund wisste Åhlander att till eldswådan hafwa wållande warit, så tillsades Åhlander, som nu hos Rätten sig infunnit att imorgon tillstädes komma och skulle Borgaren Åkerlund dertill äfwen kallas för att anledningen till sina misstankar upgifwa. (En lång krånglig mening med innebörden att: Borgaren Åkerlund hade, både vid själva branden och dagen efter, sagt att han visste att det var Guldsmeden Åhlander som tänt på. Åhlander var ju en konkurrent till Fondelius) 

Borgaren Åkerlund kunde icke förneka det han i oförstånd och lättsinnighet om Åhlander på ett sådant sätt som föreberört är sig yttrat; men återkallade nu beskyllningen som afgifwits under det han af starka drycker warit öfwerlastad.

Åkerlund döms för falsk tillvitelse och för fylleri till böter med tillsammans 9 Rdr Banco samt i skadeersättning till Åhlander utbetala 30 Rdr Banco.

Falsk tillvitelse var ett allvarligt brott och böterna och skadeersättningen blev därefter. 9 Rdr Banco och 30 Rdr Banco. Det kan som exempel jämföras med att en häst värderades i bouppteckningar vid samma tidpunkt till 25-30 Rdr Banco, en ko till
15-20 Rdr Banco och en tacka med lamm ca 10 Rdr Banco. 

Källa: Uppsala Kämnärsrätt 1815-1817 

Det här hände alltså under den tid då Sven Bladh, Maja och Gustaf bodde i gård nummer 5, i kvarteret Rådhuset, i Uppsala. Fondelius bodde i grannkvarteret.

Brandmanskapet kallades till platsen. De leddes av en ”Sprutmästare”, som dirigerade en ”Strålförare” för varje spruta. Strålföraren hade hjälp av en eller flera ”Slanghållare”, och ett antal ”Pumpare” som två och två turades om att pumpa.
 

 


4. Faktarutor 1 - 15 (2010-2011)

Faktarutor nr 16-39 finns under inlägg 3, faktarutor nr 40 - finns under inlägg 2.

                                 

 

             

FAKTARUTA 15 - De första förmyndarna för den omyndiga Gustaf            2011-12-28


Wintertinget 1813

Till förmyndare för aflidna Rusthållaren Jacob Wilhelm Hagströms med hustrun Maria Helena Erlandsson sammanaflade omyndige söner Gustaf Wilhelm och Anders Wilhelm förordnades i saknad af FäderneFränder, den omyndiges skyldeman å möderne, Häradsdomaren i Åsunda härad Välförståndige Eric Larsson i Esplunda, hvilken förthy åligger att dessa som pupillers arfsmedel omhändertaga och förvalta, samt deras rätt och bästa vid ej mindre arfskifte efter aflidne fadren än, alla förefallande tillfällen sorgfälligt iakttaga och bevaka. Den 29/3 1813.

(Vid Vilhelms död blev Gustafs mormors bror Häradsdomaren Eric Larsson i Esplunda Gustafs förmyndare. )

Hösttinget 1813

(Förmynderskapet flyttades över till Anders Andersson efter bara 8 månader, den 1/12 1813
.)

SammaDag. Uppå gjord ansökning af Häradsdomaren i Åsunda Härad Välförståndige Eric Larsson i Esplunda genom Nämndemannen Välförståndige Jan Michaelsson i Skolsta, befriades Häradsdomaren från det honom anförtrodde förmynderskap för aflidne Rusthållaren Hagströms i Skillinge Litslena socken omyndige barn; Och som annmäldt blef, det Bonden Anders Andersson i sistnämnda by förmynderskapet sig åtagit; Så förordnade nu Häradsrätten honom dertill, med skyldighet att utaf Häradsdomaren Erik Larsson fordra redogörelse för hans befattning för de omyndige, och inom natt och år ifrån det han redogörelsen med tillhörande verificationer undfått, densamma klandra, om anledning dertill finnes, samt så dermed som alla andra förefallande tillfällen de omyndiges rätt och bästa bevaka, och göra redo för sig hvart tredje år.

Källa:  Trögds härads småprotokoll, AIIa:11b

 

FAKTARUTA 14 - Rotekontrakt mellan soldaten och rotebönderna i Skillinge 2011-11-28

Den 27 Martii 1827

Ingafs och uplästes vid wintertinget en så lydande afhandling: "Contract uprättadt emellan rotehållarne och soldaten wid andra majorns Compagni No 119 Eric Kraft som tager sin början ifrån 1815.

Wi som rotehållare äro uti Skillinge förbinder oss att med det förbund att soldaten skall wara answarig för alla reparationer hwid soldate stufwan angår uti tolf års tid utan något klander men sedan när de tolf år äro förbi så hör stufwan soldaten till.

Med detta Contract förklara wi oss å ömse sidor nöjda som skedde uti Skillinge den 4 November 1816.

 Anders Gustafsson Pehr Andersson Anders Andersson

bomärke bomärke


 Men uti det fall om soldaten dör eller han får afsked innan de tolf år äro förbi så skall stufwan wärderas med gode män.

 Erik Kraft, bomärke

 Till vittnen: Gustaf Klang Johan Fisk, bomärke


 Som vi rotehållare vid Skillinge intet Leger att upbygga några hus wid Wiggeby i soldat Boställe uti Kraftens och hans hustrus tid, som intygas af Skillinge den 26 Julius 1819.

 Anders Gustafsson i Skillinge Anders Andersson i Skillinge


 På baksidan står:

Det å andra sidan uprättade Contract så förbinder wi oss Skillinge Rotehållare för roten No 119 att där det skall upsättas nya soldathus för nämnde nummer så får detta Boställe upsättas på Skillinge ägor på den mark, som utrefwad (avstyckad) är tillförene till soldattäppa med detta förklarar wi oss å ömse sidor nöjda och förbinda oss detsamma fullgöra, som skedde i Skillinge den 2 Augusti 1819.

 Det blef enligt af gjord anhållan af Soldaten Erik Kraft, denna afhandling, till behörig säkerhet samt den kraft och werkan lag förmår uti intecknings Protocollet intagen, hwaröfwer bewis, genom utdrag af samma protocoll och afhandlingens påskrift meddelas skulle. Som afsades.


 1827 hade det alltså gått 12 år sedan kontraktet skrevs, vilket innebar att stugan då tillföll soldaten Kraft, vilket han ville ha protokollfört hos tinget.


 Källa:  Trögds härads småprotokoll, AIIa:11b

 

FAKTARUTA 13 - Sven Bladhs förnyade ansökan, rättens utslag                 2011-10-28

(Fortsättning och avslutning på faktarutorna 11 och 12.)

Sven Bladh har nu gjort sig ovän med Gustafs släktingar. Han var i desperat behov av pengar och gjorde en förnyad ansökan till Rådhusrätten om att få sälja Gustafs andel i rusthållet i Skillinge. Rådhusrätten tog sedan ärendet under övervägande och meddelade sitt beslut.

Förtydligande kommentarer i kursiv stil i texten nedan.

 Först Sven Bladhs nya ansökan:

”Wid dät utlåtande som Herr Lars P. Hagström från Strängnäs afgifvit ock varå min svärfader Anders Erlandsson ock svåger Norberg äfven sina namn tecknat, öfver min vid lofliga Rådstugurätten gorde ansökning om försäljande af min styfsons G. W. Hagströms ägande 1/4 mantal Skillinge får jag i största ödmiukhet göra följande Påminnelser Huruvida mina grunder ock skäl till den begärda försäljningen tyckes, eller icke tyckes vara tilräkeliga, om jag, eller min afl Hustru i samråd mäd mig, försålt hennes ägande 1/4 mantal Rusthåll i Skillinge, eller om den idée att försälja min styfsons andel i samma Rusthåll fallit mig in före eller efter hennes död, är indvändningar som dels icke förtjänar någon upmerksamhet och dels icke hörer hit. (Sven Bladh tyckte inte att det hörde till saken, om idén att sälja den här fastighetsdelen uppkom före eller efter Majas död.)

 Det heter, köparen av den sålda 1/4 dels Rusthåll äger dels sjelf fast ägendom uti Skillinge, som är bebyggd, dels är denna 1/4dels så bebyggd, att den kan bebos och begangnas utan nya hus uppförande, varigenom de nämde omkostnader skola förfalla. Om Herr Hagström mäd dessa uplysningar vill hafva sagt, att på min styfsons 1/4 fins nödige bonings ock andra hus? så röjer detta lika liten sanning som välvilja, hälst enligt hvad jag i min ansökning redan nämdt till hela Rusthållet icke finnes hus för mer än et hushåll, bestående af Manbyggnad en Brygg ock Bagarstuga 2ne bodar et stall sämre eller snart sagt förfallit ock et bättre, fähusrum för 8ta fäkreatur ock 2ne mindre uthus.

(Antingen förstod inte Sven Bladh innebörden av släktingarnas svar eller också missförstod han medvetet. Det står tydligt att den del som redan var såld hade byggnader men inte den del som nu begärdes till försäljning. Han upprepade det förhållandet i stycket här ovan.)

 Widare nämnes dät arf, som min styfson fått eller får efter sin afl moder; förhållandet härmäd är, min afl Hustru hafver ärft efter sin aflidna moder 1/4 mantal kronoskatte i Heflinge, Lillkyrka socken, sedermera har dess Fader And. Erlansson till henne ock mig uplåtit ock gifvit 1/4 mantal Rusthåll i samma by, med villkor att vi skulle deltaga i dess skuld enligt vad närlagde afhandling utvisar, hvilken på denna 1/4del upgår till circa 2000 Rdr Rgs efter hvad numera vitterligt är, hvari min styfson lär bekomma 1/6 mantal emot dät att han deltager nämde skuld med 1333 Rd 16 sh och som detta hemman är vida förmånligare så i anseende till åbyggnaden som till en därtill hörande större skogslott, har jag trott tiänligare vara att söka conservera denna egendom, genom försäljandet af dess 1/4 del i Skillinge enligt vad jag i min ansökning till välloflige Magistraten redan anfört; (Sven Bladh använde de tidigare affärstransaktionerna som genomförts med gården i Hävlinge som argument)  ock har det aldrig varit min afsigt att dess peningar uti någon hvarken säker eller osäker handelsrörelse nedlägga till följe häraf, (Sven Bladh intygade att pengarna från försäljningen inte skulle insättas i någon handelsrörelse. Svens garveri var en handelsrörelse och det kunde misstänkas att han skulle använda pengarna för egen räkning) får till Wälloflige Magistratens ompröfvande hemställa, huru härmed förehållas bör, ock i den händelse, dät skulle pröfvas skäligt att ifrågavarande 1/4 mantal Skillinge icke får försäljas, får jag ödmiukeligen anhålla dät Vällofliga Magistraten täcktes utlåtande meddela huru ock af hvem, och af vände till de upgifna behofver oumgängeliga peningar för min styfsons räkning, skola anskaffas hälst som dess slägtingar icke vidrört de utgifter som fodras för åtkomsten af dess moderfaders egendom än mindre lofvat något härtill förskuta. (Här kom det fram att han inte ansåg sig ha råd att ha kvar Gustaf i sitt hushåll trots att han uppbar ett årligt arrende från den del av Gustafs gård i Skillinge som han ville sälja)

Mäd djupaste vördnad framlefve Wälborne Herr Lagmans och Borgmästarens samt ädel och Högagtade herar Rådmän.

Ödmiukaste Tjänare, Sven Ludvig Bladh

Rådhusrätten fattar beslut om Bladhs förnyade ansökan 27 October 1817

Föredrogs en af Logarfwaren Sven Ludvig Bladh ingifwen skrift, uti hwilken han anhåller om tilstånd at få försälja sin pupills (pupill=den omyndige) och stjufsons G. W. Hagströms ärfda et fjerdedels mantal uti Skillinge Rusthåll i Litslena socken, emedan denna Rusthållsdel, som numera sedan Rusthållet blifwit deladt emellan flera ägare skulle böra utbördas, fordrade ny åbyggnad, til hwilkens upförande Hagström så mycket mindre äga tilgång, som han wore med skuld behäftad.

 Detta med hwad Hagströms moderfader Rusthållaren Anders Erlandsson och faderbroder Borgaren Lars P. Hagström samt mosterman Corporalen wid Kongl Lif Regimentet Dragon Corporal G. Norberg däremot anfört och Garfwaren Bladh uti afgifwen påminnelse ärinrat tog Rätten uti behörigt öfwerwägande.

 Och som Bladh Warken upgifwit beloppet af den skuld för hwilken hans pupill Gustaf W. Hagström skall häfta eller för öfrigt styrkt någon trängande nödwändig sak wara för handen til försäljning af hans berörde uti Skillinge Rusthåll på hwilken grund hans närmaste fränder försäljningen äfwen bestridt så pröfwade Rätten i förmågo af 4 Cap 8 § JordaBalken skäligt, at Bladhs förewarande ansökning afslå.

 Källa: Uppsala Rådhusrätt och Magistrat AI:93, 1817

 FAKTARUTA 12  - Släktingarnas svar på Sven Bladhs ansökan                  2011-09-28
  

Fortsättning på Faktaruta 11. Efter att ha tagit emot Sven Bladhs ansökan begärde Rådhusrätten i Uppsala in synpunkter från Gustafs närmaste släktingar på Sven Bladhs ansökan. Svaret återges här nedan med förtydligande kommentarer i kursiv stil.

”Välborne Herr Lagman och Borgmästare! så och Ädle och Välacktade Herrar Rådmänn!

Uppå Logarfvar Sven Ludvic Blaads hos Vällofliga RådstufvuRätten gjorde ansökning om försäljande af sin styvsons Gustaf Wilhelm Hagström, ägande 1/4dels Rustholl uti Skillinge uti Litslena socken och Trögds Härad beläget, få vi undertecknade uti största ödmjukhet häröfver oss utlåta.

De grunder och skäl, hvarå Blaad grundar berörde Rustholls försäljning, tyckes vara otillräcklige til detta ändamåls vinnande. (Släktingarna anser inte att de presenterade motiven till försäljningen är tillräckliga.) Sant är, at Blaad, då han inträdde uti giftermål med den nu aflidne Enkan Maria Helena Blaad, född Erlandsson, genast försålde 1/4del af Rusthollet Skillinge, tillhörande sin dåvarande hustru, men ingalunda under hennes lifstid väcktes fråga om försälgning af denna 1/4del, hvilken idéé nu först Blaad fattadt. Köparen af den sålde 1/4del Rustholl äger dels sjelf fast ägendom uti Skillinge, som är bebygd, (köparen av den del som såldes tidigare, Anders Andersson ägde redan tidigare en fastighetsdel i Skillinge som var bebyggd) dels är denna 1/4del så bebygd, at den kan bebos och begagnas utan nya hus upförande, (den fastighetsdel som Anders Andersson köpte av Sven Bladh medan Maja levde var bebyggd) hvarigenom Blaads omnämde omkostnader förfalla. Skulle denne köpare af berörde 1/4del (om det är en annan person än Anders Andersson som skulle köpa den del som Sven Bladh nu vill sälja) begjära utbrytning af sin ägande del så uti jord som hus, så belöper en ringa omkostnad på Blaads styfson, som äger blott 1/4del, til hvilka omkostnader Blaad kan använda det arf, som hans hustru efter sin nyss aflidna moder nyligen har fått eller får. I öfrigt har väl Blaad omnämt sin styfsons skuld men ej upgifvit och styrkt huru stor och riktig den är ej eller företedt skäl och trängande omständigheter til denna försälgning. Vi kunna således ingalunda bifalla denna fasta ägendoms försälgning utan anse mycket säkrare och förmånligare vara för hans omyndiga styfson Gustaf Wilhelm att detta 1/4del Rustholl uti Skillinge bibehålles och ej förskingras samt ej peningarna nedläggas uti nogon osäker handelsrörelse.

Häflinge den 25 Aug 1817.

Med djupaste vördnad framlefve Wälborne Herr Lagmans och Borgmästarens samt Ädle och Välacktade Herrar Rådmänn.

Ödmjukaste tjänare

Lars P. Hagström                       Anders Erlansson
Den omyndigas faderbroder       Den omyndiges moderfader
              
G Norberg
Den omyndiges mosterman”

(Lars P. Hagström hade läst juridik vid Uppsala Universitet och innehade titeln ”Hofrättsausckultant”)

Källa: Uppsala Rådhusrätt och Magistrat AI:93, 1817
Källa: Uppsala Rådhusrätt och Magistrat AI:93, 1817 

 

 FAKTARUTA 11  - Sven Bladh ansöker om att få sälja Gustafs andel i Skillinge 
                                                                                                                         2011-08-28

Gustafs mor, Maja, hade avlidit den 8 juni 1817. Strax innan hade Sven Bladh fått Maja att gå med på att skriva ett inbördes testamente mellan dem. Redan två månader efter Majas död, i augusti samma år, ansökte Sven Bladh, i egenskap av förmyndare för Gustaf, hos Uppsala Rådhusrätt och Magistrat att få sälja Gustafs andel i Skillinge. Fastigheten om 1/4 mantal var utarrenderad. Sven ingav följande skrivelse. Förtydligande kommentarer är infogade i kursiv stil. 

   ”Wälborne Herr Lagman och Borgmästare samt Ädel och Högagtade Herar Rdmen! 

Sedan jag i egenskap af förmyndare för min styfson G. W. Hagström dess fäderne arf till förvaltning omhändertagit, och vid et närmare öfvervägande funit att bibehålandet af dess fasta egendom 1/4 mantal Rusthåll Skillinge är mindre fördelagtigt än des försälljande har jag funit mig föranlåten hos vällofliga Rådhusrätten förfråga, om icke mig må tillåtas nämde des fasta Egendom försälja, vartill jag i synerhet får nämna följande ordsaker.

 Då Rusthållet var odelt, har dät lemnat i arende 40 Tor (Tunnor, 1 Tunna = ca 100 kilo, den mängd som räcker till utsäde för ett tunnland)  spanemål hälften Råg hälften Korn. Då arendatoren varit frikallad för all nybyggnad ock för deltagande i ny ryttares legande (eftersom gården var ett rusthåll hade den skyldighet att hålla en soldat och i det här fallet även soldatens häst. Ny ryttares legande innebar att en ny soldat skulle rekryteras och utrustas. Leja = hyra in, anlita mot ersättning) ock ny ryttare hästs inköpande samt för undskaffande (anskaffande) af nya bevärings och munderingspersedlar, af vilka 40 Tor min styfson bekommit 10 Tor. (Arrendet för hela gården var 40 Tunnor, eftersom Gustaf ägde 1/4 av gården var hans andel av arrendet 10 Tunnor) Sedan numera nemde Egendom blifvit styckad varaf utbrytning nödvändigt följer och där icke finnes åbyggnad (bostadshus) för mer än et hushål ock dät således blir oundvikeligt på dess utbrytna andel nödiga byggnader upföra, vilket där i orten är ganska kostsamt i synnerhet för den långa skogsvägen skull (det är ont om timmer i trakten och kostsamt att anskaffa p g a långa transporter), till vilka kostnader kommer äfven att tilläggas vad som kommer at påkostas vid skelfva brytningen ock ny stängning (med ”skelfva brytningen” menas kostnaden för lantmäteriförrättningen i samband med bildandet av en ny fastighetsdel och med ”stängning” menas att nya gärdesgårdar skulle sättas upp i de nya gränserna, för att stänga in djuren), ock som nämde min styfson icke har den minsta tillgång till peningar härtill att andvända utan i dät stället är häftad uti skuld ock svårt nog lärer bli en härtill behäftig summa at få låna, har jag varit föranlåten i förhand efterfråga vad för denna Egendom skulle möjligen kunna bekomas om den skulle försäljas och har man därföre biudit 2500 Rdr Rgs (Riksdaler Riksgäldssedlar) i dät skick dät nu är, vid betragtandet där af att denna summa vilken om Egendomen försäljes på öppen augtion torde ändå bli något större, ock lemnar åtminstone en årlig afkastning stor 150 Rdr Rgs ock arendet som däremot efter utbrytning torde förminskas icke skulle förslå till inträsse (ränta) för de till byggnadens upförande ärforderliga summor ock min styfsons underhåll; fast mindre något öfverskott at andvändas till skuldens betalande således har jag trott mig böra sådant hos välloflige Rådstugurätten anmäla ock får jag härjämte ödmiukeligen anhålla at till min styfsons större fördel få förenemde Egendom 1/4 mantal Rusthåll Skillinge beläget i Litslena socken af Trögds Härad och Upsala län, ettdera genom acord eller ofentelig augtion till den mestbiudande försälja hvarefter peningarna mot vederbörlig intresse ock på säker hand skola varda insatte sålunda tills ettdera de uti den Egendom vari han efter sin morfader har i arf att venta någon andel, med större fördel kunna andläggas (användas) eller ock han sjelf blir myndig ock dem omhändertager.

 Med vördnad framhärdar Wälborne Herr Lagmans ock Borgmestarens samt ädel och Högagtade Herrar Rådmän
                      Ödmiukaste Tjänare

                      Sven Ludv. Bladh”

 Källa: Uppsala Rådhusrätt och Magistrat AI:93, 1817 

 FAKTARUTA 10  - Beskrivning av borgaruniformen                                      2011-07-28


Den 22 juli 1816 upplästes en skrivelse i Uppsala rådhusrätt, där Kongl Majt gav tillstånd för borgarna i rikets städer att, när man så önskade, använda en enklare borgaruniform än den svarta högtidsdräkten. Den enklare dräkten var detaljerat beskriven, en stilig dräkt med bland annat blanka knappar präglade med stadsvapnet för den stad där borgaren hörde hemma. Så efter att ha läst nedanstående beskrivning är det bara att ta fram symaskinen och sy sig en borgaruniform. Präglingen av knapparna blir dock svårare.

”Kongl Majt har nådigt bewiljadt Rikets samteliga Städers Magistrater och Borgerskap tillåtelse, at ej mindre wid presentationer än under en under högtideliga tilfällen, i stället för den hittils nyttjade swarta drägten, än och däremellan enär de åstunda bära en gemensam uniform, hwilken äfwen må begagnas af Rådernes sådana tjenstemän, som icke hör till Waktbetjeningen.

Denna uniform består af mörkblått KlädesRock med dubbla slag och knapprader, mörkt foder, sammets fällkrage af samma färg med fracken hwars skärning för öfrigt och med undantag af kragen blifwer aldeles lika som Kongl Cancelliets mindre uniform. Upslagen wid händerna samt ficklocken äro utaf kläde och äfwen som sammetskragen utan broderier; men knappar placeras så wäl wid fickorna som armarna. Knapparna äro af metall utan kant med blank botten, hwarå finnes wapnet af den stad, därtil personen hörer. Wästen mörkblå eller hwit med en rad knappar af lika beskaffenhet.

Pantalongerne af mörkblått kläde halfstoff med swart kant. Hatten vanlig civil rund.

Wärja med swart skida och metallfäste å swart lädergehäng, som går omkring lifwet under fracken, men framtil knäpps med 2ne lejonhufvud af metall.

Post d´Epec af guld för de Magistrats personer eller tjenstemän och Borgare som innehafwa Hans Majestäts Nådiga fullmagter.”

Källa: Uppsala Rådhusrätt och Magistrat AI:92, 1816


 FAKTARUTA 9 - Sven Bladh får böter och sockerbagarna en erinran        2011-06-28

 Uppsala Kämnärsrätt var en "domstol" parallell med Uppsala Rådhusrätt och Magistrat. Enligt beskrivningen behandlade kämnärsrätten mål av mer administrativ karaktär (ordet kämnär har samma ursprung som ordet kamrer, enligt Norstedts etymologiska ordbok), medan Rådhusrätt och Magistrat behandlade brottmål. Skillnaden var hårfin, vilket visas av följande ärenden som båda behandlades år 1816.

Fredagen den 12 juli 1816 behandlades följande mål i Uppsala Kämnärsrätt:

”Till denna dag hade Stadsfiscalen Wälagtade Carl Anders Ekström låtit instämma Logarfwaren Ludvig Bladh om answar för det han låtit sin hund gå lös på gatorna. Sedan bägge parterna sig inställt, och Bladh anmält att han icke kunde bestrida hans hund gått lös eftersom han sjelf warit rest till Stockholm och kundgörelsen emot lösa hundar på gatorna förut icke war utfärdad men stadstjenaren Root besannat, det hunden sistlidne söndag (den 7 juli 1816) på eftermiddagen stått på Stadens stora torg ibland andra hundar, hwilkas ägare Root icke kände samt Blad deröfwer widgått det hunden honom tillhört, så afträdde parterna och Resolverades Det Kämnärsrätten med stöd af Magistratens kundgörelse den 3dje i denna månad finner skjäligt pligtställa Logarfwaren Blad till 3 Shilling Banco för det han låtit sin hund gå lös på gatorna efter sedan kundgörelsen blef å predikstolarna kundgjord.” 

Källa:Uppsala Kämnärsrätt 1815-1817

Torsdagen den 16 Maj 1816 lästes följande skrivelse upp i Uppsala Rådhusrätt och protokollfördes:

Landshövdingen hade skickat en skrivelse där han talar om att det rapporterats till honom att sockerbagarna i staden höll sina bodar öppna längre in på kvällarna än tillåtet, och serverade alkohol, varför oljud och osedlighet uppkom hos den studerande ungdomen, och han krävde att brotten skulle beivras av Rådhusrätten.

Skrivelsen har följande lydelse:

”Hos mig är öfwerklagat det de här i staden bosatta sockerbagarna tillåta sig minutförsäljning af brännwin och liqeurer, hwarigenom stundom upkommer oljud och hos den studerande ungdomen, som talrikt det mesta långt in på nätterna skall besöka sådana näringsställen läggas grund till osedlighet, hafwa derföre anmodan högtärade Magistraten, at alfwarligen förehålla stadens sockerbagare et sådant oskick med åtwarning, at wid det i författningarna stadgade answar ej öfwerskrida den dem lämnade näringsrättighet samt at lagligen beifra de fel, som häremot redan kunna wara begångna och i alla fall tillse, att så wäl dessas försäljningsbodar, som källare, traktörsställen och krogar äro tillslutna wid rättan tid.

Uppsala slott i Landscancelliet den 9 Maji 1816. B. W. Fock”

Källa: Uppsala Rådhusrätt och Magistrat AI:92, 1816

FAKTARUTA 8 – Angående Svinnegarns källor                                                2011-05-28 

   Landskansliets konceptbok är en årsbok där landshövdingens alla beslut samlas och dokumenteras. Besluten skrivs ned och numreras i kronologisk ordning med början med nr 1 den 1 januari och avslutas med det sista den 31 december. Där finns beslut av skiftande natur. Ett exempel kommer här nedan. Det återges ordagrant, precis som det står, med avseende på stavning, ordföljd, versala och gemena bokstäver. Hela stycket består av 3 långa meningar, så man får läsa långsamt och med eftertanke för att förstå innehållet.
   Det beskriver vad som brukar försiggå vid Svinnegarns källa på trefaldighetsafton och landshövdingen anger vad som inte kan tolereras. Han beskriver också hur han tänkt att man ska komma tillrätta med problemen och hotar med kraftigare åtgärder om hans påbud inte efterlevs.
   Den 24 Maj 1816, fattar landshöfdingen följande beslut, diariefört som Nr 1436. 

”Allmän kungörelse
Det är bekant, att öfwertro och nyfikenhet hafwa från långliga tider tillbaka stadgat ett bruk att på heliga Trefaldighetsaftonen besöka den så kallade Swinnegarns källa, belägen på Husby Sätesgårds ägor i Swinnegarns sochen af detta Län, och att en ganska betydlig folksamling från särskildta landskaper derwid då inträffar; men hos mig har först nyligen blifwit anmäldt, att försäljning af bränwin, öl och caffe wid detta tillfälle utöfwas och att fylleri, oljud och owäsende samt ägornas och hägnadernas skadande deraf blifwit följder, hwilka owilkorligen böra förebyggas. Jag har alltså funnit nödigt härigenom allmänneligen kungöra, det ingen slags handel wid ofwannämnde tillfälle hädanefter får utöfwas; att alla försäljningsstånd, som på platsen äro uppförda och till hwilkas bibehållande innehafwarne icke kunna wisa jordägarens tillstånd, skola genom Krono-Betjeningens försorg genast nedtagas och föras derifrån; att försäljning af bränwin, öl, så kalladt Toddy och andra starka drycker är förbjuden wid det äfwentyr som Kongl Maj:ts Nådiga Författningar stadga samt att den eller de som beträdes med försäljning af Caffe göra sig förfallne till ett nu faststäldt särskildt wite af 16 Rd 32 sh Banco; hwarförutan en och hwar som på heliga    Trefaldighetsafton besöker Swinnegarns källa, åligger att å stället iakttaga ett stilla och anständigt uppförande samt att tidigt begifwa sig derifrån. I widrigt fall är jag nödsakad begagna hårdare medel till bibehållande af den frid och ordning, hwarwid hwar och en medborgare äger rätt att warda tryggad; och anbefalles sluteligen kronobetjeningen i orten, att öfwer werkställigheten af allt detta hålla alfwarligaste tillsyn, samt att genast till mig inkomma med berättelse hwad häremot stridande kan hafwa förefallit.
   Upsala slott i Lands-Cancelliet den 24 Maji 1816. B. W. Fock.”

Källa:Länsstyrelsen Landskansliets Konceptbok AIb:169, 1816 

 

 

FAKTARUTA 7 – Wilhelms mor och morföräldrar                                          2011-04-28 

Borgaren i Strängnäs Pehr Hagström var Wilhelms morfar. Han var född 1729, blev 65 år, dog av kolik 1794. Han gifte sig med den ett år yngre Elisabet (Lisa) Jonsdotter. De bosatte sig ”söder om Långgatan, Nr 114” i Strängnäs.
  Deras dotter Maria Elisabeth, född 16 oktober 1754, blev sedan mor till Wilhelm. Hon  fick fem småsyskon: Johan som flyttade till Stockholm vid 29 års ålder, Peter som också flyttade till Stockholm redan som 17-åring, 6 år före sin storebror, en lillasyster, Brita Helena som gifte sig med den 6 år äldre spannmålshandlaren, Eric Zetterberg som avled i lungsot redan år 1800, 36 år gammal. Den affärsrörelsen var inte så lyckosam för bouppteckningen redovisar en behållning på endast 378 Riksdaler. Brita Helena var född 1769 och blev alltså änka vid 31 års ålder. Hon gifte om sig med Skepparen Amilon. Amilon kom så småningom att ha affärer ihop med en systerson till hustrun, nämligen Wilhelms äldste bror Lars Peter Hagström. Carl W. Amilon  och Brita Helena bodde i det som idag kallas för Skeppargården i Strängnäs, tills han avled 1833. Den 7 november 1827 var han med om en dramatisk händelse när ångfartyget Josephine stod i brand utanför Strängnäs. Då kunde han ge hjälp till de skeppsbrutna.
   Maria Elisabeth hade två systrar till, Anna Christina som gifte sig med vägmästare Selin, och Sophia Margareta gift med hovmästaren Hoffman.
   Maria Elisabeth gifte sig som sagt med Lars Peter Hagström d y och fick 5 barn, en dotter först och sedan 4 söner. Hon levde som änka i 34 år och avled 1828, 74 år gammal av ålderdom. Hon överlevde 4 av sina 5 barn. Kvar var bara äldste sonen, ogifte hovrättsauskultanten Lars Peter, 43 år gammal, och det enda barnbarnet, sonsonen Gustaf, 18 år, den avlidne sonen Wilhelms barn.
   Vid sin död ägde Maria Elisabeth i stort sett ingenting. Sonen Lars Peter, som inte var av den sociala sorten (mer om honom i en faktaruta längre fram), hade sett till att som enda kvarvarande barn fått överlåtit till sig de fastigheter som familjen ägde och även alla andra tillgångar, och gjorde därmed sin brorson Gustaf arvslös efter sin farmor. Behållningen i boet efter Maria Elisabet uppgick endast till 131 Riksdaler.

Källor:
Strängnäs dödbok  FI:1, 1774-1856
Strängnäs AIB:2, 1780-1789
Strängnäs AIB:3, 1790-1799
Strängnäs AIB:4, 1799-1806
Strängnäs AIB:5, 1807-1815
Strängnäs rådhusrätt och magistrat bouppteckningar 1828 

 

FAKTARUTA 6 - Wilhelms far och farföräldrar                                              2011-03-28

   Wilhelms farfar, borgaren i Strängnäs, Lars Peter Hagström hade varit tullinspektör, men sadlade om och blev spannmålshandlare. Han råkade vara född exakt samma år som Majas farfar (Se faktaruta 04-Majas far och farföräldrar) nämligen 1722. Han gifte sig, 28 år gammal, år 1750, med den 17-åriga Greta Söderman. Lars Peter avled 54 år gammal, år 1776, och efterlämnade då en stor förmögenhet på över 4600 Riksdaler, med bl a fastigheterna Skolbacken 109 i Strängnäs med tillhörande lada på Ladugatan och skogsfastigheten Gorsinge jord med därtill hörande äng. Den här fastigheten i Gorsinge kom att följa släkten i nästan 100 år till och spela en viktig roll flera generationer senare. Lars Peter ägde också en egen segelbåt som ”bär omkring 50 tunnor”. Att han som spannmålshandlare köpte in spannmål i Strängnäs från bönderna i trakten och sedan hade kontroll över frakten till Stockholm där spannmålen betingade ett nästan dubbelt så högt pris är en förklaring till den stora förmögenheten. Bland många dyrbara ägodelar fanns en silverbägare om 35,5 lod (465 gram) märkt med initialerna för makarna, L.H.M.S. Lars Hagström och (Mar)Greta Söderman och bara den var värderad till 213 Riksdaler.
   När Lars Peter dog var deras två barn, ogifta dottern Maja Lisa Hagström, 24 år gammal, senare gift med arrendatorn Carl Jacob Öman, och sonen Lars Petter (som fått samma namn som pappan) 18 år gammal.
   Wilhelms farmor Greta Söderman var född 1733 i Strängnäs och alltså endast 17 år när hon vigdes med Lars Peter Hagström. Hennes föräldrar var Peter Söderman och Margaretha Bergrahm. Hon dog i lungsot 46 år gammal, år 1780. Då var dottern 28 år gammal och sonen Lars Peter d y 22 år.
   Wilhelms far Lars Peter d y blev även han spannmålshandlare och gifte sig med en flicka med samma för- och efternamn som hans egen syster, Maria Elisabeth Hagström, men 2 år yngre än systern. Lars Peter d y och Maria Elisabet fick 5 barn, och döpte sin äldste son till Lars Peter, åtminstone 3:e generationen med samma namn alltså.
   Wilhelms far blev inte gammal. Han avled av ”slag” bara 35 år gammal år 1794, och efterlämnade förutom änkan 4 söner. Deras förstfödda barn, dottern Elisabeth Margareta, dog i koppor bara 1 år gammal.
   Familjen var vid Wilhelms fars död ännu mer förmögen än när Wilhelms farfar dog. Boets behållning var osannolika 34.000 Riksdaler. Det hade tillkommit flera fastigheter och de tidigare hade ökat i värde. En större och bättre båt hade också skaffats, och den gjorde säkerligen att varje spannmålsresa till Stockholm eller Västerås, där priserna var lika höga som i Stockholm, genererade stora inkomster.
   Spannmålslagret var vid dödsfallet 66 tunnor vete. Det fanns också 50 tunnor brännvin i lagret. Boet saknade skulder.
   När Wilhelms far dog var Wilhelms mor Maria Elisabeth Hagström den enda av hans förfäder som var kvar i livet.

Källor:
Strängnäs lands- och stadsförsamlingar, EI:1, 1713-1823
Strängnäs lands- och stadsförsamlingar, C4, 1713-1745
Strängnäs AIB:1, 1780-1789
Strängnäs AIB:2, 1780-1789
Strängnäs dödbok  FI:1, 1774-1856
Strängnäs rådhusrätt och magistrat bouppteckningar 1776
Strängnäs rådhusrätt och magistrat bouppteckningar 1780
Strängnäs rådhusrätt och magistrat bouppteckningar 1794 

 

 FAKTARUTA 5 - Majas mor och morföräldrar                                               2011-02-28

Majas mor, Stina Larsdotter d.y., var född i Esplunda i Breds församling år 1766, hon var dotter till nämndemannen Lars Ersson f 1735. Lars Ersson var en betrodd man och blev så småningom häradsdomare. Häradsdomare var den nämndeman som suttit längst vid tinget, alltså inte nödvändigtvis den till åldern äldsta nämndemannen utan den som hade längst tingserfarenhet. Lars Ersson blev nämndeman i ganska unga år och hade det förtroendeuppdraget för Bred under så många år att han sedan blev häradsdomare i Åsunda härad. Lars Ersson var född på gården. Stina Larsdotter d.ä., som blev Majas mormor hade flyttat in till Esplunda i samband med giftermålet med Lars Ersson.
   Lars Ersson som var äldsta sonen hade tagit över gården efter sina föräldrar, Eric Larsson född 1702, och Anna Olofsdotter, född 1708. Fadern, Eric Larsson hann också bli häradsdomare. Han avled 65 år gammal av ålderdom år 1767, efter att ha varit kyrkvärd i 33 år och nämndeman/häradsdomare i 28 år. Det var alltså en mycket betydande familj i Bred som Stina Larsdotter d.ä. gifte in sig i. Hon var bonddotter och född och uppväxt i Tortuna som är grannsocken till Bred.
   Lars Ersson och Stina Larsdotter d.ä. fick tio barn. Fem dog i späd ålder. Kvar blev sonen Eric, som var äldst och som så småningom tog över gården, samt fyra systrar, Caisa, Stina d.y., Anna och Brita. Eric kom senare att bli ett stöd för sin syster Stina d.y. och även förmyndare för Lill-Stina när Stina d.y. avled.
   Stina d.y. ifrån Bred gifte sig alltså med rusthållaren Anders Erlandsson från Häflinge i Lillkyrka den 2 oktober 1783. Två veckor senare gifte sig i samma kyrka flickan Margreta Andersdotter ifrån Bred också med en rusthållare från Lillkyrka, men det är en helt annan historia.

Källor:
Bred AI:1, 1743-1764 (husförhörslängd)
Bred AI:2, 1765-1772 (husförhörslängd)
Bred AI:3, 1773-1780 (husförhörslängd)
Bred AI:4, 1782-1788 (husförhörslängd)
Bred AI:5, 1789-1798 (husförhörslängd)
Bred C:3, 1764-1790 (dödbok, vigselbok)
Bred C:4, 1791-1830 (dödbok)
Tortuna AI:1 1734-1750 (husförhörslängd)

 

FAKTARUTA 4 - Majas far och farföräldrar                                                   2011-01-28

 Majas farfar Erland Jansson föddes i Häflinge i Lillkyrka 1722. Gifte sig, 26 år gammal, år 1748 med den 23-årigaMagdalena Olofsdotter. Erland avled 45 år gammal, och hade lidit i flera år av värk i höfterna vid tungt arbete och var det sista halvåret sängliggande plågad av feber, huvudvärk och svullnad. På julaftonen 1767 blev han hårt ansatt av svullnad och han beredde sig på döden, som inträffade den 18 januari 1768. Han efterlämnade makan och sonen Anders, 12 år gammal.
   Majas farmor Magdalena Olofsdotter var född i Boglösa by år 1725. Hon hade en tvillingsyster, Malin. De var döttrar till nämndemannen Olof Olofsson och hans hustru Malin. Magdalena gifte sig alltså med Erland Jansson och fick sonen Anders men blev änka endast 42 år gammal. Hon gifte om sig med den 13 år yngre rusthållarsonen från Mösa i Lillkyrka, Hindric (Henrik) Högström. De fick inga barn. Magdalena blev änka igen år 1795 och bodde kvar i Häflinge hos sonen, som då tagit över rusthållet. Hon levde till 1805, när hon avled av ”ålderdomsbräcklighet” 80 år gammal. Då var Maja (Gustafs mamma) 17 år gammal.
   Den 29 oktober 1776 drunknade sex personer på Björkfjärden genom att det fartyg de skulle fara till Stockholm med förliste och sjönk med last och sju personer. Ännu två månader efter förlisningen syntes inte minsta tecken av vare sig lasten eller kropparna efter de omkomna. Sex av de omkomna var från Lillkyrka, och en av dem var Hindric Högströms dräng Anders Mattsson, 30 år gammal och född i Löt. De övriga var skattebonden Lars Ersson, född i Häflinge, 25 år, skattebonden Lars Ersson, 43 år, torparen Anders Jansson i Oxhagen, 49 år, torparen Jonas Jansson i Kilås, 28 år och betjenten Eric Jansson Ekborg på Eka, 29 år. Anders Erlandsson var 17 år och bodde hemma när det här hände, dvs att drängen på gården omkom.
   Majas far Anders Erlandsson föddes 1759 i Häflinge, Lillkyrka, en av faddrarna på dopet var Hans Bängtsson i Utmyrby, Boglösa. (Görans farfars morfars farfars far) Hans Bängtsson var farfar till den Hans Nilsson (Görans farfars morfars far) som senare blev förmyndare för Anders på hans ålders höst, 57 år senare. Anders gifte sig med en flicka från Esplunda i Breds socken och fick först en son som döptes till Erland efter farfar, men som bara blev 3 veckor gammal, därefter två flickor, Maja och Lill-Stina som båda uppnådde vuxen ålder. Sedan föddes ytterligare fyra barn där den som levde längst bara blev 1,5 månad. Anders drev jordbruket i Häflinge. Det gick bra så länge han var i sin krafts dagar och så länge hustrun levde, men sedan gick det utför. Att han lånade ut pengar till personer som inte betalade tillbaka och flitig förtäring av alkoholhaltiga drycker gjorde att han så småningom kom på obestånd och tvingades sälja gården på exekutiv auktion. Han avled av ålderdomsbräcklighet år 1821, 62 år gammal.

Källor:
Lillkyrka F:1, 1714-1837
Lillkyrka AI:3, 1768-1773
Lillkyrka AI:4, 1775-1781
Lillkyrka AI:5, 1782-1796
Boglösa C:1, 1688-1744
Bred AI:5, 1789-1798
Trögds häradsrätts bouppteckningar F:3, 1760-1769
Trögds häradsrätts bouppteckningar F:8, 1795
Länsstyrelsen, Landskansliets konceptbok 1815 - 1821



 FAKTARUTA 3 - Uppsala rådhusrätt under åren 1815-1817                    2010-12-28

Den 6 maj 1816 hade landshövdingen beordrat rådhusrätten att ”tillse att stadens sockerbagare hade sina försäljningsbodar, traktörsställen och krogar stängda vid rättan tid, ehuru de tillåta sig minutförsäljning av brännvin och likörer varigenom, stundom oljud och osedlighet uppkommer hos den studerande ungdomen som talrikt långt in på nätterna besöka dessa ställen.”  
   Sadelmakareåldermannen åtog sig att laga stadens brandsprutor om dugligt engelskt läder anskaffades. Rådmannen Lindman fick i uppdrag att efterhöra om sådant fanns till salu. Skomakarlärlingen Eric Ström antogs till extra sprutlagare.
  Eftersom något anbud inte inkommit, ”till den idag, 28 juli 1817, utlysta auktionen att under fem års tid ansvara för gatlykttändandet, beslutades att ny auktion ska utlysas till den 4 augusti.”
   Efter att utan framgång ha sökt annonsera i Enköping ”ehuru det där fanns kunniga gatläggare, antogs ryska drängen Iwan Simonsson som gatläggare här i staden.”
   Plåtslagarlärlingen Johan Hagström (ej släkt med Gustaf) var instämd tillsammans med matroserna Falk och Öhrström för att ha överfallit och slagit en bonde från Bärby under Distingsmarknaden. Bonden hade kommit åkande på Kungsängsgatan. Johan hade inte varit delaktig men hans hatt hade tagits av ett vittne i tron att Johan hade tagit hatten från bonden och vittnet hade givit Johans hatt till bonden som for iväg. Johan hade därefter hittat bondens hatt och tagit den istället. När målet avhandlades hade bonden fått klart för sig att Johan var oskyldig. Däremot blev de andra dömda till värjemålsed efter att ord stått mot ord och inget vittne hade sett själva slagen, men väl hört bullret.
   Maja Svala, 34 år, och född i Films socken, var år 1817 piga hos hökare-änkan Dahlberg i Uppsala. Maja hade bott i Uppsala i nästan 10 år, var ogift, men hade framfött 2 oäkta barn, som dock hade avlidit. Nu var Maja instämd för att, varande ogift, för tredje gången blivit havande, försökt dölja havandeskapet och i hemlighet på fähusskullen framfött ett barn och i avsikt att taga det av daga lagt det i en ho i ett svinhus där en sugga varit instängd. En dräng, Eric Ersson, som efter att ha ätit kvällsvard gått till fähuset för att hämta ett ämbar nattfoder åt hästen, hade tyckt sig höra ett läte såsom barngråt. Han hämtade änkan Dahlberg och drängen Holmstedt och de hjälptes åt att leta. Holmstedt fann barnet i svinhon, tog det i förklädet och bar in det till frun. Stadsläkaren tillkallades för att undersöka om barnet tagit någon skada av Majas vanvård. Barnet befanns dock helt friskt och fullgånget. Barnmorskan Utter kallades in och barnet överlämnades till henne för att bli omhändertaget och vårdat av henne.
   Maja häktades och fördes till länsfängelset på Uppsala slott. Efter ett par dagar flyttades barnet över till Maja i fängelset och enligt fängelseledningen hade hon visat stor ömhet för barnet. Maja fick också goda vitsord av sin matmor, som inför rätten vittnade att hon ”aldrig någonsin haft en piga, som med sådan tålamod och stillhet, vårdat min numera avlidne man och mig”. Änkan Dahlberg erbjöd rådhusrätten att Maja skulle få överta Dahlbergs lilla brännvinsbränneri och där få försörjning för sig och sitt barn. Erbjudandet avvisades och Maja dömdes till ett års fängelse på länsfängelset i slottet. Efter avtjänat straff flyttade Maja till Alsike. Då hade även detta hennes tredje barn avlidit.

Källor:
Uppsala Rådhusrätt och Magistrat AI:91, 1815 – 1817
Länsstyrelsen, Landskansliets konceptbok 1815 - 1821

 

 FAKTARUTA 2 - Sven Bladhs trassliga affärer m m                                  2010-11-28

  Sven Bladh blev borgare i Uppsala år 1815, 25 år gammal. Han förekommer inte i domstolsmålen för att ha gjort något brottsligt. Endast en liten anekdot finns och det är att hans hund, trots kungjort förbud, har sprungit lös på stan. Stadsfiscalen Ekström, hade sett Svens hund tillsammans med andra hundar ”gå lösa på Stadens stora torg”. Vilka som ägde de andra hundarna visste inte stadsfiscalen, men Sven Bladhs hund kände han igen. Sven kunde inte neka till förseelsen för han var i Stockholm på en handelsresa vid tillfället. Det blev böter på 3 Shilling Banco. En symbolisk summa.
   Svens garveri i Uppsala gick inte så bra. Han hade ständigt ont om pengar och tog korta lån, små och stora, från olika personer och behövde omsätta dem till andra lån varefter borgenärerna krävde tillbaka sina pengar. På det sättet höll han sig flytande ganska länge. Räntan var som regel satt till 6 procent, men i något enstaka fall 12 procent.
   Långivare var bl. a. Landrättmästaren, ädle och wälbetrodde, Hans Anton Ångerman, borgaren och garfvaren i Stockholm, Johan Anders Erling.
   Till slut beviljades inga lån till Sven utan att han hade 2 borgensmän. Personer som ställde upp som borgensmän var fabrikören Erik Lagerstrand, sadelmakare Lars Johan Palmgren, orgelnisten Jonas Wallbäck och hemmansbrukaren Lars Jägersten, alla Uppsala.
   Vid ett tillfälle när han var extra pressad och Garvaren Erling i Stockholm återigen krävde honom på betalning för ”borgade läderwaror” försökte Sven skaffa sig en tidsfrist genom att hävda att eftersom skulden avsåg varor borde han få en ”quitterad räkning” på dessa innan skulden behövde betalas. Rådhusrätten avslog hans argument.
   Den 2 år äldre brodern, Emanuel, som bodde i Stockholm, hade inte bättre ekonomi han. Han hade vid ett tillfälle en skuld till företaget Falk & Co på 91 Riksdaler. Företaget hade gått i konkurs och sysslomännen i konkursen gjorde vad de kunde för att rädda tillgångarna och försökte driva in företagets utestående fordringar. Sven hade gått i borgen för sin bror och nu krävdes Sven på det här beloppet.
   Sven gjorde också vad han kunde för att kräva in de pengar som hans avlidna, första, hustrus släktingar var skyldiga honom. Han gjorde likadant direkt efter giftermålet med andra hustrun. Han ansökte hos landshövdingen om handräckning för att få dessa skulder indrivna.
   Ibland var det svårt att få betalt för de skinn han sålde. Ett exempel är sockenskomakaren Pehr Nyrell i Hagby, till vilken Sven lämnat skinn på kredit. Skulden var på 70 Riksdaler Riksgäldssedlar för bl. a. ”Wibarkat Läder” och ”2ne st skinn till stöfvelskaft”.
   Till slut växte skulderna Sven över huvudet. År 1821 hade han en skuld på enorma 2250 Riksdaler till garvaren Anders Westin i Stockholm. Om det var ett penninglån eller hade med varor att göra framgår inte. Samma år krävde ”Academie Statens i Upsala Enke- och Pupill Cassa” in ett lån på 213 Riksdaler. Lånet togs 1815 och en inteckning gjordes i Sven Bladhs ägande gård Nummer 7 i kvarteret Rådhuset i Uppsala. Gård nummer 7 låg på en tomt mellan de portar som idag har adresserna Östra Ågatan 27 och 29.
  Konkursen var oundviklig. År 1822 förlorade han sin gård i kvarteret Rådhuset och sin del i Lillgården i Hävlinge i Lillkyrka, om 1/12-dels mantal. Den senare hade han ärvt av sin första svärfar. Båda gårdarna såldes på exekutiv auktion.
  Sven Bladh bytte därefter bransch och blir ”traktör”. Han fick en son, August Ludvig, med andra hustrun Juliana Carolina Hallerström. Sonen dog endast 10 år gammal år 1831 av ”Watten i Hufvudet”.
   Sven själv avled 45 år gammal, utan bröstarvingar, i ”Wattsot” och ligger begravd utmed muren i grav nr 35 på Uppsala gamla kyrkogård, bakom Carolina Rediviva. 

Källor:
Uppsala Rådhusrätt och Magistrat AI:91, 1815 – 1817
Länsstyrelsen, Landskansliets konceptbok 1815 - 1821
Uppsala rådhusrätts Borgarmatrikel DIV:2
Trögds härads småprotokoll, AIIa:10a 1820-1822
Uppsala rådhusrätt och magistrat Bouppteckningar 1831-1840, FIIa:45, Nr 97
Upsala Domkyrkoförsamlings födelsebok, CA:6, 1813-1854
Uppsala domkyrkoförsamling Dödbok FA:4, 1818-1846
Uppsala domkyrkoförsamling Oic:1 Gravbok 1799-1950
Uppsala domkyrkoförsamling Oic:2 Namnregister 1800-1900-talen
Uppsala domkyrkoförsamling Oic:3 Gravbrev

 

FAKTARUTA 1 - Sven Bladhs uppväxt                                                             2010-10-28

   Sven, eller Svante som det står i kyrkböckerna, föddes den 17 mars 1790 i Skara i Västergötland. En av faddrarna vid dopet var Borgmästaren i Skara, Svante Planck. Möjligen var det efter honom han fick sitt namn. Fadern var ”tullnär”, tullare, vid Marumstullen, den stadsport i Skara som vette åt Marumshållet. För att få fara in i en stad för att sälja varor var man tvungen att betala tull till staden. Sven, var faderns, Magnus Bladh (41 år), och hustruns, Ingrid Magdalena Lilja (36 år), sjunde barn. Sven hade 4 bröder och 2 systrar.
   När Sven är 2 år gammal, 1792, avlider mamman i lungsot, endast 38 år gammal, från maken Magnus och barnen Sven Nicolai 18 år, Maria Catharina 17 år, Olof Theodor 12 år, Carl Magnus 8 år, Sophia Magdalena 6 år, Emanuel 4 år och Sven 2 år.
   Året därpå, 1793, flyttar pappan, Magnus Bladh, till Lidköping och får en Tullinspektörstjänst där vid Östbytullen. Med honom flyttar de 5 yngsta barnen. Han har tydligen flyttat runt tidigare också för åtminstone barnen Maria Catharina och Olof Theodor är födda i Carlskrona.
   Efter 3 år i Lidköping flyttar Magnus Bladh, år 1796, med de 3 yngsta barnen till Västra Tullhuset i Skenninge, och därefter till Södra Tullhuset i samma stad. Han gifter om sig 1802, 53 år gammal med Maria Sundberg, 38 år. Magnus och Maria bor kvar där tills Magnus avlider av ”ålderdom” år 1819, 70 år gammal.  
   Sven flyttar till Linköping, 16 år gammal, år 1806, och blir Lärling hos Loogarfvaren Anders Ljungqvist, som samma år kommit från Åbo i Finland. Hos honom finns också en garvaregesäll, Olof Bäckman, 28 år, och en lärling till, Samuel Wistedt, 17 år. Sven blir kvar hos Anders Ljungqvist i 5 år till 1811, då han blir garvaregesäll i Vadstena.
   Sven flyttar till Uppsala 1812 eller 1813 och är garvaregesäll hos Loogarfvaren Westrell, som avlider år 1814, endast 40 år gammal i ”bröstfeber”. Sven övertar då garveriet.  
   Sven fullgör, som 25-åring efter 9 läroår, först som lärling och sedan som gesäll på flera platser, mästarprovet år 1815.
   ”Den 12 Juni 1815, som Logarfwargesällen Sven Ludvig Bladh, efter hwad Logarfwaråldermannen And. Åhlander nu anmäldte fullgjort sitt mästarprof och blifwit til ledamot i ämbetet antagen, så fann Magistraten skäligt at Blads anhållan om burskapsrätt å logarfware handtwerket här i staden bifalla.”


Källor:
Skara födelsebok C:4, 1777-1816
Skara stadsförsamling AI:6, 1781-1789
Skara stadsförsamling AI:6, 1789-1800
Skara stadsförsamling B:1 1786-1817
Skänninge AI:8 1799-1810
Skänninge AI:10 1815-1819
Linköpings domkyrkoförsamling AI:10, 1805-1810
Linköpings domkyrkoförsamling AI:14, 1811-1815
Länsstyrelsen i Uppsala län, Landskontoret, Mantalslängder 1816, EIII:68
Uppsala Domkyrkoförsamling Aia:5c 1813
Uppsala Domkyrkoförsamling Aia:4b 1813-1830
Uppsala Rådhusrätt och Magistrat AI:91, 1815

 

 


5. Faktarutor 81 - (2017 -

 
 

Faktarutor 1-15  - finns under inlägg 4,

faktarutor 16-39 - finns under inlägg 3,

faktarutor 40-80 - finns under inlägg 2.

 

 

Faktaruta 87- Sven Bladhs andra hustru, Juliana Hallerström

Juliana Hallerström var femte och yngsta barnet till Comministern i Enköpings-Näs, Gustaf Ludvig Hallerström född 1744 i Torstuna och hans hustru Anna Cajsa Grundel född 1755 i Börje.

 

Hennes syskon var halvbrodern Gustaf Ludvig född 1779, helsystrarna Sophia Fredrica född 1783, Ulrica Christina född 1785, Johanna Lovisa född 1789. Själv var Juliana Carolina född 1794. Alla syskonen var födda i Gryta där fadern var Comminister i arton år mellan 1779 och 1797. 1797 flyttade familjen till Enköpings-Näs.

 

Brodern studerade teologi i Uppsala. Systern Sophia Fredrica gifte sig, 16 år gammal år 1799, med den 17 år äldre pastorsadjunkten Pehr Forsberger som kommit till Enköpings-Näs. Systern Ulrica Christina gifte sig med apotekaren Lindström i Enköping år 1810. Systern Johanna Lovisa avled 15 år gammal i ”Lungsot”, 1805.

 

Båda föräldrarna avled i Enköpings-Näs 1817. Modern avled i februari av ”Spasmer och en tärande lungsot” 62 år gammal. Fadern avled i september av något som började med ”gikt av en ovanlig grad, hvilken sedermera slog hål uti vänstra foten och förvandlades till kallbrand och inflammation i hela kroppen”, 73 år gammal.

 

När föräldrarna hade avlidit övertog Julianas halvbror Gustaf Ludvig pastorstjänsten i Enköpings-Näs efter sin far men flyttade snart till Vittinge 1819.

 

Nu var det bara Juliana kvar i Enköpings-Näs av familjen Hallerström. Juliana var nu 25 år och hade haft smittkoppor och kanske inte var till sin fördel utseendemässigt men var god för omkring 2000 Riksdaler som hon ärvt efter föräldrarna.

 

Hon träffar Sven Bladh och gifter sig med honom den 17/3 1820 i Enköpings-Näs. Som ogift kvinna var Juliana omyndig. Eftersom Julianas far var död var hennes bror hennes giftoman och skulle ge henne tillåtelse att gifta sig. ”Brudens giftoman, brodern, Comministern G. L. Hallerström i Wittinge har gifvit sitt bifall.”

 

Juliana flyttar till Sven Bladh i Uppsala. De flyttar runt på olika adresser. De bor i ”Kvarteret Lejonet” och i ”Kvarteret Sala”, de flyttar till Kungsgatan och till slut till ”Gård nr 1 i Kvarteret Kroken”.

 

De får en son år 1821 som döps till August Ludvig. Både Julianas pappa och hennes man hette Ludvig. (Sven Ludvig Bladh). Dopvittnen till gossen var bland andra Julianas svåger och syster, Comminister Forsberger och Fru Forsberger, samt en ogift syster till Sven Bladh, Mamsell Bladh.

Juliana och Sven Bladh fick inga fler barn.

 

Sedan hände det tragiska att: ”Tracteuren Bladhs son Scholaris (studeranden) August Ludvig, avled den 22 December 1831, “Watten i Hufvudet”, 10 år gammal, Begravd den 27 December 1831.

(Sven Bladh hade efter sin konkurs, efter Majas död, sadlat om från garvare till traktör.)

 

Fyra år efter sonens död avlider även Sven Bladh, 45 år gammal i ”Wattsot” och begravdes på Uppsala gamla kyrkogård, kvarter 1, grav nr 35, upplåtelse nr 1.

 

Sven Bladhs bouppteckning:

År 1835 den 10 Juni förrättade undertecknade Rådhus- Rätts ledamöter laga boupteckning efter Traktören Svante Ludvig Bladh hvilken den 11te nästföregångna April aflidit och efterlemnat icke några bröstarfvingar, utan blott hustrun Juliana Carolina Bladh, född Hallerström, som genom ett den 9de Mars samma år uprättadt och den 25te Maj bevakadt testamente erhållit full egande rätt till all quarlåtenskapen.

Enkefrun Bladh upgaf, under edelig förpligtelse, quarlåtenskapen, hvilken på nedanskrifna sätt värderades:

 

Fast egendom:

Gården No 1 i Quarteret Kroken i Kongsängs-Roten                                               7.450 Rdr

En ladubyggnad belägen vid den så kallade gamla ladugården – gammal                  75 Rdr

En do vid Kohlbo gärde                                                                                               125 Rdr

En gammal stugubyggnad vid torpet Pinan belägen                                                     50 Rdr

En gammal hölada därstädes                                                                                        25 Rdr

 

Lös egendom:

Afkastningen af tre besådda tunnland Borgare åker                                                     30 Rdr

Tio tunnland arrende åker                                                                                              50 Rdr

 

Massor av artiklar under följande rubriker: Silfver, Koppar, Tenn, Malm och Mässing, Jern och Blecksaker, Glas och Porslin, Stenkärl, Husgeråd, Trä och Laggkärl, Duktyger och Linne, Mans gångkläder, sängkläder, kreatur (hästar, kor, svin och höns).

 

Säkra fordringar                                                                140 Rdr (Riksdaler)

Osäkra fordringar                                                              260 Rdr

                                                    Summa inventarii       8.905:41 Rdr

Skulder och afgående poster:

 

Bokhållaren Pousette                                                    4.000 Rdr

Magister Hedén                                                            1.200 Rdr

Apothekar Tiivander                                                        200 Rdr

(En svåger till Juliana. Apotekaren Lindström i Enköping som systern Ulrica gifte sig med hade avlidit och Ulrica hade gift om sig med apotekaren Tiivander.)

.

.

Glasmästar Hagström                                                      14:32 Rdr

Tenngjutar Leufgren                                                        19:16 Rdr

Tjenstefolkets innestående löner                                      70 Rdr

.

                                                  Summa Debiti           9.632:46 Rdr

 

                                                           Brist                    764:51 Rdr

 

 

Efter 15 års äktenskap, och Sven Bladhs död, var Juliana ensam igen. Hon var en 41-årig änka, koppärrig, inte så lätt att ha att göra med. Hon kom att leva ensam och ogift resten av livet, det vill säga i 32 år, enligt kyrkböckerna.

 

I bouppteckningen som gjordes efter Juliana kan man läsa att på de 32 år som gått sedan Sven Bladh dog hade ”Gården No 1 i Quarteret Kroken i Kongsängs-Roten” ökat 4 gånger i värde från 7.450 Riksdaler till 29.000 Riksdaler. Juliana hade skött sin ekonomi väl utan att snåla. Hon hade inteckningar på 14.000 Riksdaler och boet hade en nettobehållning av 13.000 Riksdaler varav 500 Riksdaler i kontanter när hon avled den 12 november 1867 av ”högersidig lunginflammation”, 73 år gammal.

 

Eftersom Juliana inte hade några bröstarvingar i livet var det hennes syskonbarn som fick ärva henne. De var 20 stycken boende i Uppsala, Örnsköldsvik, Stockholm, Östhammar, Enköping, Sigtuna, Örebro, Sala, Amerika med flera ställen. De var präster, handlande, snickare, lantbrukare, trädgårdsmästare och fruar eller änkefruar till sådana med flera yrken.

 

Källor:
Kyrkböcker för Enköpings-Näs, Gryta och Uppsala domkyrkoförsamling

Åsunda häradsrätt, bouppteckningar

Uppsala rådhusrätt och magistrats bouppteckningar

 

Faktaruta 86- Äktenskaps upplösning och barnmorskas anlitande

Soldathustru anhåller om äktenskapets upplösning efter soldats mångåriga bortovaro.

Soldathustru Johanna Jansdotter Lidingby, Wallby anhåller om äktenskapets upplösning för att få möjlighet att träda i nytt gifte. Förstärkningskarlen 1) Jan Mattsson Lidin från Lidingby, Wallby hade utcommenderats i Julii 1812 och hade sedan dess inte hörts av. Efterlysning hade skett i Allmänna Tidningar i November 1814 genom Kyrkoherden Gustaf Collinder och även i Stockholms Posttidning den 5 Januari 1815 där Jan Mattson Lidin uppmanades att uppsöka sin hustru för äktenskapets fortsättande. Han hade ”dock icke låtit sig afhöra och efter all anledning tros redan wara afliden”.

Rätten beslutade att döma till skillnad i äktenskapet och att Johanna Jansdotter med detta utslag försedd hos högvärdiga Domcapitlet i Uppsala anmält sig till skilje i boets erhållande.

 

Källa: Trögds härads dombok Winterting 1816

 1) En förstärkningskarl var "reserv" för en soldat som var borta i krig eller försvunnen på annat sätt, tills man hade rekryterat en ny ordinarie soldat

 

Ej följt reglementet och anlitat socknens barnmorska, Löt

Bonden Anders Ersson i Ågersta, Löt blev instämd av Landsfiscalen Anander, för att han vid sin hustrus förlossning den 11 November 1815, emot gällande Barnmorskereglemente från den 14 October 1777, begagnat obehörig person såsom Barnmorska.

Anders erkände men försvarade sig med dels att han nyligen flyttat till byn, och dels att det var honom obekant hur han i slikt fall skulle sig förhålla.

Det godkände inte landsfiscalen utan hänvisade till att den priviligierade barnmorskan hade tjänstgjort i fyra år och att hon hade varit hemma vid det aktuella tillfället och bodde endast 1/2 mil ifrån stället, och att Anders Ersson låtit en opriviligierad person sköta hustrun under en längre tid.

 

Härads Rätten dömde Anders Ersson för öfverträdande af Barnmorske Reglementet att böta 6 Rdr Banco, hvilka böter tillfaller Löths sockens fattigcassa. (Som jämförelse värderades en ko vid den här tiden till 12 Rdr Bco)

 

Källa: Trögds härads dombok Winterting 1816

 

Faktaruta 85 - Nioåring omkom efter att ha blifvit överkörd af häst och släde

En tragisk händelse i februari år 1815. Det var en kall vinter och mycket snö. Den här dagen var det 6 grader kallt och snön var hårt packad. Det var troligen snövallar på båda sidorna av vägen och det kanske var därför pojken inte kunde rädda sig undan från den snabbt annalkande hästen och släden. Det var mellan kl 2 och 3 på eftermiddagen och borde ha varit tillräckligt dagsljus. Som om det inte var nog så avled hans far på kvällen samma dag som olyckan skedde.

 

Söndagen den 19de dennes klockan 2 á 3 eftermiddagen, timade här den olyckan, att Gossen Gustaf Bergström 9 1/4 år gammal, gående med en Tjelke, ifrån sitt hem på Prestgårdens ägor, till Nyckelöga-Torp (Veckholm) blef med Häst och Släde öfverkörd af Bonden Carl Ersson i Skälby och det med den rysliga påföljd; att gossen, Tisdagen därpå, den 21sta Februari klockan 4 om morgonen, efter halftannat dygns grufliga plågor, afled. Denna olyckshändelse var så mycket mera krossande för barnets moder som hennes man, utfattige Husmannen Jan Bergström, liggande på sitt yttersta med ännu bibehållen sansning, såg barnet blodigt, och halfdödt, bäras in i stugan, några timmar före fadrens död, som inträffade samma dag klockan 7 om aftonen.

Om den å barnets döda kropp, i laga ordning anställde besigtning och obduction, lärer Herr Provinsial Medicus Doctor Somelius icke underlåta, att vederbörlig attest afgifva. Mig hafva wigtigare göromål hindrat, äfven som Herr Stadsfiscalen och Kronolänsmannens egen närwarelse vid sistnämnde Förrättning gjort det öfwerflödigt, att förr än nu med min ämbetsberättelse härom inkomma. Genom denna tidsutdrägt, har imedlertid wunnits den närmare uplysning om förenämnde Carl Ersson, att han, illamående, men ej öfwerlastad, skall ofvansagda Söndag, efter bevistad Gudstjenst, hafva kommit från sin hustrus moster, Kyrkwaktaren Bärströms Enka vid Häckelberg, och att han på hemresan, hopkrupen och halfliggande i släden, besvärad dessutom af svagare syn såsom enögd, skall icke vetat det minsta utaf förr än den olyckliga gossen Gustaf Bergström, på wägen vid Nyckelöga legat öfwerkörd mellan hästen och skaklet på släden.

Bärströms Enka och Pigan Lena Caisa Jansdotter på Häckelbergs krog hafva här inför mig, idag afgifit den försäkran, de med Ed, om så påfordras, wilja fästa, det Carl Ersson vid besöket hos dem, Söndagen den 19de dennes, varit sjuklig och modfäld, samt icke förtärt mera, än 2ne små Tumlare med Bränvin, middagen hos den förra, och Ett halft stop Öhl, stragst på eftermiddagen hos den sednare. Huruvida Carl Ersson sedermera, på hemvägen, kört mer eller mindre hårdt och oförwäget, samt i hvad sinnesförfattning han funnits vid Nyckelöga klockan 2 á 3 på eftermiddagen, då olyckan timade må intygas af Husmannen Nils Jonsson och hans 11 år gamle son Anders, samt Soldaten Olof Broms i Åkerby, och en för mig till namnet oupgifven Torpare ifrån Gran, hvilka alla härom till Wittnen åberopas.

Då detta bedröfliga mål med alla dit hörande omständigheter, åt Herr Stadsfiscalen Kronolänsmannen till laglig behandling härigenom öfwerlämnas, har jag fullgjort en ämbetspligt, den mitt hjerta önskade få förena med ett ömt förord till vinnande af sådan förlikning, de bägge olycklige parterna imellan, att den utfattiga tröstlösa Enkan och modren icke saknar lättnad och hjelp i sitt elände, och Carl Ersson icke eller i sin ömkanswärda belägenhet blottställas för Lagens yttersta stränghet.

Weckholm den 28 februari 1815. Pehr A. Rönquist.

 

Besigtning, (provinsialläkare) Somelius:

”År 1815 den 23 februari företogs besiktning å aflidne Torparn Bergströms son Gustaf på 9de året gammal, vid hvilket tillfälle voro närwarande Tolfmannen Olof Jansson i Säby och Bonden Olof Larsson i Basta jämte flera.

Vid likhets yttre besicktning fant den döda varit af en svag kroppsbyggnad, mager och af et gulacktigt utseende, troligen förorsakad af en långvarig frossa, hvilken enligt moderns berättelse, började på hösten och jämt fortfarit intill dess död, fastän något lindrigare.

På vänstra sidan av pannan up vid hårfästet var ett sår om en tums längd, som syntes något djupt, och på samma sida vid yttre kanten af ögat straxt öfver ögonbrynet en betydelig blånad, och öfra ögonlocket rödblått, men sjelfva ögonstonen oskadad. Näsan hade på dess öfra del mellan båda ögonen ett mindre fyrkantigt sår, med en betydelig blånad, som sträckte sig ända intill nedre ögonvrårna på båda sidorna. Ur mun och näsa utflöt ett gult slem, och har enligt modrens berättelse barnet varit besvärad af svåra gallaktiga kräkningar liknande den nu utflytande slemmen, ända från händelsen inträffade intill sin död. Flera större och mindre blånader befunnos å kroppen, så väl å rygg, som lår, ben och armar.

Buken var mycket utspänd och af en ljusgrön färg. De sår, hvilka voro i ansigtet, undersöktes sedermera huruvida skadan sträckte sig till underliggande delar, men på intet ställe voro benen skadade, och som barnet endast klagat öfver Bukcaviteten företogs ej vidare undersökning af hufvudet.

Yttre betäckningen af bröstcaviteten aflåssades, men då ben och brosk voro aldeles oskadade, fullföljdes ej vidare bröstets öpnande.

Då Bukcaviteten öpnades utflöt en myckenhet mörk blod, hvilken kom från undre delarna, hvarföre tarmarna frånlossades och fant ett hål brustit in i ryggen på ett större Blodkärl hvarigenom denna xxx utflutit. Lefvern befant något stor och hård, samt kärlen i tarmhäxe svulna och hårda; och som xxxx brustna blodåderen var en oundvikelig dödsorsak företogs ej någon vidare undersökning.

 

At således förehållet sig, samt at denna besiktning med all noggrannhet blivit förrättad, det betyga på min förut aflagda Embets Ed, samt med denna min Ed. Så sant mig Gud hjelpe till lif och själ bekräftadt.

A. B. Somelius, Prov. Med.”

 

Källa: Trögds härads dombok Winterting 1815

 

Faktaruta 84 - Gifvit rustningshäst sådana medicamenter att den störtat

 

Rusthållarne Carl Jansson och Eric Ersson i Kälsta, Litslena socken hade till detta Ting uttagit behörigen fortstält stemning å Enkan Hustru Lisa Mattsdotter derstädes med påstående att som hon utan Regementshofsslagarens wetskap låtit hennes och kärandernas gemensamma Rustningshäst förtära sådane Medicamenter att kreaturet skall deraf störtat, Lisa Mattsdotter altså måtte förpligtas att ensam vidkännas ej mindre inköpssumman för annan Ryttarehäst utan och ersätta Carl Jansson och Eric Ersson deras kostnad och tidsspillan i och för hästs anskaffande i den föregifnes ställe, så och lagsökningskostnaden gälda.

 

Vid uprop häraf förekommo Carl Jansson och svaranden Lisa Mattsdotter personligen, då sedan på tillfrågan blifvit uplyst att, utom parterna Lisa Andersdotters aflidne man Mats Mattssons sterbhusdelägare, af hvilka sonen Eric Mattsson äfven var tillstädes, äro deltagande i Rustningsskyldigheten för Kählsta Rusthåll, Lisa Mattsdotter såsom förklaring öfver käromålet förmälte att, sedan hon i Martii månad sistlidet år hemförskaffat Medicamenter efter Recept som hon på begäran erhållit af Regements-hofslagaren Agrell, för att hafva i beredskap i händelse af inträffande sjukdom hos Ryttarehästen, som vid den tiden stått till utfodring i Lisa Mattsdotters stall, hade hon på morgonen en dag Höstetiden samma år tyckt sig förmärka att kreaturet warit sjukt, och derföre genast gifvit det in af anskaffade pulfvren utan att dervid hafva använt andre Botemedel; och ansåg Lisa Mattsdotter sig således utan alt vållande till hästens störtande, som på aftonen samma dag inträffat.

 

Carl Jansson wille icke godkänna denna Lisa Mattsdotters upgift utan förmälte det troligast voro att Lisa Mattsdotter anskaffade andra Medicamenter än de af Agrell anordnade blifvit för kreaturet använde; I anledning hvaraf Regementshofslagaren Jöns Johan Agrell, här tillstädes hördes till uplysning härom och berättade att han den dag på hvilken ifrågavarande hästkreatur störtat, på budskickning infunnit sig vid Kälsta och funnit hästen så sjuk att den icke förmått stå uppe, och då Agrell giort förslag att af ofvannämnde pulfwer gifva hästen in, hade Lisa Mattsdotter svarat att sådant redan voro skjedt genom hennes föranstaltande; hvarefter Agrell förgäfves använt bemödande till kreaturets återfående; Förklarandes Agrell på tillfrågan, att ehuruväl han icke medelst kreaturets öpnande undersökt och vunnit visshet angående orsaken till dess störtande, han likväl ansågo tvifvelagtigt att händelsen förorsakats genom werkan af ingifne Medicamenter, hälst efter hvad för Agrell berättats hästen större delen af dagen sedan ingifningen skjett synts frisk och förmått gå till vattning.

 

I anledning av Carl Janssons anhållan hördes härom vidare, efter befunnen ojäfvighet:

1o: Rusthållaren Jan Jansson i i Kälsta, som förmälte det han icke warit hemma wid det tillfälle då hästen dödt, och hade sig derföre angående förloppet dervid icke något bekant; men visste att berätta den händelse, att han korrt derpå förlorat en hund, som förmodades hafva dött deraf att han förtärt af köttet efter störtade hästen, äfvensom att tvänne andra hundar i Byn wid samma tid korrt efter annan omkommit, hvaraf, efter Carl Janssons tänka skulle kunna dragas den slutföljd att hästen störtat af förtärt förgift.

2o: Ryttaren Per Käll, som berättade, att Lisa Mattsdotter för honom omtalt att hon gifvit hästen in af pulfwer som hon sagt sig hafva erhållit af en vid namn Malmberg i Enköping, och jemväl låtit i Käll se en strut med inneliggande pulfver som Lisa Mattsdotter förmält vara af det slag som hon använt åt hästen, men hvilka pulfver Käll wille anse warit enahanda med dem som nu förevistats och, de där Agrell betygade vara af honom föreskrifne till begagnande; Intygandes Käll, på erinran av Carl Jansson, att Lisa Mattsdotter vid af honom omvittnade tillfället varit mycket sorgsam och, som orden föllo grufvat sig deröfver att hästen störtat, hvilket skall efter Källs förmodan skjett korrt för Källs ankomst till Lisa Mattsdotters hus.

 

Lisa Mattsdotter förnekade ytterligare att hafva åt hästen använt andre än de af Agrell föreskrifne pulfver, och påstod att hon väl vid ett tillfälle tilförene begärt att af Malmberg erhålla botemedel för ett hennes hästkreatur, som warit sjukt, men att Lisa Mattsdotter icke hvarken denna gång eller sedermera bekommit några pulfver av Malmberg; I anledning hvaraf och sedan parterna å ömse sidor gifvit de förhörde personerna vittneseden up, Carl Jansson anhöll att genom Malmbergs afhörande åstadkomma ytterligare bevisning emot Lisa Mattsdotter; Och som denna anhållan ej skjäligen förvägras kunde, så förständigades Carl Jansson att om Malmbergs inkallande till morgondagen då målet åter förekommer, draga försorg därest han af Malmbergs hörande vill sig begagna.

 

Kommentar 1:

Målet togs inte upp igen. Ingen anteckning om att det är nedlagt eller i gjorts upp i godo. Antagligen insåg Carl Jansson och Eric Ersson att de inte skulle nå framgång med målet och för att inte förorsaka ytterligare kostnader lade de ned målet genom att inte infinna sig nästa dag när målet skulle fortsätta. Det var ett vanligt förfarande.

 

Kommentar 2:

De som tvistar i det här målet bodde på Rusthållet Kälsta No 2 i Litslena. Kälsta No 2 och Kälsta No 3 hade gemensamt ansvar soldaten och hans häst. På gården Kälsta No 3 bodde vid det här tillfället Brita Andersdotters föräldrar, Anders Ersson och Maja Ersdotter, och Brita föddes där 1812. (Brita som blev Gustafs första hustru). Britas föräldrar var alltså berörda av ärendet men antagligen hade det skett en uppdelning mellan gårdarna så att Kälsta No 2 ansvarade för rustningshästen och Kälsta No 3 för soldaten.

 

Källa: Trögds härads dombok Winterting 1813

 

 

Faktaruta 83 - Upplösning af trolofning 1811

 

Bonden Anders Larsson i Eneby i Löth hade stämt Bondedottern Maja Lisa Hansdotter i Löthsberga samma socken för att hon pga af bruten trolofning måtte återställa de trolofningsgåfvor som hon fått af Anders Larsson samt med 50 Riksdaler för det honom tillskyndade lidande medelst aftalte ägtenskapets uplösande.

Vid föregående midsommar hade parterna i närvaro af Maja Lisas förmyndare, och även hennes svåger, fästningsgåfvor blifvit utväxlade. Maja Lisa hade fått: Twänne små silfverbägare, trenne Guldringar, et par Guldörhängen, 1 Psalmbok, 2ne mössor med Band, 1 spetsstycke, några alnar röda band, 1 rosig silkeshalsduk, 1 cattunshalsduk, 1 par silfverskospännen, 2ne par skor, 1 Bomullslärftsklädning, 1 stk Lärfts näsduk och 1 st Luktvatnflaska, hvilket alt Maja Stina fått och emottagit af Anders Larsson, men hwaremot han icke erhållit annat eller mera än 1 näsduk och strumpeband.

Maja Lisa ångrade sig och hävdade att trolofningen icke skedt af kärlek utan mer af öfvertalning från Anders Larssons sida, men medgaf att återställa fästningsgåfvorna men nekade till att utgifva något skadestånd till Anders Larsson.

Anders Larssons biträde vid rättegången Kronobefallningsman Luck anförde att Anders Larsson vidtagit anstalter til bosättning, vore han äfven, lidande dymedelst at återgången af beslutna ägtenskapet kunde hos andra vecka den tanke at Anders Larsson genom sitt upförande vållat uplösningen och hwilket kunde ligga honom i wägen, om han på annat ställe skulle anmäla sig til ägtenskaps förbindelse och påyrkade derföre ersättning med 50 Rdr Banco. Lysning var af parterna icke begärt och än mindre förkunnad.

Rätten beslutade att utifrån det som meddelats vid förhandlingen at trolofningen måtte förfalla, at Maja Lisa ska återställa erhållna trolofningsgåfvor och till Anders Larsson utgifva ett skadestånd med 38 Rdr Banco.

Källa: Trögds härads dombok Winterting 1811

 

Faktaruta 82 - Uphäfvande af ägtenskapslöfte 1811

 

Att vara trolovad var detsamma som ett bindande äktenskapslöfte. Att bryta en trolovning var nästan att jämställa med en skilsmässa. Om ett barn föddes under trolovningstiden men före vigseln betraktades barnet som ”äkta”, det vill säga fött under äktenskapet. I denna månads faktaruta behandlas ett mål från hösttinget med Trögds häradsrätt år 1811 där en flicka har blivit övertalad att gå med på ett äktenskap som hon senare ångrar. Det var inte helt lätt att ta sig ur den situationen. Att det här skulle beslutas av häradsrätten visar på den starka juridiska innebörden av trolovningen.

Texten är skriven som den står i originalet utan moderniseringar. Meningarna är långa och komplicerade. Det är enklast att läsa texten långsamt och med eftertanke samt läsa om en del meningar flera gånger eftersom den omvända ordföljden gör att man först i slutet av meningen får svaret på vad inledningen av meningen syftar på.

 

Uphäfvande af ägtenskapslöfte

S. D. Bondesonen Jonas Jansson i Foltsberga Wallby socken hade till detta ting utverkat och låtit fortställa stämning å Bondedottren Greta Stina Andersdotter i Kumla Boglösa socken med påstående at det dem emellan aftaldte ägtenskap, ehuru lysning derom skjedt trenne gånger, måtte likafullt återgå och uphäfvas af den grund at Greta Stina Andersdotter låtit sig under tiden lägra af annor (annan) mansperson och sådant för Jonas Jansson fördölgt; Äfvensom han återfordrat gifne fästningsgåfvor och påyrkat ersättning för kostnader i och för giftermålets uplösning och lagsökning.

 

Vid uprop häraf förekommo parterna, då Greta Stina, hvars fader är död, förklarade sig desto mindre hafva at påminna (erinra) emot återgång af det ämnade giftermål med Jonas Jansson, som hon aldrig haft eller kunde få tycke för honom och ej eller frivilligt samtyckt till äktenskapsförbindelse utan dertil blifvit tvungen af sin moder Enkan hustru Lisa Bengtsdotter och svåger Jan Persson.

 

På tilfrågan upplyste parterna, at trolofning dem emellan försiggått fredagen den 21:e sistlidne Junii i närvaro af Jonas Janssons fader och Rusthållaren Erik Wallén i Blacksta samt å Greta Stinas sida hennes moder och svåger, och at ungefärligen en månad derefter början skedtt med lysning, hvilken gått obehindradt trenne söndagar å rad.

 

Angående angifvelsen emot Greta Stina om olofligt umgänge med annor mansperson förklarade hon sig icke kunna neka derföre utan erkände att hon nyss före trolofningen med Jonas Jansson låtit sig häfda af en dräng med hvilken hon tjent tillsammans hos Nämndemannen Anders Jansson i Kumla, och betygade hon sig nu vara af detta häfdande rådd med barn, ehuru af hennes utseende sådant icke kunde märkas, äfvensom Greta Stina vidgick att hon icke yppat häfdandet eller sitt hafvande tillstånd för Jonas Jansson förr än efter det lysningen varit fulländad.

 

Jonas Johnson gaf tilkänna at han vid skördetiden fått spörja tal af andra personer det Greta Stina skulle vara rådd, men icke satt tro dertil, utan tvärtom velat påskynda giftermålets fullbordan och i sådan afsigt med Greta Stinas husbondes tilstånd, genast hämtat henne til sig uti faderns Jonas Zachrissons hus, då likväl under resan dit Greta Stina sjelf sagt Jonas Jansson at hon vore hafvande, efter beblandelse med annan mansperson.

 

Det af Jonas Jansson til uplysning kallade vitnen Bonden Jan Ersson i Svallby och Anders Jansson på samma bys ägor hördes härefter och berättade Jan Ersson, at han närmare slutet af sistlidne October, på Annadan, af Jonas Jansson, åtföljt honom till Greta Stina, som då åter vistats i Kumla by, för at söka säker uplysning angående hennes föregifne hafvande tilstånd och huruvida hon, i händelse det vore dicktadt, ville fullkomma aftaldte ägtenskapet, då Greta Stina vägrat at ägta Jonas Jansson och förklarat, att som orden fallit, att hon icke sågo någon värre och ledare för sina ögon än Jonas Jansson.

 

Anders Jansson åter uplyste, at sedan Greta Stina warit i Jonas Janssons föräldrars hus twänne dagar, hon bedt Anders Jansson, som äfven wistats i huset, at emot belöning af 12 Sk yppa för Jonas Janssons fader Jonas Zachrisson, det hon befunne sig rådd och önskade at få genast öfvergifva huset, hvilken Greta Stinas begäran Anders Jansson äfven efterkommit; och hade Jonas Zachrisson gifvit sitt samtycke til flyttningen, som genast försiggått. Tilläggandes Anders Jansson at under samtal med Greta Stina hon angifwit en dräng med hvilken hon tjent tilsammans för sin lägersman.

 

Dessa berättelser godkände Greta Stina och lika med Jonas Jansson påyrkade uplösning af ägtenskapsförbindelsen dem emellan; gifvandes Jonas Jansson desslikes tilkänna at han redan återfått de Greta Stina lämnade fästningagåfvor, så at käromålet derom förfallit, men han påstod at lysningskostnaden jemte honom förorsakade andra utgifter och tidsspillan måtte honom godtgiöras.

 

På föreställning til parterna huruvida icke upgifne häfdandet kunde wara en diktad anledning at vinna uplösning af ägtenskapsförbindelsen, och derest sig annnorledes förhöllo, om icke Jonas Jansson vore lägersmannen, eller han, efter det Greta Stina yppat sig vara rådd, haft beblandelse med henne, betygade bägge, at de icke någonsin haft köttsligt umgänge och Greta Stina påstod at med sanning öfverensstämde det hon voro hafvande efter lägersmål med annor mansperson.

Parterna afträdde på tilsägelse och resolverades som för dem åter inkallade

 

                                            Afsades

Det Härads Rätten finner nödigt at fullkomlig wisshet om Greta Stinas upgift om hafvande tilstånd oumgängeligen nödig innan utlåtande meddelas öfver parternas förenade påstående om uplösning af den dem emellan aftaldte och med lysning kunngiorde ägtenskapsförbindelse; I anseende hvartil och då innan näst infallande lagtima Ting i Häradet, ofelbart sig visa skall, huruvida upgiften må vara grundad, målet uppskjutes til berörde Ting, då parterna hafva att sig åter inställa och afvackta Härads Rättens sluteliga utslag.

 

Vi påföljande Ting konstaterades att Greta Stina fött en dotter och beslutet blev att äktenskapsförbindelsen upplöstes.

Källa: Trögds härads dombok Höstting 1811

 

Faktaruta 81 - Stupade soldater och gärdesgårdars beskaffenhet

 

Vid lagtima ting med Trögds häradsrätt år 1810 avhandlades mål av skilda slag.

 

Anmäldes att vice Corpral Carl Eld ifrån Kungs Husby, blifvit död i fångenskap i Ryssland (troligen S:t Pethersburg) den 27 Maji 1810.

Källa: Trögds härads dombok Sommarting 1810

 

Anmäldes att Corporal Petter Löth i Löthsberga blifvit död uti fälttog i Findland, äfven Soldaten Carl Örn i Skjälby och Soldaten Johan Färm i Åkerby Veckholm har avlidit under fälttog i Findland.

Källa: Trögds härads dombok Sommarting 1810

 

Beskrivning av hur gärdesgårdarna skulle se ut i häradet

En gild gärdesgård är 2 alnar hög, räknadt ifrån marken till öfversta bandet eller så kallade nackvidjan, och af sådan täthet att hvarje stång hvilade på den andra samt med allenast en och en half alnars rum (45 cm) emellan hvart par stör. Stödjors tillsättande emot gjärdesgården bör få bero utaf den stängselskyldiges godtfinnande, hällst bristande skogsfång för de fläste icke medgåfvo stödjors anskaffande utan för mycket kostnad.

Stengärdesgårdar af så kallad kullersten ingalunda hålla hägn utan aldeles förfela ändamålet, och att derföre annan stengård icke torde för laggild antagas än den som finnes lagd af sprängd eller eljest slätsidig sten och så murad, att bägge sidorna äro jemna slätta upåt samt innehålla vid bottnen minst 2 alnars och ofvantill 1 1/4 alnar bredd samt 2 1/4dels alnars höjd från marken. (1 aln = 30 cm)

Källa: Trögds härads dombok Höstting 1810

 

 
 
 

      

6. Kalendarium

Här visas kommande föredrag om Gustaf
 
 
2016
27 juli 2016 kl 18.30, Samling bryggan i korsningen Storgatan/Östra Strandvägen, Strängnäs. Vandring i Gustafs släkts fotspår. Arrangör: Intressegruppen Gustafsällskapet
20 september 2016 kl 18.30, Nibble gård, Kungs-Husby. Arrangör: Nibble gård
  
-----------------------------------------------------------------------------------------------

Tidigare föredrag m m
 
2010
13 oktober 2010 
Husby-Sjutolftsgården. Arrangör: Husby-sjutolfts Hembygdsförening
13 november 2010 kl 10.00-12.00 i Oskar Ericssons bokhandel, Strängnäs. Signering Arrangör: Oskar Ericssons bokhandel
13 november 2010 kl 13.00 på Strängnäs bibliotek.  Arrangör: Strängnäs bibliotek
15 november 2010 18.30 i Ramsta bygdegård. Arrangör: Centerkvinnorna i Uppsala län
20 november 2010 kl 09.00-16.00 på Arkivcentrum, Uppsala, vid seminariet Uppland i forskningen. Arrangör: Länsforskningsrådet i Uppsala län.
21 november 2010 kl 11.00-15.00 på Hantverkardagen i Boglösa bygdegård. Arr: Boglösa bygdegårdsförening
2 december 2010  19.00 på Enabygdsarkivet i Grillby.Arrangör: Villberga Hembygdsförening
4 december 2010 kl 11-16.00 på julmarknaden i Grillby. Arrangör: /Leaderprojektet i Grillby
7 december 2010 kl 19.30 på Enköpings huvudbibliotek. Arrangör: Enecopia släktforskarförening
11 december 2010 kl 11.00-13.00 i Gestbloms Bokhandel,signering. Arrangör: Gestbloms Bokhandel
 

2011
12 januari 2011 kl 18.30 Anderstorpsv 16, 1tr, Huvudsta Solna. Arrangör: DIS Öst
13 februari 2011 kl 18.00 på Vallby Radiostation. Arrangör: Centern i Trögden
5 mars 2011 kl 13.00 i Eskilstuna. Arrangör: Eskilstuna Strängnäs Säktforskarförening
11 mars 2011 kl 19.00 i Lillkyrka Församlingshem. Arrangör: LRF i Södra Trögd
17 mars 2011 kl 18.30 i Enköping. Arrangör: Enköping-Håbo Nämndemannaförening
24 mars 2011 kl 19.00
på Biblioteket, Enköping. Arrangör: Enköpings kommunbibliotek
27 mars 2011 kl 14.00 i Veckholms prästgård. Arrangör: Veckholms Hembygdsförening
27 mars 2011 kl 18.00 i Boglösa Församlingshem. Arrangör: Boglösa Hembygdsförening
5 april 2011 kl 18.00 Fjärdhundrabiblioteket. Arrangör: Enköpings kommunbibliotek, Fjärdhundrafilialen
12 april 2011 kl 18.00 Landsarkivet i Uppsala, föreläsningssalen. Arrangör: DIS Öst 
5 juni 2011, kl 14.00, Häflinge, Lillkyrka. Årsmöte i Gustafsällskapet. Arrangör: Gustafsällskapet
14 juni 2011, 10.00-10.30. Göran och Eva medverkar i Radio Uppland i Förmiddag med Åsa Nylander.
18 juni 2011, söndag 19 juni 2011  Bryggholmsdagarna. Arrangör: Bryggholmsstiftelsen
10 september 2011 kl 15.30, Kulturnatten, Arrangör: Drottninggatans Bokhandel,Uppsala. 
22 september 2011 kl 19.00, Bålsta Bibliotek. Arrangör: Håbo kommunbibliotek
16 oktober 2011 kl 13.00, Enköpings bibliotek, Höstglöd. Arrangör: Enköpings kommunbiblliotek
18 november 2011 kl 10.30 Upplandsmuseet, "Uppland i forskningen". Arr: Länsforskningsrådet 
19 november 2011 kl 13.00 i Haga kyrkskola, Sigtuna. Arrangör: Hagha hembygdsförening 
 
2012
16 januari 2012 kl 19.00 i Gamla prästgården, Veckholm. Arrangör: Lions i Trögden
14 februari 2012 kl 19.00 i Karleby Tingshus. Arrangör: Fjärdhundra Hem och Samhälle
12 maj 2012. Bussresa "I Gustafs fotspår" runt i Trögden. Arrangör: Lions i Trögden 
3 juni 2012, Strängnäs, Årsmöte i Gustafsällskapet. . Arrangör: Gustafsällskapet
18 augusti 2012 kl 12.00-16.30 på Sigtuna Litteraturfestival. Arrangör: Destination Sigtuna m fl
29 sep 2012 kl 09-17 Släktforskarmässa i Eskilstuna. Arr: Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförening
9 oktober 2012 kl 18.30 på Multeum i Strängnäs. Arrangör: Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförening 
20 oktober 2012 kl 10 - 15 vid Kromsta Lantbods marknad. Arrangör: Kromsta Lantbod
 
2013
11 maj 2013 kl 12 - 16 i Uppsala. Arrangör: Släktforskare i Uppland
2 juni 2013 kl 14.00 i Skillinge, Litslena. Årsmöte i Gustafsällskapet Arrangör: Gustafsällskapet
26 oktober 2013 kl 10-15 vid Kromsta Lantbods marknad. Arrangör: Kromsta Lantbod
16 november 2013 kl 14-16 Kryddgårdens samlingssal, Enköping. Öppet Hus med boksläpp.
21 november 2013 kl 12.00 på Radio Uppland.  Arrangör: Radio Uppland
24 november 2013 kl 10-14 i hantverksmarknaden. Arrangör: Boglösa Bygdegårdsförening
30 november 2013 kl 11-15 Gestbloms, boksignering. Arrangör: Gestbloms Bokhandel
1 december 2013 kl 12-15 i Oscar Erikssons bokhandel, Strängnäs, boksignering. 
7 december 2013 kl 11-15 i Skillinge gårdsbutik, boksignering. Arrangör: Skillinge gårdsbutik
8 december 2013 kl 11-15 i Grillby, julmarknad. Arrangör: Leaderprojektet Öppet i Grillby
 
2014
19 januari 2014 kl 18.00 i Österunda bygdegård. Arrangör: Österunda bygdegårdsförening
24 januari 2014 kl 13.00 i Kyrkans lokal vid torget i Grillby. Arrangör: Villberga Församling
18 februari 2014 kl 10.30 på Åsenstugan, Enköping. Arrangör: Pigga Pensionärer
21 februari 2014 kl 12.00 i Lillkyrka församlingshem. Arrangör: Svenska kyrkan, Boglösa församling
27 februari 2014 kl 19.00 i Wallinska gården. Arrangör: Föreningen Norden 
29 mars 2014 kl 13.00 i Eskilstuna. Arrangör: Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening
13 april 2014 kl 14.00 i Karleby Tingshus, Simtuna. Arrangör: Simtuna Hembygdsförening
29 april 2014 kl 18.30 i ABF:s lokaler, Enköping. Arrangör: Enecopia Släktforskarförening
8 juni 2014 kl 15.00 Årsmöte i Gustafsällskapet i Sneby. Arrangör: Gustafsällskapet.
22 augusti 2014 kl 10.00 på Kryddgården, Enköping. Arrangör: ABF/SRF:s studiecirkel
28 augusti 2014 kl 19.15 i Säfsta bygdegård. Arrangör: Bygdegårdarnas Riksförbund
7 oktober 2014 kl 18.30 i ABF:s lokaler. Arrangör: Enecopia Släktforskarförening
8 oktober 2014 kl 13.00 på Vallby radiostationArrangör: SPF Trögd
 
2015
20 februari 2015 kl 10.00 på Kryddgården, Enköping. Arrangör: ABF/SRF:s studiecirkel
8 april 2015 kl 13.00
i NTO-gården i Lilla Ransta. Arrangör: SPF Örsundet
7 juni 2015 kl 15.00 vid Litslena kyrka. Arrangör: Gustafsällskapet
3 september 2015 kl 18.30
i Nibble gårdsbutik, Kungs-Husby.  Arrangör: Nibble Gård
2 oktober 2015 kl 10.00 på Kryddgården, Enköping. Arrangör: ABF/SRF:s studiecirkel
13 oktober 2015 kl 13.30 på Ljunggården, Enköping. Arrangör: Ljunggården
16 oktober 2015 kl 10.00 på Kryddgården, Enköping. Arrangör: ABF/SRF:s studiecirkel
21 november 2015 kl 13-15 ABF, Ö:a Järnvägsg 1, Enköping. Boksläpp, Tredje boken om Gustaf
28 november 2015 kl 11-15 Gestbloms, boksignering. Arrangör: Gestbloms Bokhandel
 
2016
21 januari 2016 kl 18.00, Anderstorpsv 16, Huvudsta. Arrangör: Genealogiska föreningen
28 januari 2016 kl 12.00 i Villa Sandgatan, Enköping. Arrangör: Enköpings demensförening
4 februari 2016 kl 13.30 Ljunggården, Enköping. Arrangör Enköpings kommun
27 februari 2016 kl 13.00 i Eskilstuna. Arrangör: Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening
9 mars 2016 kl 13.30 i Villa Sandgatan, Enköping. Arrangör: Anhörigcentrum
17 mars 2016 kl 19.00 Kungsängens dagcentral. Arrangör Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut
19 mars 2016, kl 13.00 på Enköpings bibliotek. Arrangör: Enköpings bibliotek
16 maj 2016, kl 18.00 Litslena bygdegård. Bussresa i Gustafs fotspår. Arrangör: Lions i Grillby
5 juni kl 15.00 Samling Litslena bygdegård. Kälsta, Valgeby, Härkeberga k:a. Arrangör: Gustafsällskapet
 
 
 

7. Läsarnas kommentarer

 Här finns en del kommentarer som vi har fått om böckerna. Skriv gärna en kommentar i blanketten efter inlägget!

Du kan också kontakta författarna direkt. Göran Källgården: gk@sigdat.se 0706-67 46 46, Eva Emanuelsson eva.emanuelsson@hotmail.com, 0706-18 57 12 eller maila till Gustaf på gustaf.w.hagstrom@hotmail.com


 
.........................................................................................................
"Så himla bra böcker! Man känner igen miljöerna trots att det är för så länge sedan."
..........................................................................................................
"Jag har läst 6 böcker i mitt vuxna liv. Gustafböckerna är 2 av dem. Intressant att läsa om trakter där jag växt upp."
..........................................................................................................

"Hej Göran! TACK för en GLIMRANDE presentation av din och Eva's bok "Gustaf". Jag började läsa den direkt när jag kom hem och den är kanonbra. Vad kul det måste ha varit att skriva den."
..................................................................................................
"Imponerande arbete!
Fint arrangemang runt bokens lansering."  
.................................................................................................
. "Hej Gustaf! Jag kan meddela dig att Göran och Eva höll ett mycket intressant föredrag om din bok i dag. Nu önskar jag bara att Göran läser in den som ljudbok så att jag kan lyssna på den i bilen, vid matlagning eller dammsugning. Göran presenterade för ett tag sedan ett program där han läser in text så att det blir en textfil i datorn. Han kanske kan "vända" på det programmet så han får ut en ljudfil av bokmanuset i stället.!

"Hej Gustaf och stort tack för igår!
Det var spännande och intressant att höra Göran och Eva berätta om hur boken om dig kom till. Jag ser verkligen fram emot att få sätta mig ner och läsa och ta del av dina öden och ävenyr. Vill också härmed söka medlemskap i Gustafsällskapet, min mailadress är: xxxx.xxxx@xxx.xx 
Varma hälsningar och tack till Göran och Eva! "
................................................................................................
"Hej, Eva! Tack för en trevlig lördagseftermiddag! Jag har redan läst första kapitlet i boken!
Vad duktiga ni är!"
................................................................................................
Göran! Ett stort tack för den fina boken, som jag nu har lagt på nattduksbordet för att avnjutas i ett horisontalt läge. Tack för en trevlig och intressant presentation som Du och Eva framförde. ................................................................................................
Klart mycket läsvärd...Trots att det är en realistisk bok sätter den fart  på fantasin. Inte mycket var "bättre förr", speciellt inte för kvinnor... Stort tack för en bra bok! Skynda på med nästa!
 
Jag och min syster köpte eran bok om Gustav, för att vi skulle läsa den högt för mamma... Så nu läser alla vi barn och barnbarn en liten stund när vi är där... Det som är roligt är att hon kommenterar saker i boken och kopplar det på rätt ställe...Det här ger oss något att göra när vi är där och så är boken bra.
...............................................
Det var ett trevligt föredrag ni höll och väldigt mycket folk, synd att vi var tvungna att åka direkt efter föredraget, annars hade vi gärna stannat längre och fikat.
...........................................................................................
Tack för en jättetrevlig läsning!!! Fällde nästan en tår när det började närma sig slutet och läsnöjet var på väg att ta slut. Under läsningens gång rann det också en och annan tår och vissa rader lockade till både leenden och skratt. Härligt!!!!
...........................................................................................
Jag har nu läst ut boken och tycker att den var mycket bra. Intressant, gripande och välskriven. Förstår att det ligger mycket arbete bakom. Gripande livsöde och det skulle vara väldigt intressant om ni  går vidare med en ny bok. Jag blir verkligen nyfiken på hur hans liv blev  längre fram. Grattis till mästerverket...

..................................................................................................
 Hej Eva.
Jag ser fram emot fortsättningen på boken Gustaf. Helst skulle jag vilja ha den i morron.
.............................................................................................

...jag har läst den, och jag gillade att läsa den. Den är intressant,
ger en bra bild över livet förr. En del att känna igen, vilket är roligt.
Litterärt är den inte så märkvärdig, tycker jag. Det är inte språket
eller storyn som är bra med den utan vardagligheten, och närheten till det
verkliga livet.

Lycka till framöver

...........................................................................................
Hej Göran!

Jag håller just nu på att läsa din/er bok om Gustaf... Har väl läst fyra kapitel nu
och tycker att den är trevlig. Eftersom jag forskar själv så tycker jag det är
roligt att se vad man kan göra med alla uppgifter man hittar. Kommer upp
många frågor, jag får väl återkomma då jag läst ut den.

Tack för ditt hängivna arbete... mycket roligt tycker jag, verkligen.

-----------------------------------------------------------------------------

 Roligt att det går bra med boken ... Xxxxxx läser för fullt i den och tycker att
den är jättebra eftersom hon gillar att läsa om riktiga människor och deras
öde omskrivit som i eran bok. 
När det gäller boken så skulle jag gärna vilja
göra lite reklam för den i tidningen, ...priset på boken och var man beställer den.  
 ..............................................................................................
Jaha, då har jag läst klart och nu känns det lite tomt och tråkigt som det alltid gör då man
läst ut en bra bok. Som att skiljas ifrån en kompis.

Jag måste säga att jag tycker boken blev bra, verkligen. I börjar tyckte jag nog att den kändes
lite vacklande, men efter ett par kapitel var jag såld. Eva är lysande, den blir aldrig tråkig,
utan man följer Gustaf sakta framåt genom barn och ungdom och väntar hela tiden på att
något spännande skall hända.

Nu har ni lagt en bra grund att gå vidare på, jag vet ju vad man kan hitta i arkiven och nu väntar
man liksom på själva anledningen till att göra boken om Gustaf. Jag förstår ju att du måste hittat
flera intressanta saker som fängslat dig och som givit upphov till verket. Det känns som om det
är i nästa bok det börjar hända saker.

Den blir aldrig tråkig, utan man ser landskapet, miljöerna och personerna framför sig.

Jag ser fram mot nästa del. Hoppas nu att ni får sälja många böcker och får mycket välförtjänt
beröm, så att ni orkar fortsätta göra en fortsättning.

Jag säger som Tove Jansson i Mumintrollet: "Vad tror ni hände sen?"
Göran, bra jobbat!!
..................................................................................................................................

Först vill jag tacka för en riktigt bra bok "Gustaf".
Jag och mina syskon har den som högläsningsbok för vår mamma.
... Varje gång vi är hos henne vill hon höra ett nytt kapitel . Hon blir mycket gladare och mer med. Minnen av för henne kända platser gör att minnet påverkas och hon får möjlighet att själv berätta med stöd av
boken. Har rekommenderat olika boenden boken som högläsningsbok för lite äldre
Enköpingsbor.
........................................................................................................................................

Jag var på Multeum och lyssnade på er när ni var där. Nu har jag läst boken med stor behållning. Jag uppskattar den mycket och hoppas att ni kommer att skriva en fortsättning.

.....

 Hej Göran och Eva!

 Jag har läst ut boken och den var helt fantastisk att läsa! Den var så gripande stundtals så mina tårar rann i floder. Kanonbra skrivet!

 Nu undrar jag när nästa bok kommer ut? För det blir väl en fortsättning? :-))) Jag längtar till att få läsa vidare om Gustaf och hans familj.

 Kram på er och lycka till med det fortsatta skrivandet!

.......................................................................................................................................

Hej Göran och Eva! I all hast:Hjärtligt tack för en spännande läsning om Gustaf. Han kommer en verkligen nära och jag vill verkligen läsa mer om honom. Ser fram emot nästa bok!

........................................................................................................................................

Läste ut Gustafboken på 2 dagar och blev väldigt sugen på att läsa fortsättningen. Var även in och tittade på bloggen. Den är en väldigt bra komplement tycker jag. .......................................................................................................................................

Nu har jag levt med Gustaf de senaste veckorna, en trevlig bekantskap, fint skildrad!! Det var så fängslande att jag hade svårt att göra uppehåll, men nu har jag kommit till berättelsen slut. Kommer det månne en fortsättning? Det finns tydligen källor att ösa ur!

.......................................................................................................................................

Jag har nyligen varit med om två upplevelser av stort kulturellt värde: Gustaf 1 och Gustaf 2.

...........................................................................................................................................

Intressant att ta del av hur människor levde på landsbygden i våra trakter på 1800-talet.

..........................................................................................................................................

 Har tillbringat dagen under täcket tillsammans med Gustaf. Åh, Eva! Jag vart trollbunden! Jag har läst nästan oavbrutet och nu är den slut! :( Men jag har tvåan ligger på hyllan!

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Min morbror älskade boken Gustaf. Han blev så glad när jag sa att det fanns en andra bok om Gustaf.

............................................................................................................................................

Vi har läst böckerna om Gustaf. De var jättebra, mycket intressanta och bra skrivna, lättlästa.

..............................................................................................................................................

Jag har läst båda böckerna och tyckte de var otroligt bra. Det vara bara ett fel – de tog slut för fort, jag slukade dem. Jag ser verkligen fram emot den tredje boken.

................................................................................................................................

När kommer den tredje boken?  Det är många sväldigt många som ser fram emot den.

..........................................................................................................................................

 Jag skrattade och grät när jag läste om Gustaf.

..........................................................................................................................................


        


8. Var kan man köpa böckerna?

Var kan man köpa böckerna om Gustaf?

Böckerna Gustaf och Andra boken om Gustaf) kostar 250:- kr vardera. Rabatt vid köp av minst 4 böcker. Böckerna kan köpas på följande ställen:

- Gestbloms Bokhandel, Kungsgatan 18, Enköping
- Söders Bokhandel, Centrumgallerian, Bålsta
- Bokia - Erikssons bokhandel, Präntaren,Trädgårdsgatan 14-18, Strängnäs
- Enköpings Museum och Turistbyrå, Rådhusgatan 3, Enköping
- Nibble Gårdsbutik. Kungshusby
- Kromsta Lantbod, Litslena
- Karleby Tingshus, Simtuna 
- E-post gustaf.w.hagstrom@hotmail.com
- På tfn 0708-67 46 46 eller 0706-18 57 12 
- Direkt av Göran Källgården och Eva Emanuelsson.
- Beställas hos andra bokhandlare
- Nätbokhandlare som www.adlibris.comwww.bokextra.se, www.bokia.se, www.bokus.com och www.cdon.se.    

- Hemleverans: Vill man ha böcker skickade med post sätter man in 250 kr/bok + porto 50 kr (max 2 böcker/porto 50 kr) på Plusgiro konto 632739-9.   KOM IHÅG att tydligt ange namn och adress dit den ska skickas och ange vilken av böckerna du beställer!

Böckerna Gustaf och Andra boken om Gustaf finns att låna på Enköpings huvudbibliotek, bokbussen och filialbiblioteken i Örsundsbro, Grillby och Fjärdhundra och att beställa på bibliotek i andra kommuner. Det är inte möjligt att låna en bok via författarna.

 


9. Gustaf i media

KLIPP UR MEDIA

Media har uppmärksammat boken Gustaf på olika sätt. Enköpings-Posten, Upsala Nya Tidning (pappersversion och Nätversion), Ena-Håbo-Tidningen, Land, Radio Uppland. Se nedan:

Så här skriver Bibliotekstjänst, BTJ, i sitt omdöme om Andra boken om Gustaf:

Eva Emanuelsson och Göran Källgården utgav år 2010 romanen Gustaf om Gustaf Wilhelm Hagström, född 1810 i Lillkyrka socken vid Enköping. I föreliggande bok följer vi Gustafs liv 1842-1850. Livet på den svenska landsbygden vid mitten av 1800-talet målas övertygande med interiörer från stugor, stallar, och dagligt bestyr, kryddat med äktenskapsbekymmer, dålig grannsämja, ärenden vid tinget, prästförhör och romantik kring den begåvade och klipske Gustafs problematiska tillvaro. Personerna är fint tecknade, och i centrum Gustaf som brottas med trassligt äktenskap, fientliga svärföräldrar och onda rykten samtidigt som han ansätts av samvetet och vill vara en rättrådig människa, även mot dem som gör honom ont. Ett gripande öde. Minst nyanserat skildras Gustafs otrogna hustru, som tar formen av berättelsens onda genius. Eva Emanuelsson svarar för den lättillgängliga texten, omslagsbilden och illustrationerna i inlagan. Göran Källgården har utfört arkivforskningsarbetet. Riktiga person- och ortnamn används för att förankra händelserna i tid och rum. - Tor Flensmarck

 Enköpings-Posten 2013-12-13:  

Dramatik i olyckligt äktenskap

 
Den första romanen om Gustaf Wilhelm Hagström kom ut 2010, 200 år efter hans födelse den 6 juni 1810 i Hävlinge i Lillkyrka, och skildrar hans öden 1810–1830.
Publicerad: 2013-12-13 12:00
Eva Emanuelsson och Göran Källgården har tillsammans arbetat fram Den andra boken om Gustaf.  Eva Emanuelsson och Göran Källgården har tillsammans arbetat fram Den andra boken om Gustaf. Foto: Magnus Eriksson      

Andra boken om Gustaf, som kan läsas som en fristående roman, berättar om Gustafs liv som familjefar, bonde, rusthållare och aktad man i Litslena socken 1840-1850. 

– Idén till boken kommer från en inlaga i ett domstolsprotokoll, som visar på ett öde, så gripande att det känns nödvändigt att dela med sig av det till fler, skriver Eva Emanuelsson och Göran Källgården inledningsvis. Ett syfte har också varit att visa vad man kan hitta i arkiven och att inspirera andra till att söka sin historia.

– Det går, det vet vi. Det är roligt, det vet vi också.

En prövande tillvaro

I Andra boken om Gustaf (440 sidor) får vi följa Gustaf i hans äktenskap, ett olyckligt sådant, på gården i Sneby, där även hustruns föräldrar bor, den timide fadern och den grälsjuka och alkoholiserade modern. En prövande tillvaro för Gustaf vars situation på grund av osämja i äktenskapet och hustruns otrohet, blir svårhanterlig och till och med hotar hans liv, vilket skildras på ett dramatiskt och mycket spännande sätt. 

Samtliga personer i berättelsen är verkliga personer och nämns vid namn. Så till exempel vänder sig Gustaf till länsman Sandquist (Grillby) och kyrkoherde Berg (Litslena) i ett mål om hustruns horsbrott, som skulle upp på tinget i Litslena. Horsbrott (otrohet i äktenskapet) var en allvarlig företeelse som på Gustafs tid blev en hela socknens angelägenhet.

Speglar tidsandan

Liksom i den första romanen om Gustaf speglar boken förtjänstfullt tidsanda, seder och bruk i bondesamhället i mitten av 1800-talet som kryckeståt inför Fager-Majas och Litslenas skollärares bröllop, bruket av respass, förundran inför nymodigheter som vax- och stearinljus och ”vällsipeden” som man ”sparkar sig fram med” (cykeln). Tidens spritmissbruk, odling av brännvinspotatis, barnadödligheten och rädslan för vargen bidrar också till att skapa tidsanda. 

Romanen slutar med raderna: 

”Den 29 augusti 1850 fattade Svea Hovrätt beslutet att upplösa äktenskapet mellan Gustaf Wilhelm Hagström och Brita Lisa Andersdotter i Sneby, Litslena. 

En epok i Gustaf Wilhelm Hagströms liv var slut. Nu började nästa”. 

Gustaf har lämnat gården i Sneby och bor i Skillinge. Här kände han ”en lyckokänsla han inte känt på väldigt länge”. Skall den bestå? 

Gunilla Edström
0171-41 46 00

 

2013-10-27 från Kromsta marknad där vi deltog:
http://enkopingssidan.se/nyheter/kultur/snart-kommer-andra-boken-om-gustaf/

 


Enköpings-Posten 28 juni 2011

 Sigtunabygden.se » Kultur 18 jun 2011 06:00
Sigtunabon Göran Källgården med författarkollegan Eva Emanuelsson från Gustafssällskapets möte på Hävlinge gård i Lillkyrka den den 5 juni iår.
Foto: Barbro Ellvén
 
Laddar...

201-årige Gustaf med eget sällskap

Sigtunabon Göran Källgården med författarkollegan Eva Emanuelsson fick gästa SR Uppland för andra gången den 14 juni för att prata om samma ämne - pojken som inspirerade dem att skriva en bok, Gustaf.

Bok - Vi var på radion i höstas inför boksläppet och sen nu igen. För vårt sätt att arbeta är unikt. Vi har över 2000 sidor av grundmaterial och gjorde en roman utav det. Jag forskade fram underlaget, medan Eva Emanuelsson beskrev händelserna på ett levande sätt, säger Göra Källgården till Sigtunabygden dagen efter radiosändningen.
Romanen om pojken Gustaf, som har funnits på riktigt heter just Gustaf. Den är på 400 sidor och är den första i en tänkt trilogi. Den handlar om Gustafs första 20 år, hur hans föräldrar träffades och hans uppväxt. Gustaf föddes 1810 i en bonde- och spannmålshandlarfamilj från Enköping och hade enligt Göran Källgården ett intressant livsöde.
- Men vi har material med över fem generationer, så trilogin blir en släkthistoria fram till hans barnbarn, säger Göran Källgården.
Den andra boken kommer ut om ett par år.

Göran Källgården och Enköpingsbon Eva Samuelsson blev så tagna och berörda av Gustafs liv att de även startade en Gustafblogg och bildade Gustaf-sällskapet. Senare visar det sig att det finns ett flertal som har läst boken som vill veta mer om vad som händer omkring Gustaf. De har därmed anslutit sig till Gustaf-sällskapet, som nu har 30 medlemmar. De har bestämt sig för att träffas varje år i anknytning till Gustafs födelsedag den 6 juni. Gustafs fans träffades i år på gården där Gustaf föddes i Lillkyrka utanför Enköping. Nästa år är målet Strängnäs, sär Gustaf också bodde en tid.

Hur hittade ni honom?
- Jag hittade Gustaf när jag släktforskade. Han förekommer i många händelser som finns dokumenterade i olika historiska dokument.

Varför valde ni just honom?
- Det var en inlaga som Gustaf själv hade skrivit till en domstolsförhandling i mars 1846 som gjorde att jag blev berörd av hans livsöde, och la min egen släkt åt sidan och ägnade mig åt Gustaf på heltid.

Hur mycket i boken är påhittad?
Alla platser och alla centrala personer, liksom huvudhandlingens alla viktiga händelser har ägt rum. En del småhändelser är påhittade för att binda samman handlingen till en lättläst roman.

Fotnot: Gustafbloggen finns på: http://gustafwhagstrom.blogg.se/

Av: JEANINA SANTIAGO jeanina.santiago@sigtunabygden.se


Tidningen Land nr 43 2010-10-22:



Strängnäs tidning 2010-11-13




Upsala Nya Tidning 2010-10-08

Enköpings-Posten del 1 2010-09-04

Enköpings-Posten del 2 2010-09-04

Enköpings-Posten 2010-09-04 hela artikeln på sid 15

Glimten http://www.sigtunahem.se/Press-och-Media/Glimten-kundtidning/Glimten-nr-2-2012/#/10/ 2012-11-14

 Utdrag ur Recension i Enköpings-Posten 2010-12-28:

Första delen om Gustafs liv
 Författarna Eva Emanuelsson och Göran Källgården är släktforskare och har båda skrivit böcker baserade på arkivhandlingar av skilda slag. Nu har de två, som EP tidigare berättat, gett ut en bok tillsammans. Den handlar om Gustaf Wilhelm Hagström. ”En person vars öde är så gripande att det känns nödvändigt att dela med sig av det till fler”, skriver de två författarna i förordet.

Gustaf skildrar de tjugo första åren i Gustafs liv. Boken inleds med berättelsen om hur hans föräldrar träffades. Maja från Lillkyrka och Wilhelm från Strängnäs, ett lyckligt par, som så småningom hamnar i trakten av Litslena.

Ensam och utstött
En känsla av att vara ensam och utstött plågar honom, men livet ler också mot den idérike Gustaf som hittar kärlek och trygghet…

Gustaf är en historisk roman baserad på arkivfakta som tagits fram av Göran Källgården. Kring dessa har Eva Emanuelsson i samarbete med Göran med stor inlevelseförmåga byggt en roman på cirka 400 sidor, där man får följa Gustaf och de människor han möter i skilda miljöer, där han vistas. Hon skildrar på ett intresseväckande sätt människoöden, som berör, och vi får en initierad inblick i tiden kring 1810-1830 med dess seder och bruk vid dop, bröllop och begravning, lantlivets vardag och fest och inte minst ungdomars livsvillkor och nöjen som lek och dans.

Historiska fakta
Historiska fakta kryddar boken. Till exempel omnämns Enköpingsprästen Arvid August Afzelius som genom sin bok Svenska Folkvisor från forntiden räddade en visskatt åt eftervärlden.
 
Boken slutar med orden ”Ett långt och lyckligt liv väntade honom… Han var lycklig.” Men blir det så, undrar man, och ser fram emot  den fortsatta berättelsen om Gustaf.

Gunilla Edström
0171-41 46 00
-------------------------------------------------------------

FÖRFATTARNA

Göran Källgården och Eva Emanuelsson heter personerna bakom romanerna om Gustaf. Göran har gjort det huvudsakliga forskningsarbetet och Eva har skrivit det mesta i böckerna. De presenteras i böckerna:

Eva Emanuelsson, född och uppvuxen utanför En­kö­ping, har alltid tyckt om att skriva, gärna i kom­bi­na­tion med övriga intressen som litteratur, före­nings­liv, släkt­forskning och hem­bygds­histo­ria. Som sekreterare ägnar hon även en stor del av yrkes­livet åt att skriva.

Göran Källgården är född och upp­vuxen i Enköpingstrakten och har tidigare givit ut boken Vargjakt, emigranter och en drunknad gris­kulting.... Yrkesverksamheten har helt ägnats åt IT-branschen, medan släkt- och historieforskning tar en stor del av fritiden.

 

 


10. Gustafsällskapet

 
 
GUSTAFSÄLLSKAPETS TRÄFF - 2016
 
Vi besökte Kälsta, Valgeby och Härkeberga kyrka och kyrkogård. Göran berättade om Gustafs sista år i livet utifrån händelserna i Tredje boken om Gustaf.
   
 
ÅRSMÖTET 2015

Söndagen den 7 juni 2015 hade Gustafsällskapet årsmöte i Litslena kyrka. Vi fick en visning av kyrkan och det vackra altarskåpet av vaktmästare Elisabeth Sjögren. Göran Källgården visade på gravar med anknytning till familjen Hagström och berättade om händelser i kyrkan med anknytning till böckerna om Gustaf. Årsmötesförhandlingarna genomfördes i kyrkan. Därefter besöktes Litslena gästgiveri och tingshus, där Yngve Thor, boende på gården nu, och Göran Källgården berättade om historiska händelser på platsen.
 
Protokoll från årsmötet 2015:
Protokoll fört vid årsmöte med Föreningen Gustafsällskapet              

Tid                                               Söndagen den 7 juni 2015 kl. 15.00
Plats                                            Litslena kyrka
Närvarande                                 20 personer

 

 § 1 Sammanträdet öppnas
Ordförande Göran Källgården hälsade de närvarande välkomna och förklarade årsmötet öppnat.

 § 2 Val av ordförande
Till ordförande för årsmötet valdes Göran Källgården.

 § 3 Val av sekreterare
Till sekreterare för årsmötet valdes Eva Emanuelsson.

 § 4 Val av justerare
Till justerare valdes Annie Björkman och Leif Björkman.

 § 5 Fastställande av föredragningslista
Styrelsens förslag till föredragningslista godkändes. Bilaga 1.

 § 6 Fråga om mötet blivit behörigen utlyst
Det sätt varpå årsmötet hade utlysts godkändes. Kallelse har skickats via E-post den 22 maj, med förinformation den 28 april.

 § 7 Verksamhetsberättelse
Sekreteraren Eva Emanuelsson föredrog styrelsens verksamhetsberättelse. Bilaga 2.

 § 8 Ekonomisk redogörelse
Kassören Göran Källgården informerade om att föreningen vid årsskiftet 2014/2015 förfogade över 1 766:- kronor. En transaktion på 358:- kronor hade sedan gjorts, varför behållningen vid årsmötet var 1 408:- kronor.

 § 9 Revisorernas berättelse
Vid årsmötet 2014 uppdrogs till styrelsen att vid behov utse revisorer. Styrelsen har inte funnit detta nödvändigt och inte utsett revisorer, varför ingen revision har gjorts.
                                                                                                                                                                   

§ 10 Ansvarsfrihet för styrelsen
Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
                                                                                                       

                                                                                                                                                                               
§11 Fråga om föreningens upplösning
Årsmötet beslutade att föreningen Gustafsällskapet ska upplösas från årsmötets datum. Samma beslut fattades vid årsmötet 2014. För att upplösa föreningen fordras enligt stadgarna beslut därom på två på varandra följande ordinarie årsmöten. 

§ 12 Disposition av kvarvarande medel
Årsmötet beslutade att föreningens kvarvarande medel, 1 408:- kronor, ska skänkas till Enabygdsarkivet i Grillby.

 § 13 Övriga frågor
Inga övriga frågor fanns att ta upp.

 § 14 Mötets avslutande
Ordförande tackade de närvarande för visat intresse och förklarade årsmötet avslutat.

 Vid årsmötet berättade Göran Källgården om händelser i Litslena kyrka och visade på gravar med anknytning till Gustaf Hagström. Kyrkvaktmästare Elisabeth Sjögren öppnade och visade altarskåpet. Vid Litslena tingshus och gästgiveri berättade Göran Källgården, med kompletteringar av Yngve Thor, ägare till husen, om händelser som ägt rum där.

  Vid protokollet

 Eva Emanuelsson
Sekreterare

 Justeras 

Göran Källgården             Annie Björkman                    Leif Björkman
Ordförande                       Justerare                                 Justerare

Protokollets original är justerat av ordförande och justerarna.

--------------
ÅRSMÖTET 2014
Årsmöte i Gustafsällskapet
Söndagen den 8 juni hade Gustafsällskapet årsmöte i Sneby. Många intresserade deltagare gick tillsammans runt i byn och tittade på grunderna efter de gårdar som fanns på Gustafs tid i Sneby. Bland annat visades följande karta från storskiftet 1825. De röda figurerna visar de olika tomter som fanns i byn och de svarta figurerna visar på den mark som tillhörde Hagströms gård.
 
Protokoll från årsmötet 2014:

Protokoll fört vid årsmöte med Föreningen Gustafsällskapet              1(3)

 Tid                                               Söndagen den 8 juni 2014 kl. 15.00

 Plats                                            Sneby, Litslena

 Närvarande         30 personer

 § 1 Sammanträdet öppnas

Ordförande Göran Källgården hälsade de närvarande medlemmarna välkomna och förklarade årsmötet öppnat.

 § 2 Val av ordförande
Till ordförande för årsmötet valdes Göran Källgården.

 § 3 Val av sekreterare

Till sekreterare för årsmötet valdes Eva Emanuelsson.

 § 4 Val av justerare
Till justerare valdes Annie Björkman och Hans Axelsson.

 § 5 Fastställande av föredragningslista

Styrelsens förslag till föredragningslista godkändes. Bilaga 1 .

 § 6 Fråga om mötet blivit behörigen utlyst
Det sätt varpå årsmötet hade utlysts godkändes. Kallelse har skickats via E-post den 30 april, med förinformation den 6 april och 28 april och påminnelse den 29 maj.

 § 7 Verksamhetsberättelse

Ordförande Göran Källgården föredrog styrelsens verksamhetsberättelse.
Bilaga 2.

 § 8 Ekonomisk redogörelse

Kassören Göran Källgården informerade om att föreningen förfogade över         2 020:- kronor vid verksamhetsårets början. En transaktion, blomma till värd­paret i Skillinge, om 155:- kronor, reducerar utgående saldot till 1 865 :- kronor.

 § 9 Revisorernas berättelse

Vid årsmötet 2013 uppdrogs till styrelsen att vid behov utse revisorer. Styrelsen har inte funnit detta nödvändigt och inte utsett revisorer, varför ingen revision har gjorts.

 § 10 Ansvarsfrihet för styrelsen

Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013.                                                                                                                                                                                                         

§ 11 Verksamhetsplan och budget

Uppdrogs till styrelsen att upprätta verksamhetsplan och budget om styrelsen anser att behov föreligger.

 § 12 Motioner och medlemsförslag

Motion hade inkommit från Göran Källgården, i vilken han föreslår att föreningen Gustafsällskapet upplöses.

 Beslutades att upplösa föreningen Gustafsällskapet från och med årsmötet 2015, under förutsättning att även årsmötet 2015 fattar samma beslut.

 § 13 Val av ordförande

Till ordförande för 2014 valdes Göran Källgården på 1 år.

 § 14 Fastställande av antalet styrelseledamöter och ersättare

Beslutades att styrelsen ska bestå av ordförande, två ordinarie ledamöter som väljs växelvis på två år och en ersättare som väljs på ett år.

 § 15  Val av styrelseledamöter och ersättare

Till styrelseledamot valdes Örjan Emanuelsson på 2 år. Till ersättare valdes Bodil Källgården på 1 år.

 § 16 Val av firmatecknare

Till att teckna föreningens firma valdes Göran Källgården och Eva Emanuelsson var för sig.

 § 17 Bloggansvarig

Till att ansvara för föreningens blogg valdes Eva Emanuelsson.

 § 18 Val av revisor och revisorsersättare

Uppdrogs till styrelsen att, när den finner behov därav, utse revisor och revisorsersättare och att redovisa ekonomiska transaktioner vid årsmötet 2015.

 § 19 Fastställande av antalet ledamöter i valberedningen

Beslutades att om valberedning utses, ska den bestå av en ledamot.

 § 20 Val av valberedning

Beslutades att inte utse någon valberedning.

                                                                                                                                                                       

§ 21  Övriga frågor

Inga övriga frågor fanns att ta upp.

 § 22 Årsmötet avslutas

En blomma överlämnades som tack till värdparet Henry Oscarson och Cecilia Burman. Ordförande förklarade därefter årsmötet avslutat.

 Före årsmötesförhandlingarna ägde en rundvandring i Sneby rum, varvid Göran Källgården berättade om var de olika gårdarna var placerade under Gustaf Hagströms tid i byn.

  

Vid protokollet

 Eva Emanuelsson

Sekreterare

 Justeras

 Göran Källgården             Annie Björkman                    Hans Axelsson

Ordförande                       Justerare                                 Justerare

 

 

 

 

 

ÅRSMÖTET 2013

Årsmöte i Gustafsällskapet  hölls den 2 juni 2013 i Skillinge, Litslena   
                                                                                         

 Göran Källgården berättade om händelser i samband med Gustafs perioder i Skillinge (1812-1817,  1819-1828),  fakta om byn Skillinge och dess historia, och Eva läste några episoder ur boken från Gustafs tid i byn. Frida Gustafsson och Fredrik Rönngren berättade om gården idag. En delikat rabarberpaj med vaniljsås och kaffe serverades på den sommarsköna verandan.

Frida och Fredrik berättade om gården.
Deltagarna lät sig väl smaka av det goda kaffet med
rabarberpaj, medan Eva och Göran läste och berättade.
Göran berättade om Skillinge på 1800-talet.

Årsmötesprotokoll 2013:
 

Protokoll fört vid årsmöte med Föreningen Gustafsällskapet

 

Tid                       Söndagen den 2 juni 2013 kl. 14.00

Plats                   Skillinge, Litslena

Närvarande         27 personer enligt närvarolista. Bilaga 1.

 

 

§ 1 Sammanträdet öppnas

Ordförande Göran Källgården hälsade deltagarna välkomna och förklarade årsmötet öppnat.

 

§ 2 Val av ordförande
Till ordförande för årsmötet valdes Göran Källgården.

 

§ 3 Val av sekreterare

Till sekreterare för årsmötet valdes Eva Emanuelsson.

 

§ 4 Val av justerare
Till justerare valdes Bodil Källgården och Georg Nilsson.

 

§ 5 Fastställande av föredragningslista

Styrelsens förslag till föredragningslista godkändes. Bilaga 2.

 

§ 6 Fråga om mötet blivit behörigen utlyst
Det sätt varpå årsmötet utlysts godkändes. Kallelse har skickats via E-post den 28 mars med påminnelser den 28 april och 28 maj.

 

§ 7 Verksamhetsberättelse

Sekreteraren Eva Emanuelsson föredrog styrelsens verksamhetsberättelse. Bilaga 3.

 

§ 8 Ekonomisk redogörelse

Kassören Göran Källgården redogjorde för föreningens ekonomi under 2012.


Utgifter     Båtresa till Strängnäs                                                     19 200 kr.

 

Intäkter     Deltagaravgifter för Strängnäsresan                              18 720 kr                 
                  Ersättning för guidning vid Lionsresa                                 500 kr

Summa intäkter                                                                               19 220 kr

 

Årets resultat                                                                                          20 kr

 

Kassabehållningen var vid årets början 2 000 kr och vid årets slut 2 020 kr.


§ 9 Revisorernas berättelse                               

Vid årsmötet 2012 uppdrogs till styrelsen att vid behov utse revisorer. Styrelsen har inte funnit behov av revisorer, varför ingen revision har gjorts.

 

§ 10 Ansvarsfrihet för styrelsen

Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012.

 

§ 11 Verksamhetsplan och budget

Önskemål framkom om att fortsätta med faktarutor den 28:e i varje månad samt ett årsmöte 2014 på en plats förknippad med Andra boken om Gustaf. Uppdrogs till styrelsen att planera den fortsatta verksamheten efter årsmötets önskemål.

 

§ 12 Motioner och medlemsförslag

Inga motioner eller förslag från medlemmar hade inkommit till årsmötet.

 

§ 13 Val av ordförande

Till ordförande för 2013 valdes Göran Källgården på 1 år.

 

§ 14 Fastställande av antalet styrelseledamöter och ersättare

Beslutades att styrelsen ska bestå av ordförande, två ordinarie ledamöter som väljs växelvis på två år och en ersättare som väljs på ett år.

 

§ 15  Val av styrelseledamöter och ersättare

Till styrelseledamot valdes Eva Emanuelsson på 2 år. Till ersättare valdes Bodil Källgården på 1 år.

 

§ 16 Val av firmatecknare

Till att teckna föreningens firma valdes ordförande och sekreteraren var för sig.

 

§ 17 Bloggansvarig

Till att ansvara för föreningens blogg valdes Eva Emanuelsson.

 

§ 18 Val av revisor och revisorsersättare

Uppdrogs till styrelsen att, när den finner behov därav, utse revisor och revisorsersättare och att redovisa ekonomiska transaktioner vid årsmötet 2014.

 

§ 19 Fastställande av antalet ledamöter i valberedningen

Beslutades att valberedningen ska bestå av en ledamot.

 

§ 20 Val av valberedning

Till valberedning valdes Birgitta Norlén på 1 år.

 

 

§ 21  Övriga frågor

Eva Emanuelsson informerade om nästa bok om Gustaf, som planeras att utkomma under hösten 2013.

 

§ 22 Sammanträdet avslutas

Till värdparet överlämnades en ros av arten Gustafus Hagstromia att plantera i Skillinge som minne från Gustafs tid på gården och årsmötet 2013. Ordförande tackade deltagarna för visat intresse och förklarade sammanträdet avslutat.

 

Före årsmötesförhandlingarna berättade Göran Källgården om hur byn Skillinge såg ut på 1800-talet och om familjen Hagström. Eva Emanuelsson läste utdrag ur boken Gustaf, skildringar från Skillinge. Värdparet Fredrik Rönngren och Frida Gustafsson berättade om gården idag, serverade kaffe och rabarberpaj, guidade runt på gården och visade inredningsbutiken.

 

Vid protokollet

  

 

Eva Emanuelsson

Sekreterare

  

Justeras

  

Göran Källgården                Bodil Källgården                   Georg Nilsson

Ordförande                          Justerare                              Justerare

 

 

 

 
FÖREDRAGNINGSLISTA VID ÅRSMÖTET 2013-06-02

         1. Mötets öppnande.

        2. Val av ordförande för mötet.

        3. Val av sekreterare för mötet.

        4. Val av två justerare, tillika rösträknare, att jämte ordföranden justera mötets protokoll.

        5. Fastställande av föredragningslista.

        6. Fråga om mötet blivit behörigen utlyst.

        7. Föredragande av styrelsens verksamhetsberättelse.

        8. Ekonomisk redogörelse.

        9. Föredragande av revisorernas berättelse.

        10. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen.

        11. Fastställande av verksamhetsplan och budget.

        12. Behandling av till mötet inkomna motioner och medlemsförslag.

        13. Val av ordförande för föreningen (1 år).

        14. Fastställande av antalet styrelseledamöter ordinarie och ersättare.

        15. Val av minst en styrelseledamot (2 år).
        16. Val av firmatecknare.                  

        17. Val av ansvarig för uppdatering av föreningens blogg.

        18. Val av en revisor (1 år) och en revisorsersättare (1 år).

        19. Fastställande av antal ledamöter i valberedningen.

        20. Val av valberedning och sammankallande ledamot i denna.

        21. Övriga ärenden.

        22. Mötets avslutande. 

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012

Styrelsen för Föreningen Gustafsällskapet avger följande verksamhetsberättelse för 2012:

Årsmöte
Vid föreningens årsmöte, den 3 juni 2012, gjordes en båtresa från Koffsan till Strängnäs. Under ledning av Göran Källgården gjordes en rundvandring i Strängnäs, från ångbåtsbryggan och runt i staden, till platser som finns med i boken Gustaf, bland annat hus där familjen Hagström bott, deras spannmålslager, skolor, gator och domkyrkan. Göran berättade om människorna och platserna och om hur det kan ha sett ut för 200 år sedan och Eva Emanuelsson läste valda utdrag ur boken. På väg till Strängnäs intogs kaffe och smörgås och på hemvägen var det årsmötesförhandlingar och middag. 55 personer deltog.

Styrelse
Styrelsen för 2012 har bestått av
Ordförande                         Göran Källgården
Sekreterare                         Eva Emanuelsson
Kassör                                Göran Källgården
Övrig ledamot                     Örjan Emanuelsson
Ersättare                             Bodil Källgården
Bloggansvarig                     Eva Emanuelsson

Valberedning
Valberedningen har bestått av Birgitta Norlén.

Revisorer
Årsmötet 2012 uppdrog till styrelsen att vid behov utse revisorer och revisorsersättare. Styrelsen har bedömt att detta inte har behövts.

Medlemsantal
Vid årsskiftet 2012-2013 hade föreningen 71 medlemmar.

Medlemsavgift
Ingen medlemsavgift har tagits ut.

Ekonomi
Båtresan till Strängnäs var självfinansierad av deltagaravgifter. I övrigt har inga ekonomiska transaktioner förekommit.

Övrigt
All information i Gustafsällskapet har skett via E-post från gustaf.w.hagstrom@hotmail.com och på bloggen http://gustafwhagstrom.blogg.se  Den 28:e i varje månad har en faktaruta med fakta som anknyter till romanen Gustaf lagts ut på bloggen. Medlemmarna har fått information om detta via Epost.

Slutord

Styrelsen vill tacka för positivt bemötande och stort intresse för boken Gustaf hos medlemmarna. Vi vill önska den nya styrelsen lycka till.

Enköping den 28 april 2013
Gustafsällskapet
Styrelsen

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Årsmöte i Gustafsällskapet 2012
Här finns protokollet från årsmötet:

Protokoll fört vid årsmöte med Föreningen Gustafsällskapet 
 

Tid                       Söndagen den 3 juni 2012 kl. 12.00
Plats                    M/STor på Mälaren
Närvarande         55 personer enligt närvarolista. Bilaga 1. 

§ 1 Sammanträdet öppnas
Ordförande Göran Källgården hälsade de närvarande medlemmarna välkomna och förklarade årsmötet öppnat.

§ 2 Val av ordförande
Till ordförande för årsmötet valdes Göran Källgården.

§ 3 Val av sekreterare
Till sekreterare för årsmötet valdes Eva Emanuelsson. 

§ 4 Val av justerare
Till justerare valdes Anders Carlström och Anita Forsberg Eriksson. 

§ 5 Fastställande av föredragningslista
Styrelsens förslag till föredragningslista godkändes. Bilaga2.

§ 6 Fråga om mötet blivit behörigen utlyst
Det sätt varpå årsmötet utlysts godkändes. Kallelse har skickats via E-post den 28 mars, 28 april och 20 maj.

§ 7 Verksamhetsberättelse
Sekreteraren föredrog styrelsens verksamhetsberättelse. Bilaga 3. 

§ 8 Ekonomisk redogörelse
Kassören redogjorde för att en enda transaktion förekommit och att den består av att föreningen fått startbidrag från Enköpings kommun med 2 000 kronor. Kostnaderna och intäkterna för resan till Strängnäs kommer att redovisas vid nästa årsmöte. Underhandsinformation är att resan kommer att gå med ett mycket marginellt underskott som täcks av det erhållna startbidraget.

§ 9 Revisorernas berättels
Vid årsmötet 2011 uppdrogs till styrelsen att vid behov utse revisorer. Styrelsen  har inte funnit detta nödvändigt och inte utsett revisorer, varför ingen revision har gjorts.

§ 10 Ansvarsfrihet för styrelsen
Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2011 

§ 11 Verksamhetsplan och budget
Önskemål framkom om att fortsätta med faktarutor den 28:e i varje månad samt ett årsmöte 2013 på en plats förknippad med boken. Uppdrogs till styrelsen att utforma verksamheten efter årsmötets önskemål.

§ 12 Motioner och medlemsförslag
Inga motioner eller förslag från medlemmar hade inkommit till årsmötet.

§ 13 Val av ordförande
Till ordförande för 2012 valdes Göran Källgården på 1 år.

§ 14 Fastställande av antalet styrelseledamöter och ersättare
Beslutades att styrelsen ska bestå av ordförande, två ordinarie ledamöter som väljs växelvis på två år och en ersättare som väljs på ett år. 

§ 15  Val av styrelseledamöter och ersättare
Till styrelseledamot valdes Örjan Emanuelsson på 2 år. Till ersättare valdes Bodil Källgården på 1 år.

§ 16 Val av firmatecknare
Till att teckna föreningens firma valdes ordförande och sekreteraren var för sig.

§ 17 Bloggansvarig
Till att ansvara för föreningens blogg valdes Eva Emanuelsson.

§ 18 Val av revisor och revisorsersättare
Uppdrogs till styrelsen att, när den finner behov därav, utse revisor och revisorsersättare och att redovisa ekonomiska transaktioner vid årsmötet 2013. 

§ 19 Fastställande av antalet ledamöter i valberedningen
Beslutades att valberedningen ska bestå av en ledamot.

§ 20 Val av valberedning
Till valberedning valdes Birgitta Norlén på 1 år. 

§ 21 Övriga frågor
Information om rundtur i Trögden i Gustafs fotspår som Eva och Göran gjorde i Lions regi den 12 maj. Information om att Gustafsällskapet har 71 medlemmar den 3 juni 2012.  

§ 22 Sammanträdet avslutas
 Ordförande förklarade sammanträdet avslutat.

 Årsmötet genomfördes ombord på M/S Tor på väg mellan Koffsan och Strängnäs. Efter ankomsten i Strängnäs gjordes en rundvandring i Gustafs fotspår, ledd av Göran Källgården och Eva Emanuelsson. Bland annat visades på Wilhelm Hagströms barndomshem, var familjen Hagströms spannmålshandel fanns och andra platser i Strängnäs förknippade med romanen ”Gustaf”. Valda stycken ur romanen lästes på respektive plats som besöktes.

 Vid protokollet

Eva Emanuelsson
Eva Emanuelsson
Sekreterare

Justeras 

Göran Källgården            Anders Carlström                 Anita Forsberg Eriksson
Göran Källgården            Anders Carlström                 Anita Forsberg Eriksson

Ordförande                     Justerare                                 Justerare

 (Protokollets original är undertecknat.)

Föredragningslista för årsmötet

1. Mötets öppnande.
2. Val av ordförande för mötet
3. Val av sekreterare för mötet
4. Val av två justerare, tillika rösträknare, att jämte ordföranden justera mötets protokoll
5. Fastställande av föredragningslista
6. Fråga om mötet blivit behörigen utlyst
7. Föredragande av styrelsens verksamhetsberättelse
8. Ekonomisk redogörelse
9. Föredragande av revisorernas berättelse
10. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen
11. Fastställande av verksamhetsplan och budget
12. Behandling av till mötet inkomna motioner och medlemsförslag
13. Val av ordförande för föreningen (1 år)
14. Fastställande av antalet styrelseledamöter ordinarie och ersättare
15. Val av minst en styrelseledamot (2 år)
16. Val av firmatecknare
17. Val av ansvarig för uppdatering av föreningens blogg
18. Val av en revisor (1 år) och en revisorsersättare (1 år)
19. Fastställande av antal ledamöter i valberedningen
20. Val av valberedning och sammankallande ledamot i denna
21. Övriga ärenden

Vill du ha mer information om årsmötet? Maila gustaf.w.hagstrom@hotmail.com eller ring Göran 0708-674646 eller Eva 0706-18 57 12.

Gamla och nya medlemmar hälsas välkomna!

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Gustafsällskapets årsmöte 2011

Föreningen Gustafsällskapet, har haft årsmöte på den gård i Hävlinge i Lillkyrka, där Gustaf föddes den 6 juni 1810. Märtha Svedling och Torsten Andersson, som idag bor på gården, hälsade ett 25-tal medlemmar välkomna i den ymniga försommargrönskan. 

Se protokollet här:
 

Protokoll fört vid årsmöte med Föreningen Gustafsällskapet 

Tid              Söndagen den 5 juni 2011 kl. 14.00

Plats           Häflinge rusthåll 

Närvarande         Göran Källgården, Eva Emanuelsson, Torsten Anderson,
                            Märtha Svedling, Eivor Carlsson, Keith Carlsson, Ragnhild
                            Eriksson,  Börje Sandén, Gudrun Sandén, Birgitta Norlén,
                            Carina Plahn, Helene Johansson, Yvonne Axelsson, Hans 
                            Axelsson, Bengt Björkman, Gun Björkman, Bertil Ellvén, 
                            Barbro Ellvén, Örjan Emanuelsson, Leif Björkman, Annie
                            Björkman, Håkan Kindblom, Carolin Ljungcrantz.

 § 1 Sammanträdet öppnasOrdförande Göran Källgården hälsade de närvarande
medlemmarna välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 

§ 2 Val av ordförande Till ordförande för årsmötet valdes Göran Källgården. 

§ 3 Val av sekreterare Till sekreterare för årsmötet valdes Eva Emanuelsson. 

§ 4 Val av justerare Till justerare valdes Torsten Anderson och Örjan Emanuelsson. 

§ 5 Fastställande av föredragningslista Styrelsens förslag till föredragningslista
godkändes. Bilaga 1.

§ 6 Fråga om mötet blivit behörigen utlyst Det sätt varpå årsmötet utlysts
godkändes. Kallelse har skickats via E-post den 19 maj. 

§ 7 Verksamhetsberättelse Sekreteraren föredrog styrelsens verksamhetsberättelse.
Bilaga 2. 

§ 8 Ekonomisk redogörelse Ingen ekonomisk redogörelse fanns, då inga kostnader
eller intäkter förekommit under verksamhetsåret. 

§ 9 Revisorernas berättelse Då föreningen inte förfogar över ekonomiska medel har
ingen revision gjorts. 

§ 10 Ansvarsfrihet för styrelsen Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret
2010. 

§ 11 Verksamhetsplan och budgetÖnskemål framkom om att fortsätta med faktarutor
den 28 i varje månad samt ett årsmöte 2012 i Gustafs fotspår, gärna en båttur Österby
brygga – Strängnäs t o r. Uppdrogs till styrelsen att utforma verksamheten efter årsmötets
önskemål.
§ 12 Motioner och medlemsförslag Inga motioner eller förslag från medlemmar hade
inkommit till årsmötet. 

§ 13 Val av ordförande Till ordförande för 2011 valdes Göran Källgården på 1 år. 

§ 14 Fastställande av antalet styrelseledamöter och ersättare Beslutades att
styrelsen
ska bestå av ordförande, två ordinarie ledamöter och en ersättare.  

§ 15  Val av styrelseledamöter och ersättare Till styrelseledamot valdes Eva
Emanuelsson på 2 år och valdes Örjan Emanuelsson på 1 år. Till ersättare valdes
Bodil Källgården på 1 år.  

§ 16 Val av firmatecknare Till att teckna föreningens firma valdes ordförande och
sekreteraren var för sig.  

§ 17 Bloggansvarig Till att ansvara för föreningens blogg valdes Eva Emanuelsson.  

§ 18 Val av revisor och revisorsersättare Uppdrogs till styrelsen att, när den finner
behov därav, utse revisor och revisorsersättare och att redovisa eventuella ekonomiska
transaktioner vid kommande årsmöte.

§ 19 Fastställande av antalet ledamöter i valberedningen Beslutades att
valberedningen ska bestå av en ledamot.

§ 20 Val av valberedning Till valberedning valdes Birgitta Norlén på 1 år.  

§ 21  Övriga frågor Information om intervju med författarna till boken Gustaf i Radio 
Uppland, ”Förmiddag med Åsa Nylander”, tisdagen den 14 juni kl 10.00-10.30. 
§ 22 Sammanträdet avslutas  Ordförande förklarade sammanträdet avslutat.
..........................................................................................................................................................................................               

Vid årsmötet informerades om tidigare ägare av rusthållet i Hävlinge, historiska händelser i
bygden och miljöer nämnda i boken. Värdparet Märtha Svedling och Torsten Anderson visade
runt på gården och berättade mer om dess historia. Ett plommonträd planterades till minne av
Gustaf Hagströms födelse på rusthållet i Hävlinge den 6 juni 1810. 

Vid protokollet

Eva Emanuelsson
Eva Emanuelsson
Sekreterare

Justeras

Göran Källgården           Torsten Anderson                  Örjan Emanuelsson
Göran Källgården           Torsten Anderson                  Örjan Emanuelsson
Ordförande                     Justerare                                Justerare


Vid årsmötet, berättade författarna, Eva Emanuelsson och Göran Källgården, om händelser på gården och i bygden vid tiden för hans födelse, Gustafs släkt och gårdens innehavare från slutet av 1600-talet till början av 1900-talet. Deltagarna kompletterade med historiska fakta, både om gården, historiska företeelser och deras källor.

Efter kaffepaus och årsmöte, planterades ett plommonträd i trädgården, dels till minne av Gustafs födelse, dels som tack för den generösa gästfrihet som värdparet bestod medlemmarna med. Värdparet visade sedan gården och berättade ytterligare intressanta uppgifter om dess historia och fynd som påträffats vid renoveringargenom åren.

Framtida årsmöten planeras att hållas på platser med anknytning till Gustaf Hagström och i anslutning till hans födelsedag 6 juni. Nästa årsmöte kommer eventuellt att hållas i Strängnäs, med information och studiebesök i de miljöer som förekommer i boken.

Gustafsällskapet är ett litterärt sällskap,  en ideell förening, som har till ändamål att utifrån romanen Gustaf sprida kunskap om och öka intresset för den historiska forskningen. Den vill också stimulera skrivar- och berättarkonsten som ett sätt att förmedla kunskap om svensk 1800-talshistoria.  Sällskapet meddelar sig med sina medlemmar via föreningens blogg där forskningsfakta publiceras varje månad.

Som medlem i Gustafsällskapet får du via din E-post information om romanen Gustaf, om forskningen bakom boken och nyheter som gäller romanen och huvudpersonen. Du kan också föra en dialog med författarna via E-post.

Medlem blir man genom att maila till gustaf.w.hagstrom@hotmail.com Medlemskapet är kostnadsfritt.

Bloggansvarig kommer att ta bort inlägg som inte hör till ämnet, är kränkande eller innehåller annat olämpligt material till skada för enskild person eller annan förening.

En gång per år kommer ett E-postmeddelande att skickas ut till alla medlemmar med en fråga om man vill kvarstå som medlem i Gustafsällskapet. För att kvarstå som medlem måste man svara "ja". Alla övriga rensas bort ur registret.

Här är Gustafsällskapets stadgar:

STADGAR FÖR FÖRENINGEN GUSTAFSÄLLSKAPET
Fastställda vid konstituerande årsmöte 2010-06-06.

§  1 Föreningens namn är FÖRENINGEN GUSTAFSÄLLSKAPET. Föreningen har sitt säte i Enköpings kommun.
§  2 Föreningen är en ideell förening och har till ändamål att utifrån romanen Gustaf sprida kunskap om och öka intresset för den historiska forskningen, samt att stimulera skrivar- och berättarkonsten som ett sätt att förmedla kunskap om de historiska skeendena.
§  3 Varje fysisk person som instämmer i föreningens ändamål, under §2, äger rätt att bli medlem.
§  4 Föreningens verksamhet utövas genom
           Årsmötet som är föreningens högsta beslutande organ    
           Styrelsen som är föreningens verkställande organ och bevakar föreningens intressen.  
           Aktuell blogg/webbsida som är föreningens kommunikativa kanal för dialog med medlemmarna.
§  5 Föreningens styrelse består av en ordförande, som väljs varje år och ytterligare minst två ledamöter, valda för två år med växelvis en och en avgående. Styrelsen utser inom sig sekreterare och kassör och erforderliga funktionärer. För styrelsen ska årligen utses minst en ersättare.
§  6 Styrelsen sammanträder på ordförandens eller den av styrelsen utsedda ledamotens kallelse och får inte fatta beslut om inte minst två ledamöter, inklusive ordförande är närvarande.
§  7 Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret. Räkenskaper, protokoll och verksamhetsberättelse ska vara revisorerna tillhanda senast tre veckor före årsmötet.
§  8 Ordinarie årsmöte hålls årligen i samband med Gustafs födelsedag den 6 juni, dock senast före juli månads utgång. Extra årsmöte hålls när styrelsen eller revisorerna eller minst 1/5 av medlemmarna kräver det.
§  9 Vid ordinarie årsmöte ska följande ärenden förekomma:

        1. Mötets öppnande.
        2. Val av ordförande för mötet.
        3. Val av sekreterare för mötet.
        4. Val av två justerare, tillika rösträknare, att jämte ordföranden justera mötets protokoll.
        5. Fastställande av föredragningslista.
        6. Fråga om mötet blivit behörigen utlyst.
        7. Föredragande av styrelsens verksamhetsberättelse.
        8. Ekonomisk redogörelse.
        9. Föredragande av revisorernas berättelse.
        10. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen.
        11. Fastställande av verksamhetsplan och budget.
        12. Behandling av till mötet inkomna motioner och medlemsförslag.
        13. Val av ordförande för föreningen (1 år).
        14. Fastställande av antalet styrelseledamöter ordinarie och ersättare.
        15 .Val av minst en styrelseledamot (2 år) och en ersättare (1 år).
        16. Val av firmatecknare.   
        17. Val av ansvarig för uppdatering av föreningens blogg.
        18. Val av en revisor (1 år) och en revisorsersättare (1 år).
        19. Fastställande av antal ledamöter i valberedningen.
        20. Val av valberedning och sammankallande ledamot i denna.
        21. Övriga ärenden.
        22. Mötets avslutande. 

§ 10 Motioner och förslag till årsmötet ska vara styrelsen skriftligen tillhanda senast tre veckor före årsmötet.
§ 11 Kallelse och föredragningslista till årsmöte eller extra möte ska vara medlemmarna tillhanda senast två veckor före mötet.
§ 12 Vid ett extramöte får endast förekomma ärenden som angivits i kallelsen.
§ 13 Vid omröstning ska majoritetsprincipen gälla. Personval förrättas med slutna sedlar om så yrkas, i övrigt med öppna, liksom vid all omröstning i andra frågor. Vid lika röstetal, vid personval, avgöres val genom lottning. Vid lika röstetal i andra frågor gäller den mening som ordföranden biträder.
§ 14 Föreningen fastställer vid ett föreningsmöte senast under oktober månad budget och medlemsavgift för nästkommande år.
§ 15 Ändring av, eller tillägg till, dessa stadgar kan ske endast efter beslut vid två på varandra följande föreningsmöten, varav minst ett ska vara årsmöte. Mellan dessa möten måste 90 dagar förflyta. För beslut därom fordras minst 2/3 av avgivna röster.
§ 16 För upplösning av föreningen fordras beslut därom på två på varandra följande ordinarie årsmöten med minst 3/4 av avgivna röster.
§ 17 I händelse av föreningens upplösning ska dess samlingar i första hand överlämnas till författarna till boken Gustaf eller, om de inte finns kvar i livet, till deras familjer, i andra hand till sammanslutning med likartade intressen, bibliotek eller arkiv. Eventuella befintliga ekonomiska medel disponeras enligt sista mötets beslut.


 

Hälsningar
Gustaf


Om

Min profilbild

RSS 2.0